Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vjernyi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt Semipalatinsk och Kaschgar, genom den bördiga
jorden i omgifningen, rik vattentillgång från floden
Almatinka samt tillgång på byggnadstimmer och bränsle
från Ala-taus dalar har V. vuxit, så att det 1913
hade 41,600 inv. Staden har flera gånger hemsökts
af jordskalf, bl. a. 9 juni 1887, då ett tusental
hus sammanstörtade och öfver 300 pers. omkommo.
A. N-d.
VjeYnyi. stad. Se V j e r n o j e.
Vje^tník Jevro’py (ry., "Europeiske budbäraren"),
två ryska tidskrifter. 1. Den ena uppsattes
1802 i Moskva af Karamzin och hade till
medarbetare Derzjavin, Dmitrijev, Zjukovskij,
V. L. Pusjkin m. fl. Sedan öfvertogs redigeringen af
M. T. Katjenovskij och Zjukovskij. Det hufvud-sakliga
innehållet bestod af litterära uppsatser och vittra
öfversättningar. Månadsrevyn upphörde 1830. - 2. Den
andra uppsattes 1866 af M. M. Stasiulevitj, existerade
till 1917 och betraktades som det förnämsta periodiska
språkröret för den västerländska kulturriktningen i
Ryssland. Den räknade bland sina medarbetare många
af Rysslands förnämsta författare på det politiska,
historiska och skönlitterära området under 1800-talets
senare hälft. Efter 1909 redigerades tidskriften af
M. M. Kovalevskij. 1-2. A-d J.
Yje^je, ry., folkförsamling. Se Novgorod, sp. 92,
och P s k o v, sp. 509.
Vjodr, flod. Se Öder.
Vjuga, ryskt namn för våldsam snöstorm på stäppen.
V. L., förkortning för lat. vtvus leg?vit,
förordnande, medan han lefde, och för Vattenlagen.
Vlaamsch [fl?ms-ch], höll. Se Flamländska, sp. 536.
Vlaamsche beweging [fl?ms-che], flå. ("flamländska
rörelsen"). Se Flamländska och W i 1-1 em s.
Vlaamsche bibliophilen [fl?ms-che], flå. Se Vlaemsche
bibliophilen.
Vlaardingen [fl?r-]. 1. Stad i nederländska
prov. Syd-Holland, 10 km. v. om Rotterdam på högra
stranden af Nieuwe Maas. Omkr. 18,000 inv. V. är
näst Scheveningen Nederländernas främsta fiskehamn
med framför allt betydande export af sill (till
Tyskland, Belgien och Förenta staterna). Tillverkning
af kondenserad mjölk. - 2. Frihamn på Celebes. Se M
a k a s s a r. 1. A- N-d.
Vlacher, detsamma som va l ak er (se d. o.).
Viachos (Blachos), Angelos, ny-grekisk
författare, f. 1838 i Aten, studerade juridik
där samt i Berlin och Heidelberg. Han
blef 1859 attaché i utrikesministeriet,
1863 byråchef i inrikesministeriet, 1865
sektionschef i kultus-ministeriet och 1875 i
utrikesministeriet, hvarest han 1880 befordrades
till understatssekreterare. 1885 valdes han till
representant för Ättika i nationalförsamlingen. På
vitterhetens område har V. gjort sig känd genom
diktsamlingar (Horai, 1860; Ek ton enonton), flera
öfversättningar af tyska diktverk, en prisskrift öfver
de homeriska sångernas historia (To homeriko’n z?tema
etoi historia ton homerik?n ep?n, 1866) m. ra. Sitt
intresse för fäderneslandets språk och litteratur har
han vidare ådagalagt genom utarbetande af Grammatik
der neugriechischen sprache (1864; 4:e uppl. 1883),
"Neugriechische chrestomathie"
(1870; 2:a uppl. 1883) och en ny-grekisk-fransk ordbok
(1871).
Vlacic [vla^sitj], Vlacich, Matija. Se F l a c i u s,
M. I.
Vlacq, Vlack [nVkk] 1. Vlaccus, Adriaan, holländsk
matematiker, f. 1600 i Gouda, d. i slutet af
1666 eller början af 1667 i Haag, bokhandlare,
kompletterade Briggs’ logaritmtabeller genom att
uträkna logaritmerna till talen 20,000 -90,000
: Arithmetica logarithmica, sive logarith-morum
chüiades centum. Edit. secunda aucta (1628; äfven på
holländska och franska s. å.). Dessa logaritmtabeller
innehålla äfven logaritmerna för sinus, tangenter
och sekanter för hvarje minut af kvadranten och med
10 decimaler, hvilken tabell han 1633 kompletterade
med Trigonometria arti-ficialis, innehållande
logaritmerna för sinus och tangenter för hvar 10:e
sekund af kvadranten. V. utgaf vidare Ephemerides
motuum cælestium ab anno 1633 ad annum 1636 (1632)
samt (tills, med Gellibrand) Briggs’ Trigonometria
bri-tannica (1633).
Vlad, vojevod. Se Valakiet, sp. 368.
Vladika. Se VI a dy k a.
Vladikavkas ("Styr-Kaukasien"), stad i Kaukasien,
förutvarande hufvudstad i ryska prov. Terek (se
d. o.), nu Terek-republiken, på 703 m. höjd, vid båda
stränderna af floden Terek, nära dess källa. 79,343
inv. (1913). V. bildar ändpunkten af den från
Syd-Ryssland (Rostov) anlagda järnvägen och är genom
den berömda Grusinska härvägen öfver Dariel-passet
förbundet med Tiflis. Vid den nuv. staden anlades
1784 ett fort till behärskande af denna väg, och
kring detta fort uppväxte sedan V. Befolkningen består
till öfvervägande del af ryssar, armenier och judar.
A. N-d.
Vladimir. 1. Guvernement i mellersta Ryssland,
n. ö. om Moskva. Areal 48,744 kvkm. Det sträcker
sig öfver östra delen af mellersta Rysslands
centralplatå, som har en medelhöjd af 240–280 m.,
och är djupt fåradt af floddalarna, så att det
därigenom får ett kuperadt utseende. Berggrunden
består till större delen af kolförande sandsten,
betäckt med ett tjockt lager af krosstenslera,
hvilken anses vara bottenmorän under Nord-Europas
istäcke och i sin ordning är i sänkorna betäckt
med yngre bildningar. Utom i distriktet Jurjev,
där vissa sträckor ha "svart jord", är marken
föga bördig, och spannmål måste vanligen införas,
ehuru lin, hampa och trädgårdsalster produceras för
export. Järnmalm förekommer mångenstädes äfvensom
porslinslera och gips. Hufvudfloden är Oka, som är
segelbar genom hela guv. och upptar Kljazma, som är
segelbar till Kovrov. Stora kärrtrakter och flera
småsjöar finnas, af hvilka en, Plesjtjejevo (långt
i v.), har historiskt intresse, emedan det var där
Peter den store som gosse vann sin första kunskap
i segling. Folkmängden uppgick 1915 till 2,225,900
pers., hvaraf 99,8 proc. ryssar, 0,1 proc. polacker
och 0,1 proc. judar. I intet ryskt guv. är den
rent ryska befolkningen procentuellt så talrik som
i V. Religionsvis fördelar sig befolkningen så,
att 99,73 proc. tillhöra grekisk-ortodoxa kyrkan,
0,03 proc. islam, 0,1 proc. romersk-katolska läran,
0,05 proc. äro protestanter och 0,09 proc. judar. Af
befolkningen, som till 90,3 proc. utgöras af bönder,
äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
