Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vogl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
959
Vogt
960
1855 och slog sig s. å. ned i Kristiania,
där han förut, 1851 och 1853, tjänstgjort som
koleraläkare. 1860-63 var han reservläkare vid
barnbördshuset där samt 1860-70 lärare och examinator
vid barnmorskeanstalten. Sedan hösten 1866 var han
sekreterare i med. fakulteten, och 1870 utnämndes
han till öfverläkare vid barnbördshuset i Bergen. Han
blef hedersdoktor vid Köpenhamns universitet
1879. Utom en Lærebog for jordemödre
(flera uppl.) skref V. en mängd af h. i "Norsk magazin
for lægevidenskab", "Tidsskrift for praktisk medicin"
och "Forhandlinger i det medicinske sel-skab"
och var dessutom en af utgifvarna af
l:a bandet af "Nordiskt medicinskt arkiv".
- 6. Johan Herman Lie V., mineralog, f. 14
okt. 1858 i T vedestrand, Holts socken, Nede-nes amt,
blef student 1876 och cand. mineralogiæ
1880. Han bleí 1881 amanuens vid metallurgiska
laboratoriet i Kristiania, studerade bl. a.
vid Bergsskolan och Stockholms högskola, där han en
tid var amanuens, utnämndes 1886 till professor
i metallurgi vid Kristiania universitet
samt är sedan 1912 professor i mineralogi och
geologi vid Norges tekniske höiskole. Y. har
under årens lopp företagit många studieresor
i Norge, några äfven i Sverige, samt skrifvit
utom uppsatser i facktidskrifter bl. a. Norges
ertsforekomster (1884-89), Salten og Rånen
(1890), Dunderlandsdalens jern-malmfelt (1895), De
nordsvenske jernmalmforekom-ster (1897-98; V.
arbetade ifrigt för Ofoten-banan), Die
silikatschmelzlösungen (2 bd, 1903 -04)
och Die lagerstätten der nutzbaren minera-lien
und gesteine (1909-11). Han var 1893 med om att
uppsätta "Zeitschrift íür praktische geo-logie" i
Berlin. - 7. Nils V., son till V. 3, publicist,
f. 27 okt. 1859 i Bergen, blef student 1876,
juris kandidat 1881 och anställdes 1882 som
redaktionssekreterare i den konservativa tidningen
"Morgonbladet" (se d. o.), hvars hufvudredaktör han
var 1894-1913. Y. stiftade 1892 Den konservative
presses förening, hvars ordf. han var
1892-98. och Norsk presseforbund, hvars förste
ordf. han var. Han har varit korrespondent till
"Times" (1905-15) och "Stockholms dagblad" m. fl.
tidningar. I skrifter och föredrag landet rundt har
han verkat för riksmålet. - 8. Paul Benjamin V.,
den föregåendes broder, diplomat och politiker,
f. 16 maj 1863 i Kristiansand, blef student i
Kristiania 1880, tog juridisk examen 1885 samt var
1886-92 redaktör för "Christiansands tidende" och
1892-97 sekreterare i det konservativa partiets
centralstyrelse, under hvilken tid han gjorde sig
bemärkt som slagfärdig talare
?å politiska möten och flitig medarbetare i
pressen. 898-99 var V. politisk redaktör i
"Morgenbla-det" (hvars hufvudredaktör då var
hans broder Nils V.). Han idkade därefter några
år som over-retssagförer advokatverksamhet
och blef okt. 1903 statsråd i ministären
Hagerup-Sigurd Ibsen. Y. var där först medlem af
statsrådsafdelningen i Stockholm, sedan chef för
handels- och revisionsdepartementen. Y. afgick
med Hagerup i mars 1905, besökte under sommaren i
hemlighet Stockholm för att undersöka möjligheterna
af en fredlig uppgörelse i unionskonflikten och var
vid Karlstadförhandlingarna i sept. s. å. en af Norges
delegerade. Han utsågs april 1906 till Norges förste
envoyé i Stockholm och visade på denna post mycken
takt; 1907-09 var Y. därjämte led. af svensknorska
renbeteskommissionen (se Lappar, sp. 1212). Sedan
maj 1910 har han varit Norges envoyé i London. -
9. Nils Co 11 et t Y., skald, f. 25 sept. 1864 i
Kristiania, vardt student 1884, studerade en kort
tid juridik, men egnade sig snart uteslutande åt
litteraturen. Delvis med statsstipendium har han långa
tider vistats i Italien, Frankrike. Tyskland, Sverige
och Danmark. Y. debuterade 1887 med ett häfte Digte,
som väckte uppmärksamhet och stora förhoppningar
genom sin lyriska friskhet och strömmande melodi;
den lyriska dikten hade då också stått i skymundan
sedan ett par årtionden. Den hälft s j älf biografiska
Familiens sorg (1889; 2:a uppl. 1914), en skildring
af en radikal, öfverexalterad ynglings uppväxtår
under unionsstriderna på 1870 -80-talen, gör ett
pinsamt intryck. Diktsamlingen Fra vaar til höst
(1894; ny uppl. 1903) predikade lefnadsglädjen, den
rent hedniska skönhets- och sinnesnjutningens lära
med en sydländsk eld, som erinrade om Heidenstams
ungdomsdiktning. Poesiböckerna Musik og vaar (1896),
Det dyr e bröd (1900), Fra Christianìa (1904),
Septemberbrand (1907) och Hjemkomst (1917) ha på
det stora hela icke infriat de första löftena;
det är något hälft i Y.s alstring, som gör, att
den icke verkar stor och mäktig i trots af mycket
stämningsfullt, personlig känslostyrka och praktfull
form. V. har äfven odlat prosaberättelsens område
med romanen Harriet Blich (1902), som skildrar
en ung flickas tidigare erotiska erfarenheter och
missräkningar med skoningslös realism, och novellerna
Mennesker (1903). Y. har äfven varit flitigt verksam
som dramatiker. De två skådespelen Spændte sind
(1910; af dessa vardt De skadeskudte uppfördt på
Nationaltheatret 1913; uppf. i Stockholm 1916 af
norrmän), Moren (1913), Therese (1914; uppf. af norska
skådespelare i Stockholm 1916) och To mennesker
(1903; ingår i "Mennesker") äro konfliktdramer,
gärna från en smula dekadenta kretsar, med påtagligt
inflytande från Ibsen. Digte i utvalg utgafs 1908
(2:a uppl. 1919), Smaa breve fra Finmarken 1918. -
10. Ragnar V., broder till Y. 6, psykiater, f. 17
juni 1870 i Holt, blef 1895 med. kandidat och 1900
doktor, 1901 universitetsstipendiat i psykologi
och psykiatri, 1909 docent och 1915 professor
i medicin samt föreståndare för psykiatriska
institutet. Bland hans arbeten må nämnas
Psykiatriens grundtrœk (l-2, 1905-09), Hysterisk
sindssygdom (1912) och Arvelighetslære og racehygiene
(1914). l-3,5-6.E.H.*4o.7.0.A.ö.*8.V.S-g.9.R-nB. Vogt
[fwgt], Adelgunde Emilie, född Herbst, dansk
skulptris, f. 17 juli 1811 i Köpenhamn, d. 11
juni 1892, visade tidigt talang att teckna
och utklippa djur samt fick undervisning i
modellering af H. E. Freund och, efter dennes död,
af Thorvaldsen. 1839 vann hon pre-mium för En ko med
en diande kalf (brons). Sedan hon utfört en häst
i naturlig storlek (1841), blef hon på förslag af
Thorvaldsen medlem af konstakademien 1843. Efter att
1844 ha modellerat en stor djurgrupp (Kronhjort med
en hind och en kalf} reste hon till Italien, där hon
1846 i Neapel gifte sig med Danmarks f. d. chargé
d’affaires
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
