- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
1081-1082

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Worcester ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1081

Vorharz-Worm

1082

kan", af Elin Silén 1912), som nu är den enda moderna
vi ega. En resa till Amerika med föreläsningar om
samma ämne i S:t James’ church i Chicago 1910 tömde
hans krafter. I England verkade han efter den svenska
resan genom en rad föredrag (utg. 1910 under titeln
Unity and fellow-ship) ytterligare för sitt stora
mål. Se ärkebiskop N. Söderbloms teckning af W. i
inledningen till den ofvannämnda svenska öfv. af W:s
"The national church of Sweden". 1. J. M. 2. Hj. H-t.

Vorharz [fårharts], berg. Se Harz.

Vorhout. SeVoorhout.

Workhouse [öK^k-háùs], eng., arbetshus (se d. o.).

Workmgton [o?^kintn], stad i engelska
grefsk. Cumberland, vid mynningen af floden
Derwent, 55 km. s. v. om Carlisle. 25,092
inv. (1911). Skeppsbyggen, järnverk, pappersbruk,
tillverkning af motorcyklar. I närheten kolgrufvor,
som på sina ställen förts under hafsbottnen.
A. N- d.

Worksop O?’ksåp], stad i nordliga delen af engelska
grefsk. Nottingham, vid Chesterfieldkana-len, 25
km. s. ö. om Sheffield. 20,387 inv. (1911). Mälterier,
järn- och mässingsverk, tillverkning af
landtbruksmaskiner och kemikalier. Kolgrufvor 5
km. v. om staden vid Shireoaks. A. N-
d.

World. The [tho w?’ld]. 1. Amerikansk politisk tidning
i New York af demokratisk färg, uppsatt 1861. utkommer
i staden både morgon och afton och har af ven vecko-
och månadsupplagor. - 2. Engelsk daglig tidning,
uppsattes 1874 af E d-mund Hodgson Yates (se denne)
och vann genast stor framgång. Han införde i den
engelska pressen en personlig ton. en individuell
stil och en riklig insats af societetsskvaller. Den af
hans tidigare medarbetare Henry Labouchere (se d. o.

1877 uppsatta "Truth" förde liflig polemik med
"The world" och dref samma "pikanta" journalistik
ännu hänsynslösare. 1905 inköptes tidningen af lord
Northcliffe.

World’s columbian exposition O?’lds k9la’m-bien
ekspesi^on]. Se Chicago, sp. 178.

World’s women’s Christian temperance union [íü^lds
örmins kr^stjøn te^prons jc/niøn]. Se Hvita bandet.

Worlingham [w?li^em], baron. Se Gosford.

Vorländer [får-], tyska filosofer. 1. Franz V.,
f. 1806, d. 1867, professor i Marburg, utgaf
bl. a. Geschichte der philosophischen moral-,
rechts-und staatslehre der engländer und jranzosen
(1855) . - 2. Karl V., den föregåendes son, f. 1860
i Marburg, gymnasialprofessor i Solingen, här gett
värdefulla bidrag till filosofiens historia genom
Die kantische begründung des moralprinzips (1889),
Kant und der sozialismus (1900), Die neukantische
bewegung im sozialismus (1902), Geschichte der
philosophie (2 bd, 1903; 4:e uppl. 1913), Kant,
Sch?ler und Goethe (1907) och Kant und Marx (1911).
1-2. S-e.

Worm. 1. Ole W., dansk läkare och forn-forskare, f. 23
maj 1588, af holländsk härkomst, d. 10 sept. 1654,
blef efter många års studier vid utländska universitet
professor 1613, men i sitt egentliga fack först
1624. Han hade en mycket omfattande lärdom och stor
betydelse, både som universitetslärare och som läkare
(upptäckten af de

2)

"

ben i hjärnan, som Th. Bartolin till hans ära
kallade "ossa wormiana", tillhör dock ej W.). Man
har af honom en mängd disputationer, samlade i
"Institutionum medicarum libri V" (1636-40)
och "Controversiarum medicarum exercitationes I
-XVIII" (1624-53). W. gjorde sig särskildt bemärkt
genom att stanna oförfäradt kvar i Köpenhamn
under peståren, då hans kolleger flydde sin
kos. Största förtjänsten inlade han emellertid som
väckande fornforskare. särskildt på runtolknin-gens
område. Genom ett k. påbud blefvo på hans tillskyndan
tretton runstenar förda till Köpenhamn och många
andra af tecknade, hvarefter han framlade resultatet
af sina forskningar i Runir seu danìca litteratura
antiquissima (1636) och Monumenta danica (1643),
omfattande 139 inskrifter, bland hvilka likväl
funnos 59 norska, 27 skånska och 4 gottländska. På
grund af bristande kunskap om fornspråket äro
hans tolkningar visserligen otillfredsställande,
särskildt af Guldhornstexten (1641), men ega i
alla fall sin betydelse såsom det första försöket;
han kallas också med rätt "danska fornforskningens
fader". Vidare skref han Fasti danici (1626), om
danska kalenderväsendet, och åvägabragte utgifningen
af P. Clausöns öfv. af Snorre (1633). W. upprättade
ett stort museum af hvarjehanda naturhistoriska,
etnografiska och patologiska föremål, hvilket
blef en af Köpenhamns sevärdheter och erhöll sin
beskrifning i praktverket "Museum wormianum" (1655);
det öfvergick längre fram till k. konstkammaren och
därigenom senare till danska statens samlingar. \V:s
stora anseende i den lärda världen framgår bl. a. af
hans bref-växling (utg. 1751), som innehåller bref
från 142 vetenskapsmän. - 2. VillumW., den föregåendes
son, f. 1633, d. 1704, studerade 1653-63 i utlandet,
blef 1657 med. doktor i Padua och efter sin hemkomst
professor. Därjämte fick han en del andra värf. Så
blef han k. bibliotekarie 1671, fick 1673 tillsyn
of ver Kunstkammeret och blef assessor i Höjesteret
1680 och justitiarius 1690; han gjorde också tjänst i
kansliet 1684-99 och deltog i utarbetandet af Kristian
V:s norska lag. - 3. Jens W., siste ättling till
Ole W., f. 1716, d. 1790, styrde 1740-75 den lärda
skolan i Aarhus och utgaf Forsög til et lexikon över
danske, norske og isländske lærde mœnd (2 bd, 1771-73;
suppl. 1784). 1-3. E. Ebg.

Worm, Jakob, dansk satiriker, f. 1642, d. omkr. 1693,
tog 1666 teol. examen och 1667 magistergraden. Redan
tidigt blef han bemärkt för sina ovanliga naturgåfvor
och sin stora lärdom, men tillika för sin benägenhet
för gyckel. Genom sina latinska predikningar samt
en skrift om konungens rätt att tillsätta präst hade
han vunnit konung Fredrik IILs löfte om ett lektorat
i teologi i Viborg; men konungen höll ej sitt löfte,
och W. måste nöja sig med rektoratet i Slangerup 1671

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:33 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0573.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free