Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väfskolor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Väfskolor
58
liksom äfven vid andra haute-lisse-arbeten sker väf-
ningen alltså nedifrån uppåt. Vid tillverkning af
väjda, tapeter, ofta kallade gobelängtapeter (se
d. o.), inväfvas inga inslag öfver hela bredden,
utan hvarje olika färgadt inslag framdrages med
fingrarna i skälet endast så långt, som motsvarande
figur på den bakom den glesa varpen sittande
mönsterbilden (kartongen) utvisar. Vid denna väf-
art, hvars bindning alltid är tvåskaftad, används
vanligen blott l skaft eller, rättare sagdt, halfskaft.
Detta möjliggöres på så sätt, att hälften af varptrå-
darna (t. ex. de udda) löper framför en tämligen
tjock tvärslå, under det att de öfriga eller jämna gå
bakom samma slå. Redan därigenom är det ena
skälet bildadt och kan mottaga sitt inslag. Det
motsatta skälet åstadkommes genom framdragning
af halfsolf, som ett stycke nedanför tvärslån gå
in mellan de främre varptrådarna och omfatta de
bakre med sina öglor. Dessa halfsolf, som fram-
till äro fästa vid en solfkäpp eller ett starkt
snöre, dragas knippvis fram med sina varptrådar
för ungefär så stor bredd, som inplockning af
nästkommande inslag fordrar. Inslagen nedpackas
efter hand med en kam. Det fordras säkert färg-
sinne och stor skicklighet att utvälja och till sitt
rätta omfång inplocka de särskilda inslagen, så
att mönstrets former och färgöfvergångar fram-
komma rätt och harmoniskt, i all synnerhet som
väfvens bästa sida blir vänd bakåt och endast kan
kontrolleras med en liten spegel, som inskjutes
mellan väfven och kartongen. Motsvarande väfart
kan också utföras i väfstolar med horisontal varp
(basse-lisse-tapeter, se H a u t e - l i s s e) och blir
synnerligast för smalare bredder (för möbeltyg
o. d.) till en viss grad bekvämare att framställa,
i det att man med ett par trampor kan sköta
skälbildningen, så att båda händerna bli lediga
till inslagens inplockning. Det förekommer äfven
Fig. 21. Ställbar gobelängväfstol.
väfställningar, hvari man kan ge varpen just den
lutning, som för den väfvande är bekvämast (se
fig. 21, ställbar gobelängväfstol).
Litt.: T. F. Bell, "Jacquard weaving and design-
ing" (1895), Schams, "Ausfiihrliches handbuch
der weberei" (3:e uppl. 1900), Lamoitier, "Traité
théorique et pratique de tissage" (s. å.), Kinzer
och Fiedler, "Technologie der handweberei" (4:e
uppl. 1904-06), och Utz, "Die praxis der me-
chanischen weberei" (1907). G. A. W.
Väfskolor. Utom många skolor, som undervisa
i kvinnlig hemväfning och äro afsedda antin-
gen enbart för denna handaslöjd eller ock kombi-
nerade med andra handarbets- eller hushålls- och
bokliga lärokurser, finnas i vårt land två för väf-
nadsindustrien 1. den yrkesmässiga väf ningen och
dess tillhörande för- och efterarbeten (fr. o. m.
spånadsämnenas behandling t. o. m. väfnadernas
appretering) afsedda läroverk, nämligen Väfskolan
i Borås och John Lennings väf skola i Norrköping.
Undervisningen är i båda dessa skolor dels teore-
tisk, dels praktisk och omfattar: råämneslära och
spinning, förarbeten till väf ningen, handväf stolar
och konstväfnadsredskap, maskinvävstolar af olika
konstruktioner, mönsteranalys med garnberäknin-
gar, bindningslära, ritning och mönsterkomposi-
tion, uppsättning, reglering och skötsel af i sko-
lorna förefintliga väfstolar och andra maskiner, be-
skrifning på olika appreteringsförfaranden och där-
vid använda maskiner samt uppgörande af planer
till väfveribyggnader. I Boråsskolan tillkommer
därjämte allmän mekanik och beskrifvande maskin-
lära samt tricotageväfning, i Lenningska väfberäk-
ningar samt kalkylation och fabriksbokföring.
Väfskolan i Borås, den äldsta i Sve-
rige, började sin verksamhet 1866, då direktionen
för Tekniska elementarskolan därstädes lyckades
förmå jacquardväfveriföreståndaren S. F. Krebs
att på egen risk och för egen räkning inrätta en
väfskola mot fri lokal och uppvärmning i en del
af tekniska skolans byggnad. Företaget blef emel-
lertid förlustbringande för egaren och hade sanno-
likt måst nedläggas, om ej staten på framställning
af tekniska skolans styrelse trädt hjälpande emel-
lan. Väfskolan ställdes under tekniska skolans sty-
relse, såsom ännu är förhållandet, och kunde 1877
flytta in i egen byggnad. Undervisningen, som från
början afsåg handväfning, utvidgades 1884 till att
omfatta äfven tillverkning af trikåväfnader, och
1894 inrättades dessutom en afdelning för meka-
nisk drift. I samband därmed uppdelades skolan
i sina nuv. två af delningar: A) för manliga lärjun-
gar, som ämna utbilda sig till verkmästare, mön-
stertecknare och fabrikanter inom väfnadsindu-
strien, och B) för kvinnliga elever, som önska egna
sig åt konstväfnad och textil hemindustri. Under-
visningen är i afd. A tvåårig, i B ettårig. Skol-
afgiften är i afd. A 10 kr. inskrifningsafgift samt
25 kr. terminsafgift, i afd. B 10 kr. inskrifnings-
och 10 kr. terminsafgift. För inträde fordras att
ha fyllt 15 år och ega fullständig folkskoleunder-
byggnad. Skolan förfogar öfver 33 handväf stolar,
l mek. trampväfstol och 12 maskinväfstolar jämte
nödiga hjälpmaskiner och annan undervisningsma-
teriel. Maskinerna drifvas med en 5 hkr elektrisk
motor. 1905 inrättades i samband med väfskolan en
mönsterateljé och kortslagningsanstalt, som utför
beställningar af mönsterritningar för textilindu-
strien och tillverkar därtill behöfliga jacquardkort-
kedjor. Skolans och mönsteranstaltens föreståndare
är sedan 1898 ingenjören Arthur Krebs, en son till
skolans upphofsman.
John Lennings väfskola i Norrköping
har tillkommit genom donation å 300,000 kr. efter
den framstående fabriksidkaren John Lenning (se
denne) och handhas af en styrelse, som utses af
Norrköpings fabriksförening. Skolan började sin
verksamhet 1887 i en för ändamålet uppförd bygg-
nad (se fig. 13 å pl. II till art. Norrköping),
hvartill Norrköpings stad upplåtit fri tomt vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
