Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väggbåge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dialog växla med satiriskt kåseri och varmhjärtad,
men gärna maliciöst framförd feministiskt och
socialt radikal tendensskildring. Författarinnan är
obestridligen den moderna svenska kvinnans
förnämsta tecknare; kvinnan i samhällets lif, under
de förändrade förhållandena i nutiden, utgör ett
centrum i hennes författarskap, som med sin frihet
från sentimentalitet och sin själfständighet i form
och motiv är af utpräglad individualitet.
"Åsa-Hanna", ensamstående i hennes alstring, är en
betydande karaktärs- och bygderoman från
Småland. – Hennes broder, Sven Harald W.,
f. 3 april 1885 i Lund, filos. kandidat 1905,
tidningsman, har dels under eget namn, dels under
signaturer gett ut ett flertal förströelseböcker (I
templets skugga, 1910, och Där de härliga lagrarna
gro, 1916, från Lund m. fl.). 1. S-e. 2. R-n B.
Vägningsmaskiner. Se Myntverk, sp. 70,
med fig. 4.
Vägnön, skogbeklädd, bergig, bebodd halfö n.
om Härnösands redd, tillhör Säbrå socken,
Västernorrlands län.
G. Brgrn.
Väg- och vattenbyggnadsdistrikt. Enligt § 13
af den för Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen 30
dec. 1911 utfärdade instruktionen äro för den när-
maste uppsikten öfver och bestyret med sådana
arbeten och anläggningar i landsorten, som stå
und°r styrelsens ledning, till biträde åt styrelsen
anställda l distriktschef inom hvart och ett
af de 6 distrikt, i hvilka riket i sådant afseende
är indeladt, och 8 distriktsingenjörer.
Dessa distrikt äro Södra distriktet, omfattande
Kronobergs, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus
och Hallands län, Västra, Göteborgs och Bohus,
Älfsborgs och Värmlands län, östra, Östergöt-
lands, Jönköpings, Kalmar och Skaraborgs län,
Mellersta, Stockholms, Uppsala, Södermanlands.
Gottlands, Örebro och Västmanlands län, Nedre
norra, Kopparbergs, Gäfleborgs, Västernorrlands
och Jämtlands län, och Öfre norra, Västerbottens
och Norrbottens län. Distriktsingenjörerna äro enligt
nämnda instruktion anställda l i hvart och ett af
Södra, Västra, östra och Mellersta distrikten samt
2 i hvartdera af Nedre och öfre norra distrikten.
Fr. o. m. 1919 tills vidare är emellertid i Nedre
norra distriktet ytterligare l extra distriktsinsen-
jör anställd, och öfre norra distriktet är uppdela dt
i Västerbottens och Norrbottens distrikt med l
distriktsc^ef och l distriktsingenjör i hvarje di-
strikt. Distriktschef erna utnämnas af K. M t på
styrelsens förslag; distriktsingenjörerna förordnas
af styrelsen. Distriktschef skall bo inom distrikt
på ort, som har ett i afseende på kommunikationer
bekvämt läge, och får icke lämna distriktet annat
än efter uppdrag eller särskild tillåtelse af sty-
relsen. Hans åligganden äro att förskaffa sig nog-
grann kännedom om distriktets topografi, hydro-
grafi, statistik och kommunikationsmedel; att afsre
skriftliga utlåtanden i frågor, som af styrelsen till
honom öfverlämnas; att föra diarium öfver alls
expeditioner, upprätta förteckning öfver .kartor
m. m. samt förvara och ansvara för distriktets
arkiv; att verkställa anbefallda undersökningar
och ekonomiska utredningar ang. allmänna arbeten
inom distriktet, som stå under styrelsens ledning,
äfvensom leda utförandet af arbeten, som af sty-
relsen honom anförtros; att företaga inspektions-
resor inom distriktet och därvid kontrollera all-
männa arbetens utförande och vidmakthållande af
färdiga arbeten samt till styrelsen afge berättelse
om arbetens fortgång och underhåll; att, om be-
hofvet så fordrar, verkställa uppdrag utom di-
striktet efter förordnande af styrelsen. Distrikts-
ingenjör, anställd till biträde åt distriktschefen,
har skyldighet att på eget ansvar verkställa in-
spektioner och förrättningar, till hvilka han inom
distriktet förordnas, äfvensom att vid förfall för
distriktschefen förvalta dennes ämbete. N. B.
Väg- och vattenbyggnadskåren, en 1851 bildad,
under Kommunikationsdepartementet hörande och
af endast officerare bestående kår, som enligt
reglemente af 22 dec. 1851 har till ändamål att
tillhandagå Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dess
befattning med allmänna arbeten; kårens
officerare kunna under krig kommenderas till
ingenjörstjänstgöring vid armén. Hvad disciplin,
subordination och ansvarsbestämmelser angår, lyder kåren
under krigslagarna. Kåren uppsattes först af vissa
officerare vid Flottans mekaniska kår, armén och
flottan, som varit anställda vid allmänna
arbetsföretag och däruti förvärfvat praktisk skicklighet.
Kårens chef är öfverste. Dess förste chef var A.
E. von Sydow (se denne). Utbildningen af kårens
officerare skedde 1846–78 vid Högre artilleri-
och ingenjörläroverket å Marieberg, men enligt
k. br. 12 juni 1885 anordnas numera en särskild
militärkurs för aspiranter till kåren. För att
vinna inträde i denna kurs fordras bl. a. att ha
aflagt afgångsexamen från Tekniska högskolans
af delning för väg- och vattenbyggnadskonst.
Genom k. br. 19 okt. 1894 och 6 april 1900 ha
nya föreskrifter lämnats om nämnda militära
utbildning. Kårofficerarna räknas enligt k. kung.
9 febr. 1906 till arméns öfvertaliga personal. De
f. n. gällande bestämmelserna för inträde i kåren
äro dels att ha genomgått den fyraåriga
lärokursen i fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst
vid Tekniska högskolan och därifrån ha erhållit
fullständigt afgångsbetyg, dels att, efter fullgjord
värnplikt, ha genomgått en vid Svea ingenjörkår
anordnad omkr. 7 1/2 månader lång praktisk och
teoretisk kurs i artilleri- och befästningskonst
m. m. eller vara reservofficer vid Fortifikationen,
dels ock att ha, efter slutad kurs vid Tekniska
högskolan, tjänstgjort minst 3 år vid något
allmänt arbete eller undersökningsförrättning
äfvensom att ha ådagalagt egenskaper, som fordras för
ledningen af större arbetsföretag. Under senare
åren ha årligen utnämnts 10 nya kårofficerare.
Kåren består f. n. (1921) af 221 officerare. Af
dessa äro 1 öfverste (tillika öfverdirektör och chef
för Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen), 7
öfverstelöjtnanter, 34 majorer, 102 kaptener och 77
löjtnanter. – Förslag till kårens omorganisation
framlades 31 dec. 1915 af en 1914 tillsatt k.
kommitté, men har ännu ej föranledt beslut. –
Matriklar öfver kåren ha utgetts 1889 och 1897 af
J. Marcks von Würtemberg och 1919 af
kårofficerarnas förening (Väg- och
vattenbyggnadsklubben) genom Fr. Ploman. 1901 utkom
"Minnesskrift med anledning af kårens femtioåriga
tillvaro".
N. B.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, ett till Kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
