Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Välskrifning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
likt drogen och har sur reaktion. Valerianaoljan
är en blandning af flera terpener (pinen, kam-
fen o. a.), terpineol (Gn H18 0) samt bornylestrar
och aminer med valeriansyra (se d. o.) och flera
andra flyktiga fettsyror, t. ex. valeriansyrebornyl-
ester 1. bornyval samt isovaleriansyredietylamid
1. valyl. Själfva drogen uppges dessutom inne-
hålla ett par alkaloider (vaterianin och katinin)
samt garfämne och socker. Användningen af denna
drog går tillbaka minst till 1000-1100-talet.
Den berömda läkarinnan abbedissan Hildegard i
Bingen använde densamma i midten af HOU-talet
under namnet "denemarcha", hvilket erinrar om
det ännu i Danmark gängse namnet, "Danmarks
gräs", för denna drogs moderväxt. Vänderotens
verkan beror väsentligen på den flyktiga oljan och
särskildt på däri förekommande bornylestrar och
amider. Djurförsök visa, att små doser framkalla
excitation och blodtryckstegring, stora doser för-
lamning. Det i estrarna ingående ämnet borneol
står kamfer (se d. o.) nära, men verkar depri-
merande och förlamande. Drogen har mest
användts vid nervsjukdomar, bl. a. vid epilepsi
och hysteri med efter omständigheterna excite-
rande eller lugnande och krampstillande, vid
hysteri ofta med suggestiv effekt. Vid epilepsi
har medlet kombinerats med brom. Vänderot
ges mest i form af infusion (1: 10) matskedsvis
flera gånger dagligen, vanligen som vehikel för
andra nervmedel. Vidare användas tinctura Vale-
rianæ (Valerianatinktur, Baldrian-
tinktur 1. Valerianadroppar), beredd
med 5 dir other spirituosus (se Hoffmanns
droppar) - 30-50 droppar i dosen - samt
de ur drogen framställda preparaten bornyval
och valyl (se of van) samt validol (’blandning
af mentol - se d. o. - och valeriansyre-
mentylester), samtliga färglösa, aromatiska, skarpt
smakande vätskor, som intas i gelatinkapslar, 0,25
gr. i dosen. O. T. S. (C. G. S.)
Yänderotsfamiljen, bot., namn på fam. Vale-
rianaceo (se d. o.).
Vändeört, bot. Se V a l e r i a n a.
Vändhake, redskap för vändning af timmer-
stockar vid af verkning (se fig. 5 i art. Skogs-
afverkning).
Vändhjul. Se Regulator.
Vändkors (ty. drehkreuz, fr. tourniquet), ett
stängsel (t. ex. framför en gångväg), som utgöres
af ett på en låg stolpe horisontalt liggande träkors,
som kan vridas kring en tapp, men gör det endast
för fotgängare möjligt att komma igenom; en
efter samma grunder konstruerad mekanisk inrätt-
ning (t. ex. vid biljettkontor, vid inträdet till
förevisningssalar o. s. v.), som framsläpper endast
en person i sänder och är försedd med en kon-
troll-räkneapparat, som anger antalet af dem,
hvilka passerat igenom.
Vändkrets, astron. och geogr. Se Tropik.
Vändkretskalmerna ("hästeraderna"). Se A t-
lan tiska hafvet, sp. 338, och Häst lat i-
t u d e r n a.
Vändning, obstetr., med., ett inom förlossnings-
konsten förekommande operativt ingrepp, som man
använder för att ändra ett felaktigt läge af fostret,
snedläge eller tvärläge (se Förlossning), till
längdläge. Operationen utföres antingen med enbart
yttre handgrepp, yttre vändning, eller, om
sådan ej lyckas, med en hand införd i lifmodern
och den andra handen arbetande utanpå buken,
inre vändning. Vid den senare fattas och
noddrages i regel fostrets ena fot, ibland båda,
s. k. inre vändning på fot, hvarefter fostret fram-
födes i fotbjudning. Äfven då lifmoderhalsen ej
hunnit bli mer utvidgad, än att den tillåter blott
2 fingrar af den i slidan införda handen att tränga
upp i lifmodern, utföres ibland inre vändning;
den kallas då vanligen kombinerad, bipo-
lär 1. Braxton Hick s’ vändning.
Om vid förlossning i hufvudbjudning komplika-
tioner inträffa, som bringa moderns eller fostrets
lif i fara, och förlossningen ej fortskridit så långt,
att förlossningstången (se d. o.) kan brukas till
förlossningens snabba af slutande, begagnar sig
operatören af inre vändning på fot och förändrar
sålunda hufvudbjudningen till fotbjudning för att
därefter genom dragning i den nedhämtade foten
raskt kunna utskaffa fostret, inre vändning
med utdragning på fot. Vid föreliggande
moderkaka, då för modern lifsfarlig blödning ofta
uppträder under sista månaderna af hafvandeska-
pet eller början af förlossningen, brukas ofta
Braxton Hicks’ vändning, hvarefter genom var-
sam dragning i en neddragen fot fostrets bål tam-
ponerar, d. v. s. täpper till det blödande moder-
kaksf astet i lif moderkroppens nedre del.
Under hela medeltiden omfattades allmänt Hippo-
krates’ lära, att fostret vid förlossningen aktivt
arbetade sig ut och därför borde framfödas i huf-
vudbjudning. I följd däraf var inre vändning på
hufvud den då vanligaste vändningsoperationen,
r^örst vid 1500-talets midt kom genom Ambroise
Paré (se d. o.) inre vändning på fot, i litteraturen
omnämnd redan af romaren Celsus (se d. o.) och
säkerligen som en praktisk nödfallsåtgärd då och
då i bruk, till allmännare kännedom. Under
1500- och 1600-talen blef därefter, framför allt
genom franska förlossningskonstens dominerande
inflytande, inre vändning på fot med utdragning på
fot toppunkten af operativ förlossningskonst. Sedan
1700-talet, då den af Chamberlen omkr. år 1600
uppfunna metoden att med tång utdraga fostret
på hufvudet allmänt kom i bruk, har tångutdrag-
ningen förblifvit den vanligaste förlossningsopera-
tionen och bruket af inre vändning inskränkts.
Utdragning på fot af fostret är näst
tångutdragningen den allmännaste utdragnings-
operationen och göres vid naturlig eller med konst
(vändning) framkallad fotbjudning, då moderns
eller fostrets lif sväfvar i fara. Operatören
begagnar sig därvid af sina båda händer. Då
fostret vid förlossningen passerar med sätet före
genom bäckenet, sätesbjudning, och fara för
modern eller fostret uppstår eller de utdrifvande
krafterna ej räcka till att åstadkomma fostrets
utdrifning, måste utdragning på säte göras.
Operationen utföres med operatörens fingrar eller
med instrument. Bvn-
Vändrostning, metall., den process vid koppar-
framställning, hvarvid skärstenen omväxlande sön-
derslås och rostas flera gånger. Se Koppar,
sp. 978. Fmn-
Vändskifva. 1. Järnv., en med järnvägsspår
utrustad, vanligen cirkulär skifva, monterad på ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
