- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
129-130

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världsaxlen ... - Världsförklaring (Världsåskådning), filos. Se Lifsåskådning, sp. 459 - Världsförnyelse (Världens pånyttfödelse). Se Palingenesi och Ragnarök - Världshaf. Se Haf, sp. 982 - Världshandel. Se Handel och Samfärdsel - Världsherravälde l. Världsvälde. Se Universalmonarki - Världshistoria, mänsklighetens historia. Se Historia, sp. 769 - Världskarta, detsamma som planiglob (se d. o.) - Världskatastrof. Se Eskatologi och Ragnarök - Världskongress, samling af representanter för alla länder för dryftande af en fråga. Jfr Internationella kongresser - Världskretsloppet. Se Eskatologi och Mytologi, sp. 155 - Världskriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

129 Världsförklaring-Världskriget 130

konferens i Konstaaz 2 aug. 1914, i samma dagar
som Världskriget utbröt. De våldsamma utbrott af
folkhat, som kriget framkallade, hejdade för åratal
förbundets verksamhet, men bidrogo äfven att i allt
vidare kretsar väcka insikt om betydelsen af dess
sträfvan att mellan olika kristna samfund
åstadkomma samarbete i syfte att närma folken till
hvarandra. Verksamheten återupptogs efter kriget
genom ett möte i Oud Wassenaer vid Haag i okt.
1919 och har sedan varit i ständig tillväxt, så
att förbundet nu har nationalafdelningar i de flesta
europeiska länder (äfvensom i Förenta staterna).
Ordf. är ärkebiskopen af Canterbury (Davidson) och
generalsekreteraren sir Willoughby Dickinson. Flera
tidskrifter i olika länder (”Goodwill” i England
”Le christianisme social” i Frankrike, ”Die
eiche” i Tyskland m. fl.) arbeta i förbundets syfte.
Medan de flesta protestantiska samfund och äfven
några af de grekisk-ortodoxa kyrkorna nåtts af
rörelsen, förhåller sig den romerska kyrkan af vi-
sande. - I Sverige bildades en nationalkommitté
med representanter från de flesta religiösa sam-
fund och rörelser 1915. Ordf. var först biskop
K. H. G. von Schéele, från 1917 ärkebiskop N.
Söderblom; sekreterare är efter doktor K. Fries
(1915-18) professor K. B. Westman. Kommittén
anordnade bl. a. vid årsskiftet 1918-19 en
opinionsyttring för en försonlig fred, som samlade
310,000 deltagare. Ärkebiskop Söderblom, hvilken
framträdt som en af kristenhetens främste ledare
i de växande internationellt-kyrkliga sträfvandena, har i riktning af förbundets syfte tagit flera
initiativ: till Neutrala kyrkliga konferensen i Upp-
sala 1917 och Uppsalakonferensen för de evange-
liska kyrkorna i Polen 1921, till en serie Olaus-
Petri-föreläsningar öfver ”Kyrkans enhet” af före-
läsare från olika länder 1918-19 m. m. Vid
mötet i Oud Wassenaer framlade han förslag till
en internationellt-kyrklig konferens ang. kyrkans
uppgifter i samhällslifvet (Conference on life and
work}, på hvars förverkligande f. n. arbetas. Jfr
E. Lehmann, N. Söderblom, K. B. Westman.
”Enig kristendom” (1919). K. B. W-n.

Världsförklaring (Världsåskådning), filos.
Se Lifsåskådning, sp. 459.

Världsförnyelse (Världens pånyttfö-
delse). Se Palingenesi och Ragnarök.

Världshaf. Se Haf, sp. 982.

Världshandel. Se Handel och Samfärdsel.

Världsherravälde 1. Världsvälde. Se
Universalmonarki.

Världshistoria, mänsklighetens historia. Se
Historia, sp. 769.

Världskarta, detsamma som planiglob (se
d. o.).

Världskatastrof. Se Eskatologi och Ragnarök.

Världskongress, samling af representanter för
alla länder för dryftande af en fråga. Jfr
Internationella kongresser.

Världskretsloppet. Se Eskatologi och
Mytologi, sp. 155.

Världskriget är den i Sverige vanligaste benäm-
ningen på det stora krig – i Tyskland kalladt
Der weltkrieg, i Frankrike La grande guerre
eller La guerre mondiale, i England och Förenta
staterna The great war eller The world’s war,
under dess tidigare skede European war –, hvilket
utbröt genom Österrike-Ungerns krigsförklaring
mot Serbien 28 juli 1914 och småningom vidgades
att omfatta allt flera stater, så att vid
fientligheternas afbrytande genom en rad stillestånd i
nov. 1918 och vid de därpå följande fredssluten
å ena. sidan stodo de 4 s. k. centralmakterna
(Tyskland, Österrike-Ungern, Turkiet och
Bulgarien) och å den andra 5 stormakter (Frankrike,
Storbritannien och Irland, Japan, Italien och
Förenta staterna) samt ytterligare 22 stater
(Belgien, Bolivia, Brasilien, Cuba, Ecuador,
Grekland, Guatemala, Haiti, Hedjas, Honduras, Kina,
Liberia, Nicaragua, Panama, Peru, Polen,
Portugal, Rumänien, Serbien-Kroatien-Slavonien, Siam,
Tjecho-Slovakien och Uruguay). Till dessa
centralmakternas 27 motståndare komma för större delen
af kriget äfven Ryssland, som emellertid med
centralmakterna 3 mars 1918 ingick en fred i
Brest-Litovski, hvilken dock i de slutliga
fredstraktaterna förklarades ogiltig, enär de segrande
staterna ej erkände sovjetregeringen som laglig
rysk regering, samt Montenegro, som vid
fredssluten uppgått i den nybildade serbisk-kroatisk-slovenska
staten. Centralmakternas motståndare
kallas vanligen sammanfattande de allierade,
ibland äfven ententemakterna, och benämndes –
sedan Förenta staterna och flera andra med de
ursprungligen allierade ej i formlig allians
förbundna stater tillkommit – i officiell stil, t. ex.
i fredsfördragen, de allierade och associerade
makterna
. De 6 stormakterna på denna sida kallades
De allierade och associerade hufvudmakterna (Les
principales puissances alliées el associées
). –
Kriget slöts för Tysklands del genom freden i
Versailles 28 juni 1919, för Österrikes genom
freden i S:t Germain-en-Laye (”S:t Germain-freden”)
10 sept. 1919, för Bulgariens genom
freden i Neuilly 27 nov. 1919 och för Ungerns
genom freden i Grand Trianon vid Versailles
(”Trianon-freden”) 4 juni 1920. Med Turkiet
undertecknades 10 aug. 1920 fredstraktaten i
Sèvres, hvilken emellertid ännu (nov. 1921) ej af
någon makt ratificerats, hvarför mellan Turkiet
och dess motståndare formellt ännu endast
vapenstillestånd råder. Emedan Förenta staternas senat
vägrade att ratificera fredstraktaterna (enär i den
ingick förbundsakten för Nationernas förbund), så
inträdde formlig fred mellan Förenta staterna och
Tyskland först genom ett fördrag i Berlin (25 aug.
1921) och mellan Förenta staterna och Österrike
genom ett fördrag af 30 aug. 1921; med
Bulgarien kommo Förenta staterna aldrig i krig. Kina
ratificerade ej Versaillesfreden (enär däri ingingo
för Kina oförmånliga bestämmelser om
Schantung); fredstillstånd mellan Kina och Tyskland
återställdes därför utan formligt fredsfördrag
genom beslut af Kinas regering och parlament 1920.
Det under kriget Rumänien af centralmakterna
påtvungna fredsfördraget i Bukarest (7 maj 1918)
förklarades i de slutliga fredstraktaterna ogiltigt,
och Rumänien uppträdde i dessa som
fredsslutande part. Konungariket Hedjas torde på
grund af missnöje med fördelningen af Turkiets
asiatiska provinser ej ha ratificerat fredstraktaterna.

*     *
*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:36 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free