Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskriget. Krigshändelserna 1917. Sydfronten - Världskriget. Krigshändelserna 1917. Turkiets krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
Världskriget (Krigshändelserna 1917. Turkiets krig. Palestinas eröfring)
232
ringen, i spetsen for hvilken stod konung Kon-
stantin, äfven en provisorisk regering i Saloniki
under den ententen hängifne Venizelos innehade
makten - skulle regleras så, att armén skulle
afmobilisera, Tessalien utrymmas och trupperna
(på fredsfot) förläggas på halfön Morea. Vidare
beslöts, att samarbete skulle etableras mellan gene-
ral Sarrail och de italienska trupperna i Alba-
nien och en ny förbindelselinje - mellan en
hamn vid Adriatiska hafvet och orientarméns
operationsbas i sydvästra Serbien - upprättas,
hvarigenom man icke blef beroende uteslutande af
tillförseln öfver Saloniki. Orientarmén skulle för-
stärkas till 23 fördelningar, hvarefter en allmän
offensiv, till tiden sammanfallande med ententens
stora våroffensiv, skulle igångsättas. Sarrail blef
emellertid icke färdig förrän i maj. Hans armé
skulle då ha uppgått till något öfver 2CO,000 man.
Efter ett par partiella anfall (på vänstra flygeln
i mars och på den högra i april) utan nämn-
värdt resultat igångsatte han 4 maj det allmänna
anfallet på hela den nära 200 km. långa fronten
från Struma i ö. till Ochridasjön på gränsen till
Albanien i v. Anfallet utfördes af engelska trupper
på högra flygeln i trakten af Struma och Doiran-
sjön, af franska, grekiska (af Venizelos uppsatta
frivilliga truppförband), serbiska och italienska
trupper i midten, omkring Tjerna och Monastir,
samt af franska och ryska trupper på vänstra fly-
geln i sjöområdet. På motstående sidan förde
.general v. Scholtz, sedan slutet af april, befälet
öfver 11 :e tyska armén (n. om Monastir), medan
den l:a bulgariska armén (mellan Tjerna och
Värdar) stod under befäl af general Gesjov och
2:a bulgariska armén (ö. om Värdar) under
befäl af general Todorov (på sensommaren af-
löst af general Lukov). Armégruppens styrka
skulle (enligt fransk uppgift) ha utgjort omkr.
260,000 man, hvaraf 40,000 tyskar. Högsta befä-
let öfver armégruppen fördes som förut af general
Jekov. Slaget - af tyskarna kalladt majslaget i
Macedonien - räckte till 18 maj. På hufvud-
anfallsfronten vunno de anfallande en del terräng
i Tjernabågen, utan att dock en genombryt-
ning kunde verkställas, men på öfriga delar
af den vidsträckta anfallsfronten förblef läget i
det närmaste oförändradt. De synnerligen stora
förlusterna, särskildt på den anfallandes sida,
under slaget föranledde stridsverksamhetens instäl-
lande under den följande tiden. Härtill bidrog
utan tvifvel det förändrade läge, som uppstått
genom den ryska revolutionen. Ett isoleradt anfall
af franska armén i sept. på ställningens yttersta
vänstra flygel genom de albanska bergen mot
Scholtz’ armé blef afslaget. Först med Greklands
inträde i kriget på ententens sida kunde en för-
nyad allmän offensiv ha utsikt till framgång. I
nämnda land hade konung Konstantin 12 juni gett
efter för ententemakternas påtryckning, skärpt
genom blockad af landets kuster, och abdikerat.
Den nye konungen, Alexander, återkallade Veni-
zelos, hvarefter Grekland definitivt slöt sig till
ententen. Sarrail af gick som chef för orientarmén
i dec. Hans efterträdare blef general Guillaumat.
Grekiska armén beväpnades och mobiliserades åter
samt förstärkte efter hand orientarmén med omkr.
200,000 man friska trupper. Gifvetvis blef denna
betydliga tillökning i sistnämnda armés numerär
af stor betydelse, så mycket större som central-
makterna icke förfogade öfver några för denna
front disponibla reserver, och bulgarerna började
tröttna på kriget. - Greklands inträde i kriget.
Grekiska armén var indelad i 5 armékårer, om i
regel 3 inf.-fördelningar (om 3 inf.-reg:ten m. m.),
l kav.-reg:te (med 6 skvadroner), l fältartilleri-
brigad (med 18 batterier), l ingenjörreg:te m. m.
och l kav.-fördelning med 4 kav.-reg:ten m. m.
Armékårens fältstyrka utgjorde omkr. 40,000, inf.-
fördelningens omkr. 12,000 och kav.-fördelningens
omkr. 4,000 man. Dessutom funnos fästnings-
artilleri- och flygtrupper m. m. De äldre uppbå-
den, som skulle bilda territorialarmén, voro vid
krigsutbrottet ej organiserade. Arméns krigsstyrka
torde ha uppgått till omkr. 200,000 man.
Turkiets krig. Armenien. På den armeni-
ska krigsskådeplatsen inträffade ingenting af vikt
under året. - Mesopotamien. Vid Kut-el-Amara
återupptog general Maude på nyåret 1917 opera-
tionerna, hvilka i slutet af febr. ledde till
det befästa lägrets utrymmande och turkarnas
återtåg mot Bagdad. Engelsmännen följde efter
och satte sig 11 mars i besittning af nämnda i så-
väl strategiskt som i synnerhet politiskt afseende
viktiga stad. Turkarna (6:e armén) drogo sig till-
baka uppför Tigris till Tekrit, omkr. 150 km. n.
om Bagdad. Maude följde efter med sina hufvud-
krafter till Samarra. Under sommaren hvilade ope-
rationerna på grund af hettan, men i okt. fram-
ryckte Maude, slog turkarna och bemäktigade sig
Tekrit (6 nov.). Kort därefter afled Maude och
efterträddes af general Marshall, som förlade ope-
rationernas tyngdpunkt till Eufrat. Där hade under
tiden turkarna samlat trupper vid Ramadie (100 km.
v. om Bagdad) för att på hösten kunna igångsätta
en kombinerad operation såväl från v. som från n.
(utefter Tigris) mot Bagdad och återtaga staden. In-
nan en sådan operation hann verkställas, hade dock
Maude dirigerat en hufvudsakligen af kavalleri -
hvilket vapenslag spelade en viktig roll under kriget
på denna krigsskådeplats - bestående kolonn mot
Ramadie, hvilken afskar turkarnas förbindelse med
sin operationsbas (Aleppo) och tvang hela turkiska
styrkan att sträcka vapen (28 sept.). Den plane-
rade operationen mot Bagdad inställdes, och trup-
perna användes i stället i Palestina. - Palestinas
eröfring. För att underlätta den mot Palestina af-
sedda operationsarméns förbindelse med Egypten
hade engelsmännen redan under 1916 börjat bygga
en järnväg från Kantara längs Medelhafvets kust,
hvilken bana i mars 1917 blef färdig till Rafa vid
Palestinas gräns. Mot slutet af denna månad in-
föll en engelsk styrka om 3 infanteri- och 2 be-
ridna fördelningar (bl a. äfven ett kamelryttar-
regemente) under general Dobell i Palestina och
framryckte mot det af turkarna besatta Gasa, men
anfallet blef 25 mars afslaget. Dobells kår förstärk-
tes då med l inf.-fördelning, och anfallet förnya-
des 17-19 april. Men äfven turkarna hade er-
hållit förstärkningar, så att den till ett kraftigt
försvar iordninggjorda fronten Gasa-Scheria (Tell-
esch-Scheria) kunde besättas med omkr. 5 inf.-
fördelningar, hvarjämte l kav.-fördelning ställ-
des till arméchefen Djemal paschas förfogande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
