- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
309-310

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värmeabsorption ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mått på energifördelningen i spektret. För sådana
undersökningar användas företrädesvis bolometern,
radiometern och termoelement (se dessa ord).
Linser och prismor, som skola användas, måste så
fullkomligt som möjligt genomsläppa strålar af alla
slag. Glas kan härvid icke användas, emedan
glaset hufvudsakligen genomsläpper endast synliga
strålar. I stället för konvexa linser användas
konkava silfverspeglar, och som material för
prismor användas företrädesvis stensalt, fluss-spat
och sylvin. (Jfr Absorption, sp. 69,
Diaterman, sp. 320, och Spektroskopiska
apparater
.) Om en lineär bolometer eller j
en lineär termostapel föres genom spektret, kan
strålningsenergien uppmätas från ställe till ställe.
Genom att sålunda undersöka, huru
energifördelningen är beroende af våglängden, kan den
strålande kroppens energi- eller värmespektrum
bestämmas. Om våglängderna afsättas som abscissor
och som ordinator den mot respektive våglängder
svarande energistrålningen, erhålles ett diagram,
som åskådliggör den strålande kroppens
energispektrum. I figuren återges dels ett
normalspektrum (se Spektrum, sp. 637) af
solstrålningen, hvarvid det ljusa området anger den
synliga delen af spektret, dels ofvanför
nyssnämnda bild motsvarande energispektrum enligt
Langleys mätningar (1881). Våglängderna äro
angifna i hundradels mikron. Ojämnheterna i
energikurvan bero på absorption af strålningen i
de gaslager, som den har att passera. De starkaste
absorptionsbanden bero på kolsyran och
vattenångan i jordens atmosfär (jfr Absorption,
sp. 70, och Spektrum, sp. 641). – Då
afkylningen af en kropp, om man frånser den
värmeförlust, som kan uppkomma genom ledning (se
Ledningsförmåga), är beroende på
strålning, kommer afkylningshastigheten h. o. h. att
bestämmas af kroppens utstrålnings- eller
emissionsförmåga (se Värme, sp. 300–301) samt af
de för strålningen (se d. o.) för öfrigt gällande
allmänna lagarna.
T. E. A.

illustration placeholder

Normalspektrum och (därofvan) motsvarande energispektrum. (Efter Langley.)</i>

Värmestuga (fr. chauffoir, eng. warmplace, ty.
wärmstube) var urspr. ett mottagningsrum i ett
kloster, som uppvärmdes på vintern. Numera
benämnes så en af enskilda eller korporationer
bekostad och uppvärmd lokal, öppen under en
större eller mindre del af året och dagen för hvar
och en, som så önskar. Ofta är värmestugan
förenad med ett litet bibliotek och lämnar tillgång
till tidningar.
J. C.

Värmetekniska föreningen. Se Svenska
värmetekniska föreningen
.

Värmeteorien, Mekaniska. Se Mekaniska
värmeteorien
och Värme, sp. 294.

Värmetoning, fys., kem., mindre brukligt och
oegentligt uttryck, detsamma som reaktionsvärme
(se därom Termokemi, sp. 922).

Värmevärde. Se Brännmaterial, sp. 417–418.

illustration placeholder

Värmlands vapen.</i>

Värmland (Vermland), landskap i Svealand,
är, frånsedt Lurö skärgård, beläget mellan 58° 53′
(sydligaste udden af Värmlandsnäs) och 61° 3′
n. br. samt 6° 22′ och 3° 17′ v. lgd från
Stockholms observatorium. (Se kartan till art.
Sverige, bd 27, och bladen IV, V, VI af
”Nordisk familjeboks karta öfver Sverige” bd 29.) Det gränsar i n. ö. till Dalarna,
i ö. till Västmanland och Närke, i s. till Västergötland, Vänern och Dal samt i v.
till Norge. Mot Dalarna går gränsen v. om vattendelaren mellan Klarälfven och
Väster-Dalälfven samt skär Bredsjön och sjön Nain, mot Västmanland och Närke korsar den
Svartälfvens flodsystem, mot Västergötland följer
den Letälfven, mot Dalsland går den hufvudsakligen
västerut från Åmålsviken öfver sjöarna
Ömmelen, Östra och Västra Silen, Lelången och
Stora Le, och mot Norge går den öfver
Klarälfvens dalgång samt de öfversta partierna af
Norsälfvens, Byälfvens och Upperudsälfvens
dalgångar. V. är till storlek det sjunde i ordningen
af Sveriges, det andra af Svealands landskap med
20,067,77 kvkm. areal, hvaraf 18,198,46 kvkm.
land och 1,869,31 kvkm. vatten. Till land äro här
räknade öar och holmar i Vänern, sammanlagdt
60 kvkm., bland hvilka Hammarön och Jäfverön
äro de största. Största längden, från norska gränsen
i V:s nordvästra hörn till sydligaste udden
på Värmlandsnäs, är omkr. 245 km. och största

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free