Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värnamo kraftaktiebolag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mer än hälften (160 har) åkerjord. Där funnos
23 hästar, 92 nötkreatur, 50 får och 45 svin
1919. Af näringarna är särskildt möbel- och
järnindustrien viktig, och "Värnamo pinnstolar"
äro sedan gammalt kända. Bland fabriks- och
industrianläggningar märkas främst V. stol- och
möbelfabriks-a.-b. samt V. mek. verkst.-a.-b., taxerade
till 145,100 kr. och med 1,1 mill. kr. omsättning,
V. mjölkfabriks-a.-b., tax. till 340,000 kr., V.
gummifabriks-a.-b., akt.-kap. 345,000 kr., och Svenska
a.-b. Hellens järnhjulsfabrik, aktiekap. 300,000
kr. Industrien omfattade 23 arbetsställen med
omkr. 600 arb. Handlandenas antal var 74 (1920)
med 397,440 kr. för bevillning upptaxerad inkomst
af rörelsen (1921). V. har kommunal mellanskola,
folkhögskola (samskola) samt folkskolor. Där utges
"Nya Värnamotidningen" 2 ggr i veckan. Utom
Smålands ensk. bank finnas ett afdelningskontor af
Sydsvenska kredit-a.-b. samt Värnamo sparbank
(stiftad 1836). För val af ledamöter i riksdagens
Andra kammare tillhör V. Jönköpings läns valkrets,
som utser 9 riksdagsmän. Stadens föreslagna vapen
visar en blå bjälkvis ställd ström (Lagan) på
guldfält. I judiciellt hänseende hör V. till Östbo och
Västbo härads domsaga och i ecklesiastikt till V.
församling. V. har 3 järnvägar (Halmstad–Nässjö,
Borås–Alfvesta och Skåne–Småland). –
V. omtalas redan på 1200-talet och var sedan
gammalt Östbo härads tingsställe. Det har af ålder
varit en lifligt besökt handelsplats och omtalas som
sådan i Jönköpings privilegier 1620. S. å. blef det
köping och har, sedan det 1859 frigjordes från
Jönköping, gått raskt framåt, särskildt genom sin
egenskap af järnvägsknutpunkt samt blef 1 nov.
1920 stad. Det har länge varit bekant för sina
marknader (i juni och sept.), hvilka dock nu äro
mindre besökta än förr (se fig. 4).
E. A–t.
Värnamo kraftaktiebolag, Värnamo, eger Åby
kraftverk i Skålån (till Lagan) omkr. 6 km. nedom
sjön Flåren, hvarifrån kraften öfverföres till
Värnamo stad med omnejd och distribueras. Vid
kraftverket tillgodogöres en fallhöjd af 8,5 m., och
maskininstallationen möjliggör uttagandet af 670 kilowatt.
C. K.
Värnanäs (Vernanäs), egendom i Halltorps
socken, Kalmar län, nära Kalmar sund, omfattar
med underlydande 22 1/2 mtl med 462,500 kr.
tax.-värde (1917). Till egendomen höra mejeri,
kvarnar, såg och lastageplats vid Kalmar sund.
Den har en stor manbyggnad af trä. Omgifningen
är mycket bördig samt rik på löfskog. V. egdes
af Gustaf I 1541, då drottning Margareta jämte
barn vistades där, donerades 1613 till riksrådet
Hans Eriksson Ulfsparre och såldes 1647 för 800
rdr sp. till rikskansleren Axel Oxenstierna, som
gjorde V. till ett slags residensort i sitt grefskap
Södra Möre samt försåg det med ny säteribyggnad.
Det reducerades sedan till kronan, men kom 1683
genom byte till grefve K. Oxenstierna, hvilken
släkt innehade V. till midten af 1700-talet, hvarefter
V. öfvergick till olika släkter. 1795 köptes
det af majoren K. Råbergh, adlad Mannerskantz
(se d. o. 2) hvilken släkt sedan innehaft V. Nuv.
egare är majoren F. M. Mannerskantz.
E. A–t.
Værne (fordom Varna), ett i midten af 1200-talet
stiftadt johannitkloster (det enda i Norge), låg
i Östfold fylke (före 1919 Smaalenenes amt), nära
Moss. Efter reformationen blef V. ett världsligt
län och såldes 1675 af konung Kristian V till
bröderna Holger och Kristian Wind. 1732 kom det i
familjen Sibberns ego och innehas nu af godsegaren Sundt.
K. G. G.
Värnen, sjö på gränsen mellan Nye, Korsberga
och Lemnhults socknar i Kronobergs län. Sjön,
hvars längd är omkr. 5 km. och största bredd 1,5
km., har en areal af 4 kvkm. och afbördar sitt
vatten genom en mindre biflod till Emmån. Dess
höjd öfver hafvet uppgår till 174 m.
J. V. E.
Værnesmoen. Se Stjördalen.
Värnfåglar, Palamedeidæ, zool., bilda en
underordning inom ordningen Anseriformes och
fåglarnas klass. Dessa fåglar, som på grund af sin
yttre habitus tidigare förenats med vadarna, äro
stora och ha klumpig kropp med någorlunda lång
hals och litet hufvud. Näbben är kort med något
sammantryckt rygg, i spetsen hakformigt böjd och
försedd med vaxhud vid roten. De korta vingarna
äro trubbiga och ha tredje pennan längst.
Stjärten är svagt afrundad och består af 12 pennor.
Fötterna äro medelhöga, tjocka och försedda med
långa tår, af hvilka den yttre och den mellersta
äro förenade vid roten medelst en hud; klorna äro
föga böjda och spetsiga. På hvardera vingens
kant äro två starka sporrar fästa. I gommens
byggnad råder likhet med förhållandet hos änderna.
Under huden ligger ett tätt nät af celler, som
fågeln efter behag kan fylla med luft. Den för
V. utmärkande saknaden af hakutskott (se
Archæopteryx) är ett gammalt märke, som
bland fåglarna återfinnes blott hos urfågeln. –
Hithörande fåglar lefva i Syd-Amerikas större
träsk, vanligen i små flockar, men under
fortplantningstiden parvis, äro i allmänhet fredliga,
fastän de bruka sina farliga vingsporrar till att
 |
| Värnfågelarten Palamedea cristata. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
