- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
335-336

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värnamo kraftaktiebolag ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1872 afskaffades, togs emellertid i anspråk endast
för härens och flottans krigsreserv och fick en
ordnad organisation genom 1885 års värnpliktslag,
som utsträckte tjänstetiden från 5 till 12 år (däraf
6 i den betydelselösa landstormen). Genom de
1892 vidtagna ändringarna i denna lag utsträcktes
tjänstetiden till 20 år, från 21:a åldersåret
räknadt, däraf 8 i beväringens första uppbåd, 4 i
dess andra uppbåd, som togs i anspråk först i
andra hand, och 8 i landstormen, som fortfarande
blef af ringa betydelse. Befrielse från
värnpliktens fullgörande medgafs endast för oduglighet till
krigstjänst. Beväringens tjänstgöring bestämdes
till 90 dagar och fullgjordes vid kavalleriet och
flottan under 90 dagar i en följd första året, vid
öfriga truppslag med 68 dagar under första och
22 under andra året, hvarvid endast viktiga
familjeskäl eller förut innehafd anställning vid
arméns eller flottans stam eller reserv kunde
berättiga till befrielse från öfning. Genom 1901 års
härordning utsträcktes tjänstgöringstiden, hvilket
ännu mera blef förhållandet genom 1914 års (se
Vapenöfning). Genom den senare bestämdes
tjänstetiden till 11 år i beväringens första uppbåd,
fr. o. m. det år, under hvilket vederbörande fyller
20 år, 4 år i dess andra uppbåd och därefter i
landstormen t. o. m. det år, under hvilket han
fyller 42 år. Det värnpliktiga manskapets
tjänstgöring har sedan 1918 varit inskränkt, för 1920
och 1921 årens klasser till 90 eller 120 dagar
(underbefälselever och fackmän ytterligare 60
dagar) jämte tre repetitionsöfningar om 25 dagar vid
oberidna, i allmänhet 155 eller 185 dagar jämte
två repetitionsöfningar om 35 dagar vid öfriga
truppslag, studenter i allt 330 dagar, marinen
likaledes 225 dagar, allt beträffande vapenföra. – Om
civil värnplikt se Tjänsteplikt.
C. O. N.

Värnpliktens vänner, ett sällskap med syfte
"att sprida kännedom om allmänna värnpliktens
militära, sociala och politiska betydelse". Den
30 aug. 1875 sammanträdde ett tjugutal män (H.
Raab, P. Fries, S. A. Hedin, G. Björlin, A. E.
Rappe, R. Almström m. fl.) för att öfverlägga om,
hvad som borde göras för att påskynda den då
på dagordningen stående försvarsfrågans lösning
på tidsenligt sätt, d. v. s. på värnpliktens grund.
Sedan antalet medlemmar i detta slutna sällskap
hastigt tillväxt, bildades 22 nov. 1875 på utlyst
allmänt möte en offentlig förening, som då fick
namnet Värnpliktens vänner och antog stadgar.
Filialer organiserades i olika delar af riket, och
sällskapet räknade efter en tid flera tusen med-
lemmar. För främjande af sitt syfte utgaf det
flera skrifter, som vunno stor spridning. Säll-
skapet upplöstes 27 maj 1890, och dess kontanta
tillgångar öfverlätos då åt den nybildade
Allmänna försvarsföreningen (se d. o.).

Wärnschöld (skref sig Wärnschiöldh),
Johan Andersson, fortifikationsofficer, f.
omkr. 1610 i Lena prästgård, Västergötland,
d. 8 febr. 1674 i Stockholm, hette urspr.
Lenæus. Han blef först student i Uppsala,
men vinnlade sig därefter särskildt om
fortifikationens studium, så att han redan 1630 kunde
utnämnas till ingenjör vid svenska armén i
Tyskland. Där var han bl. a. med vid Stettin, Schwedt,
Frankfurt a. d. Oder, Tangermünde, Werben,
Nürnberg, Rain, Osnabrück och Hameln. Lenæus,
som under tiden utgett Idea Ingeniarii, sive
Architecti militaris animi qualitates, scientiæ & artes,
quo in eo suo munere recte versari poterit

(Stockholm, 1634), återvände sommaren 1635 till Sverige,
där han senare fick stipendium till en utrikes
studieresa, och vistades därefter företrädesvis i
Holland. Återkommen 1639, blef han i slutet af s. å.
ingenjör på svensk stat och anställdes vid
Jönköpings fästningsbyggnad. Men redan följande år
beordrades han att afresa till Estland och
Livland för att inspektera därvarande fästningar samt
uppgöra nya förslag till Revals, Pernaus och Rigas
förstärkning 1641 och 1642 gjorde han åter ett
par studieresor till Holland, och 1644 anställdes
han vid fältstaten i Sverige. När Örnehufwudh dött,
utnämndes Lenæus 1645 till dennes efterträdare
som generalkvartermästare öfver all fortifikation.
Han blef 1646 adlad med namnet W. och
förordnades 1653 att jämte sin
generalkvartermästarcharge äfven vara assessor i Krigskollegium. -
Under sitt långa chefskap öfver fortifikationsstaten
utvecklade W. en synnerligen gagnande och
vidtomfattande verksamhet inom det alltmer växande
svenska väldet. Men när under
förmyndarregeringens styrelse 1660-72 landet fort nog utarmades,
blefvo vanskligheterna för den nitiske W. att kunna
fullfölja sin verksamhet allt större; och ehuruväl
han i allmänhet alltid lyckades finna någon utväg
ur svårigheterna, måste han dock till sist med
harm finna sig uti penningbristens tillbakahållande
inverkan och fortifikationsstatens däraf följande
relativt ringa utveckling. De större
fästningsarbeten, som under W:s tid bedrefvos i Sverige,
utfördes till en början vid Göteborg och Nya
Älfsborg samt Kalmar, hvarjämte äfven byggdes vid
Halmstad, Vänersborg, Jönköping, Slite, på
Andersön i Jämtland, Dalarö, Vaxholm och vid
Stockholms södra sida m. fl. st. Det var i allmänhet
W. själf, som utarbetade de nödiga
hufvuddesseinerna, hvarvid han till en början följde det
nederländska systemet, men småningom öfvergick till
mera själfständiga konstruktioner för att till slut
närma sig franska befästningsskolan. 1650 var W.
i Livland för att uppgöra ännu ett förslag till
Rigas befästande, och 1652 gjorde han åter en
besiktningsresa till Livland, sedan han året förut
utarbetat ett nytt förslag till Pernaus befästning.
När sedan de skånska och bohuslänska fästningarna
1658 kommit under Sverige, utarbetade W.
förslag till förstärkande af Malmö, Hälsingborg,
Landskrona och Marstrand samt till försvar vid
Svinesund, och vid de förstnämnda platserna bedrefs
sedan fästningsarbetet med all ifver. Under W:s
tid utgafs (1653) den första Fortifikationsordningen
(som förbättrades 1666). Utom förut nämnda verk
utgaf han Fragmenter af
Fortifications-fundamenterne
(1673).
L. W:son M.

Värnskatt kallas vanligen den skatt, som i
några länder erlägges till staten af de manlige
medborgare, som till följd af kroppsliga
felaktigheter eller på grund af befrielse icke fullgöra den
krigstjänst, som den allmänna värnplikten ålägger
dem. Uppfattad som en rätt snarare än som en
plikt, skulle väl den personliga
krigstjänstskyldigheten icke kunna lösas med penningar, men om
man tar i betraktande de personliga uppoffringar



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free