- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
413-414

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västindisk spenat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Direktörerna voro berättigade att utfärda förordningar
om handeln samt att till- och afsätta kompaniets
högre och lägre betjäning. Dess besättningar voro
fria för all värfning eller pressning samt för alla
borgerliga onera för sig, hustru och barn, såvida
de ej egde hus eller gårdar. Kompaniet hade
samma jurisdiktion öfver sina betjänte så i land
som till sjöss, som Ostindiska kompaniet egde.
För varor, som för sjöfartens skull fördes från den
ena hamnen till den andra i riket, befriades
kompaniet från all landtull och för varor, som af samma
skäl hämtades utifrån, från sjötullen. Varor, som
infördes från Västindien, skulle försäljas på
offentliga auktioner. För de varor, som därefter åter
utskeppades, skulle kronan ha 1/4 proc.
rekognition; för dem åter, som stannade inom landet,
skulle 2/3 af den tull erläggas, som eljest erlades
för dylika varor. Kompaniet fick rätt att uppbära
svenska statens inkomster af S:t Barthélemy, såsom
tull-, hamn-, pass-, vågpenningar samt
kapitationsafgiften och inkomsterna af saltkrikorna. Däremot
ålåg det kompaniet att förbättra hamnen och
saltkrikorna samt aflöna de ämbets- och tjänstemän,
som för den allmänna ordningens upprätthållande
och rättskipningen erfordrades. Dock åtog sig
regeringen underhållet af guvernör och garnison
mot, att kompaniet afstod en fjärdedel af
ofvannämnda inkomster. Slutligen medgaf oktrojen
äfven andra svenskar och utlänningar att segla på
S:t Barthélemy, dock utan rätt till de privilegier,
som kompaniet åtnjöt. Samma dag oktrojen
utfärdades, förordnades Liljencrants samt
grosshandlarna i Stockholm K. Arfwedson, D. Schinkel och
N. Pauli att leda aktieteckningen. Den rätt K.
M:t hade att utse direktörer begagnade han sig
ej utaf på annat sätt än att statssekreteraren
Kuuth 25 jan. 1787 förordnades att å K. M:t och
kronans vägnar deltaga i direktionen, hvars öfriga
led. valdes af delegarna. Bland dessa var äfven
kronprinsen, för hvars räkning Statskontoret
befalldes att insätta i affären 8,000 rdr sp.
Kompaniets hela aktiekapital steg till 80,420 rdr sp.
Dess handel gick dock ej så väl, som man hoppats.
Den första expeditionen "gick förlorad" till följd
af krigets utbrott 1788. Längre fram förlamades
affären genom utfärdade förbud mot införsel af
vissa varor, särskildt kaffe. Slutligen fick det enligt
egen uppgift aldrig en del af de förmåner, som
oktrojen lofvat, t. ex. saltkrikorna och
kapitationsafgiften; en del byggnader måste dessutom
uppföras på S:t Barthélemy. Allt detta tyngde så
ned rörelsen, att kompaniets nettobehållning efter
sju års verksamhet (1794) steg till endast 6,527
rdr sp. Det begärde därför nämnda år regeringens
hjälp. En kommitté, som nedsattes att utlåta sig
öfver denna begäran, föreslog ytterligare
tullnedsättningar som vederlag för de lidna förlusterna,
men regeringen förordnade blott en noggrannare
undersökning, hvilken sannolikt icke ledde till af
kompaniet önskadt resultat. Den s. k. konseljen
på S:t Barthélemy uppgaf 1801, att kompaniet
till samma års slut uppburit 180,915 piaster i
inkomster från ön. Osäkerheten i de västindiska
farvattnen var dock stor under revolutionskrigen,
och flera af kompaniets fartyg råkade ut för
kapare. Hela ön var en tid intagen af
engelsmännen. Emellertid utverkade sig kompaniet
förlängning af sin oktroj, när den 1801 gick till
ända; men efter några års ytterligare
handelsförsök upplöstes det, och ett meddelande därom
utfärdades 22 maj 1805.
J. F. N.

Västindisk spenat, namn på Claytonia perfoliata
(se Portulacaceæ).

Västindiskt cederträ, bot. Se C e d r e l a.

Västindiskt elemi, farm. Se E l em i.

Västindiskt järnträ, bot. Se I x or a.

Västindiskt kino, farm. Se D r a k b l o d och
K i n o.

Västindiskt sidenträ 1. satin t ra, bot. Se
F a g ära.

Väst-Karpaterna. Se K a r p a t e r n a, sp. 1145.

Västkinde, socken i Gottlands län, Norra hära-
det. 3,959 har. 835 inv. (1920). V. bildar med
Bro ett pastorat i Visby stift, Norra kontraktet.
Pastoratet skall framdeles omfatta äfven Fole och
Lokrume.

Västkustbanan, namn på ett antal af staten
1895 från enskilda järnvägs-a.-b. inköpta normal-
spåriga järnvägar, som bilda ett sammanhängande
järnvägsnät utefter kustlandskapen mellan Göte-
borg och Malmö. Till detta räknas: Lands-
krona-Ängelholm s järnväg, af hvil-
ken sträckan Ängelholm-Åstorp (13 km.) öppna-
des för trafik 31 dec. 1875, sträckan Åstorp
-Landskrona (35 km.) l nov. 1876 och sträc-
kan Ängelholm gamla-Ängelholm (l km.) 1886;
S k å n e-H allands järnväg, af hvilken
sträckan Hälsingborg-Halmstad (92 km.) öpp-
nades för trafik 7 jan. 1885, sträckan Höganäs
-Åstorp (26 km.) 17 aug. 1885 och Höganäs
öfre-Höganäs nedre (2 km.) 1890; Malmö-
Billesholms järnväg (59 km.), öppnad för
trafik 13 sept. 1886; Mellersta Hallands
järnväg (Halmstad-Varberg, 74 km.), öpp-
nad för trafik 17 sept. 1886, samt Göteborg
-H allands järnväg (Varberg-Göteborg,
Bergslagernas järnvägs station, 77 km.), öppnad
för trafik 31 aug. 1888. Enligt kontrakt af 21
nov. 1895 skulle staten för samtliga ofvannämnda
järnvägar erlägga 23,42 mill. kr. och tillträdet
ske l jan. 1896. Beträffande Västkustbanans
förbindelser med andra banor se kartan till art.
Järnvägar. Linjen Göteborg-Halmstad till-
hör statens järnvägars 17 :e trafiksektion i dessas
2:a distrikt, linjen Arlöf-Käflinge tillhör 7 :e trafik-
sektionen i 3:e distriktet och öfriga delar af Väst-
kustbanan, till hvilken numera ej räknas sträckan
Arlöf-Malmö, tillhöra 8:e trafiksektionen i sist-
nämnda distrikt. F. P.

Västland (V e s s l a n d), socken i Uppsala län,
Örbyhus härad. 18,451 har. 2,827 inv. (1920).
V. utgör ett pastorat i Uppsala stift, örbyhus
kontrakt.

Västlæstadianism. SeLæstadius l, sp. 787.

Västmakterna, en benämning, hvarunder van-
ligen innefattas Frankrike och England.

Västmanland, landskap i Svealand, är beläget
mellan 59° 24’ och 60° 12’ n. br. samt 3° 45’ och
1° 8’ v. Igd från Stockholms observatorium (se
öfversiktskartan till art. Sverige, bd 27, och
"Nordisk familjeboks karta öfver Sverige", blad
V, bd 29). Det omges i n. v. och n. af
Dalarna, i n. ö. af Gästrikland, i ö. af Uppland,
i s. af Mälaren, Södermanland och Närke samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:51:56 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free