- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
423-424

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västmanlands läns landsting ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2,626, andra växtslag 299 samt träda (och
obrukad jord) 20,522 har. Åren 1916–20 skördades
i medeltal årligen af säd 102,118, potatis
36,347, foderrotfrukter 26,544, hö 188,810 och
halm 139,825 ton. Husdjurens (föl, kalfvar o.
s. v. inräknade) antal var 1 juni 1919: hästar
25,807, kor 54,331, andra nötkreatur 24,228, får
27,511, getter 1,132 och svin 18,924. Antalet
fjäderfän (utom kycklingar o. s. v.) utgjorde
samtidigt 120,973 och antalet bisamhällen 4,233.
Länets industri är hufvudsakligen inriktad på
bergsbruk och metallindustri. Af hela antalet inom
industrien sysselsatta arbetare (1919) 15,132
arbetade 10,816 inom malmbrytning och
metallindustri. I fråga om järnmalmsbrytning intar
länet den fjärde platsen i riket, närmast efter
Norrbottens, Kopparbergs och Örebro län; de
viktigaste grufvorna äro belägna inom Norbergs och
Skinnskattebergs socknar. I medeltal vunnos åren
1911–15 343,078 ton användbar malm (slig
inräknad) inom länet. Äfven i fråga om
tackjärnsproduktion intar länet den fjärde platsen
med en medeltillverkning 1911–15 af 77,972 ton;
endast Kopparbergs, Örebro och Gäfleborgs län
hade högre siffror. En lika betydelsefull plats
intar länet beträffande framställning af
smidbart järn och stål med 25 lancashirehärdar, 12
martinugnar och 4 elektrostålugnar i bruk 1919.
Ehuru någon silfvermalm numera endast
undantagsvis brytes inom länet (om den tidigare
brytningen från Sala silfvergrufva se d. o.),
framställas ej obetydliga mängder silfver och bly
vid Sala silfververk, af från andra håll inköpt
malm. Af kopparmalm och svafvelkis brytas mindre
mängder inom länet. Beträffande
metallförädlingsindustrien står länet främst i riket på två
områden, fabrikation af elektriska apparater
(framför allt vid Allmänna svenska elektriska aktiebola-
gets storartade anläggningar i Västerås) och
metallmanufaktur (mässingsfabriker o. s. v.). Trots
den ganska betydande skogstillgången är
träindustrien af jämförelsevis mindre vikt; skogens
afkastning används nämligen till stor del för
bergsbrukets behof. Salutillverkningarnas värde för
hela industrien (och bergsbruket) inom länet
utgjorde 1919 228,005,809 kr.; länet intog i detta
afseende den tolfte platsen bland rikets län
(Stockholms stad inräknad). En klarare bild af
industriens betydelse för länets näringslif erhåller
man emellertid genom att jämföra
industriarbetarnas antal med folkmängden: på 1,000 inv. kommo
1919 91 industri- och bergverksarbetare; endast
Stockholms stad hade att uppvisa en högre siffra
9,7; för Örebro län var siffran liksom för V. 91. –
Handelsflottan omfattade vid slutet af 1919 endast 8
fartyg om öfver 20 nettoton med sammanlagdt 563
nettoton. En kanal, Strömsholms kanal (se
d. o.), finns inom länet. Af järnvägar funnos vid
1920 års slut inom länet 558 km., däraf statens 135,
enskilda normalspåriga 364 och enskilda
smalspåriga 59 km. Mantalet utgjorde 1910 2,837.
Taxeringsvärdet 1920 var för bevillningsskyldig
jordbruksfastighet på landsbygden 148,245,400 och
i städerna 9,531,800, bevillningsskyldig annan
fastighet på landsbygden 75,588,800 och i
städerna 116,874,900 samt bevillningsfri fastighet på
landsbygden 23,742,000 och i städerna 14,120,700
kr. Inhemska aktiebolag innehade 1919
jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde af 28,590,100 kr.,
18 proc. af taxeringsvärdet för all
bevillningsskyldig jordbruksfastighet inom länet. Fideikommissen
voro 15 år 1910 med ett taxeringsvärde af
4,083,300 kr. – Länet fick i hufvudsak sin
nuvarande omfattning 1719, då Strömsholms slott och
län, som sedan 1660 tillhört änkedrottningens
lifgeding, förenades med det dåvarande Västerås län
(se f. ö. art. Västmanland).
L. Wll.

Västmanlands läns tidning. Se Ve s t man-
lands läns tidning.

Västmanlands norra domsaga (se Västman-
lands län). 1,471 kvkm. 28,663 inv. (1920).

Västmanlands regemente (n:r 18) var roteradt
med 940 nummer i Västmanlands, 55 i Örebro
och 205 i Kopparbergs län, frånsedt vissa ändrin-
gar 1894. Dess knektekontrakt voro af 1682. Till
roteringens understöd erhöllo rotarna i Västman-
lands län hvar och en en tunna kronotiondespann-
mål om året (s. k. knektetunnor), hvilka senare för-
vandlades till ett årligt anslag om 699 kr. Detta
ingick till Västmanlands regementes knektelego-
medelskassa, hvarifrån till hvarje nyantagen soldat
utgick en lega om 100 kr. kontant och 300 kr.,
som insattes i sparbank (se k. br. 24 okt. 1890;
kassan hade det året en behållning af 880,054 kr.).
Dessutom erhöllo 160 rotar, som förut voro skyl-
diga att fullgöra vissa dagsverken, hvar sin s. k.
dagsverkstunna. Eegementets chefsstation var Vä-
sterås och dess mötesplats t. o. m. 1906 Salbohed,
18 km. v. om Sala. Regementet är numera förlagdt
till Västerås och erhåller sitt värnpliktiga manskap
från Västmanlands län och Filipstads rullförings-
område af Värmlands län. C. O. N.

Västmanlands södra domsaga (se Västman-
lands län). 1,264 kvkm. 30,360 inv. (1920).

Västmanlands trängkär (n:r 5), intill 1904 kal-
lad Andra Svea trängkår, uppsattes en-
ligt 1901 års riksdags beslut, har 2 trängkompa-
nier och l sjukvårdskompani, tillhör V:e armé-
fördelningen och är förlagd till Sala. C. O. N.

Västmanlands västra domsaga (se Västman-
lands län). 1,552 kvkm. 25,848 inv. (1920).

Västmanlands östra domsaga (se Västman-
lands län). 2,241 kvkm. 33,747 inv. (1920).

Västmannalagen. Se Landskapslagar,
sp. 1021, och Västmanland, sp. 420.

Västmannaöarna (isl. Vestmannaeyjar), en
ögrupp af 14 större och smärre öar vid Islands
södra kust. Endast en af dem, Hemma-ön (isl.
Heima-ey), är bebodd. Den räknar 1,560 inv.
(1919), har kyrka och idkar handel. De andra
äro tagna i besittning af en otrolig mängd sjöfågel
och lämna rik afkastning genom jakt och äggfångst.
Sommaren 1627 gjorde 3 sjöröfvarfartyg från Al-
geriet strandhugg på V. och bortförde i slafveri
250 personer. Från V. gå två gånger dagligen
väderlekstelegram till Meteorologisk-hydrografiska
anstalten i Stockholm. E. Ebg.*

Västmellantyska. Se Tyska språket,
sp. 598.

Västmongoliskan. Se Mongoliska språ-
ket, sp. 913.

Västnordiska. Se Nordiska språk, sp.
1319.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free