- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
615-616

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Yrkesskatt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

615

Yrkesskatt-Ysaye

616

gewerbekrankheiten" (Wien, 1918) och "Schrif-
ten aus dem gesammtgebiet der gewerbehygiene"
(utg. af Institut fur gewerbehygiene i Frank-
furt a. M.). J- E- J~n- G- Wr^n-

Yrkesskatt, Näringsskatt (ty. gewerbe-
steuer), skatt på af kastningen af handels- och in-
dustriella företag i vidsträckt bemärkelse (fabriker,
handtverk, transportföretag m. m.) samt vissa
andra handteringar. Om det rätta omfånget af
denna skatts föremål härska dock olika meningar
inom teorien, liksom ock olika principer i detta
afseende gjort sig gällande i skattelagstiftningarna.
I sin egenskap af af kastningsskatt (ty. ertrags-
steuer] åsyftar yrkesskatten att träffa medelnetto-
afkastningen af de beskattade företagen. Detta
gör, att skattens storlek är oberoende af, huru
stor del af ett företags af kastning utgör behållen
inkomst för detta företags innehafvare. En följd
däraf är, att vid fastställande af den beskattnings-
bara nettoafkastningen afdrag icke får ske för ränta
å lånadt, i företaget nedlagdt kapital. Skatten på-
lägges i öfrigt efter den vanligen på grund af
vissa yttre kännetecken beräknade sannolika medel-
afkastningen. Med afseende på grunderna för denna
beräkning förete de bestående skattelagstiftningarna
mycket stora skiljaktigheter. - Yrkesskatt har
förekommit i flera tyska stater (Preussen, Bajern,
Württemberg m. fl.), Österrike-Ungern, Frankrike
m. fl. länder. I Sverige har införandet af en dy-
lik skatt föreslagits i den vid 1920 års riksdag
framlagda kommunalskattepropositionen. Denna
blef emellertid icke af riksdagen antagen. Jfr
Skatt. (K. A-k.)

Yrkesskolor. Se Tekniska läroverk,
sp. 688-689, och Praktiska yrkessko-
lor. Suppl.

Yrkesundervisning. Se Yrkesskolor.

Yrkesvalkar. Se Kall o si t et.

Yrsa, nordisk sagodrottning, som enligt de is-
ländska källorna är dotter af danske konungen
Helge och den sachsiska drottningen Alof (under
det att hos Saxo modern är en Tora), som af Helge
våldförts. Till följd af okunnighet (enligt Saxo
äfven på föranstaltande af den hämndgiriga mo-
dern) kommer Helge med tiden att äkta sin egen
dotter. Först sedan Y. åt Helge födt en son, den
sedermera såsom en bland Nordens ryktbaraste
sagohjältar bekante Rolf Krake (se denne), infin-
ner sig hennes moder vid Helges hof och röjer Y:s
börd, hvarpå denna beger sig till Sverige. Som
Uppsalakonungen Adils maka är hon i tillfälle att
bispringa sin son Eolf Krake, då denne vid ett be-
sök i Uppsala är nära att af styffadern svekfullt
bringas om lifvet. (Enligt Saxo till och med flyr
hon i sin sons sällskap från Uppsala.) I nyare tid
är Y:s saga poetiskt behandlad af öhlenschläger i
hans "Helge". - Y., hvars namn är en på lat.
ursus ("björn") byggd, troligen från frankerna lånad
bildning ("björninna"), torde urspr. vara en hi-
storisk person, ehuru naturligtvis sägnerna om hen-
ne äro fantasifoster. Se A. Olrik, "Danmarks hel-
tedigtning", I (1903). Ad. N-n.

Yrsel. 1. Ett sjukligt tillstånd, som känne-
tecknas af sinnesvillor och omtöckning af medve-
tandet, hvilket tillstånd förorsakas af giftiga äm-
nens inverkan på i stora hjärnans bark belägna
nervmekanismer. De giftiga ämnena kunna antin-

gen vara direkt införda i organismen, såsom vid
alkoholrus, morfinrus o. d., eller ock bildade inom
densamma, såsom fallet är särskildt vid feber-
yrseln, som åtföljer akuta infektionssjukdomar. -
2. Svindel (ej att förväxla med svimning), sken-
rörelse antingen af den egna kroppen eller af om-
gifningen, vanligen betecknad med uttrycket "det
går rundt" och åtföljd af en känsla af obehag,
stundom af kväljningar, kräkning och ångest. I
sammanhang med rörelseförnimmelsen inställa sig
tvångsrörelser och svårighet att hålla sig upprätt.
En typisk svindel åtföljd af n y s t a g m u s (se
d. o.) framkallas vid insprutning af kallt eller
varmt vatten i hörselgången eller genom att man
låter kroppen snurra rundt några hvarf (rota-
tionssvindel). Genom att härvid hålla huf-
vudet lutadt åt någondera sidan kan man öfver-
tyga sig om, att skenrörelsens axel bestämmes af
hufvudets ställning i förhållande till tyngdlinjen
resp. till rotationsaxeln. Detta sammanhänger där-
med, att den ifrågavarande svindeln utlöses från
ett organ inom hufvudet, nämligen båggångsappa-
raten i innerörat (se Hörselorgan o. Vesti-
bularapparaten). Somliga erfara svindel, då
de befinna sig på öppna platser, agorafoM (torg-
svindel), eller då de blicka ned från en mera be-
tydande höjd (hö jdsvindel). l-2.J.E.J-n.

Yrsnö, meteor. Se Snö, sp. 151.

Yrt, metall., kallas sådant illa beredt järn,
som innehåller körtlar af kolhaltigare lättsmältare
järn, hvilka smälta vid vällningen och därför
rusa ur under hammaren. Termen är för-
åldrad och förekommer knappt inom järnhandte-
ringen. C. A. D. (F.S-e.)

Ysabel. Se Izab al.

Ysane (äldre form Ysinge), socken i Blekinge
län, Listers härad. 2,605 har. 1,178 inv. (1920).
Annex till Gammalstorp, Lunds stift, Listers och
Bräkne kontrakt.

Ysaye fisal], Eugène, belgisk violinist, f.
16 juli 1858 i Liège, elev af Wieniawski och sedan
under fyra år af Vieuxtemps, som kallade honom
sin mest älskade lär-
junge. 1882 spelade
Y. i Leipzig och Kri-
stiania med ofantligt
bifall; 1885-86 kon-
serterade han i Stock-
holm (bl. a. i sam-
spel med violinmästa-
ren Sauret). Y. var
1886-97 violinprofes-
sor vid konservatoriet
i Bruxelles, bildade
där en högt ansedd
stråkkvartett och an-
förde från 1894 en af
honom inrättad or-
kester, hvarjämte han
äfven senare företagit konsertresor, bl. a. till
Amerika och till Sverige ytterligare 1900 (i
samspel med pianovirtuosen Pugno), 1908 och
1909, samt i sin villa i Godinne (Belgien) mottagit
elever från skilda länder. Y. intar en första-rangs-
ställning bland samtidens violinister genom mäster-
skap i allt det tekniska, välljudsrik ton samt värme
och intensitet i uttrycket. Han har komponerat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free