- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
617-618

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Yrkesskatt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

violinkonserter m. m. Y. blef 1906 led. af Mus.
akad. i Stockholm. - Vid några af sina stockholmsbesök
ackompanjerades han af sin broder Théo
Y., f. 1865, d. 1918, ansedd pianist och kompositör
af symfonier m. m. E. F-t.

Ysby (äldre form Ösby), socken i Hallands län,
Höks härad. 3,735 har. 929 inv. (1920). Annex
till Ränneslöf, Göteborgs stift, Laholms kontrakt.

Ysenburg. Se Isenburg.

Yser [fr. uttal: isär, belg. uttal: e´jser], kustflod,
som upprinner i franska dep. Nord 27 m. ö. h., nära
Broxeele, flyter åt n. ö. genom detta dep. och
belgiska prov. Väst-Flandern till staden Dixmuiden,
därifrån åt n. och n. v. till sin mynning i Nord-
sjön vid Nieuport bains, 3,6 km. n. v. om staden
Nieuport. Längden är 86 km., hvaraf 50 i Belgien,
och den är segelbar från Haringhe i Belgien, nära
franska gränsen. Den mottager flera små bifloder:
Vleterbeek, Kemmelbeek, Yperlée, Bæsinghe-kanalen,
Crekebeek, Handzaeme-kanalen och Plasschendaele-kanalen,
fr. h., samt Furnes-kanalen, fr. v.,
vid Nieuport, och den med denna förenade Loo-
kanalen. Under Världskriget utkämpades vid Y:s
nedre lopp 18 okt.-30 nov. 1914 ett strategiskt
oafgjordt, å båda sidor ytterst förlustrikt fältslag
mellan den anfallande 4:e tyska armén (hertig
Albrekt af Württemberg) och de allierades mot-
stående stridskrafter, bestående af belgiska armén
(konung Albert), franska 8:e armén (d’Urbal) och
2 kårer af engelska armén (French), hvarefter
vidtog ett långvarigt, äfvenledes, i stort sedt,
oafgjordt ställningskrig, som varade, ända tills tyskarna
i okt. 1918 utrymde Y.-linjen (se Världskriget,
sp. 171, 220, 236 och 242). H. J-dt.

Üsküb, stad. Se Skoplje.

Üsküdar, stad. Se Skutari 2.

Ysopet [isåpä], titel, som under medeltiden i
Frankrike gafs åt fabelsamlingar, till ära för
Aisopos, den utmärkte grekiske fabeldiktaren. Jfr
Marie de France.

Yssel [e´jsəl]. Se Ijssel.

Ysselmonde [ejsəlmå´ndə]. Se Ijsselmonde.

Yssinqeaux [isä∫å], stad i franska dep. Haute-
Loire, ej långt från Loires biflod Lignan, 40 km.
s. v. om S:t Étienne. 7,836 inv. (1911). Spets-
knyppleri. Kuiner af biskoparnas af Puy slott,
från 1400-talet. A. N-d.

Ystad, stapelstad i Malmöhus län, omkr. 12 km.
v. om länsgränsen till
Kristianstads län, på
omkr. 55° 26’ n. br.
och 4° 14’ v. lgd från
Stockholm, ligger i det
inre af den stora bukt,
som Skånes sydkust
bildar mellan Smyge-
huk och Sandhamma-
ren. Dess läge är
flackt i en bördig,
rikt uppodlad trakt,
som sakta höjer sig
mot n., där på 5-
10 km. afstånd Syd-
Skånes bokklädda, småkuperade
sjölandskap vidtar, österut omges staden
närmast hafvet af skogsplanterade flygsandfält,
Sandskogen, innanför hvilka ligga uppodlade

illustration placeholder

Fig. 1. Ystads vapen.

mossar; v. om staden vidtar den bördiga Ystads-
slätten. Klimatet är mildt. Endast ytterst sällan
tillfryser hamnen. Stadens landareal utgör 1,079
har. Häraf omfattar det planlagda området omkr.
110 har. Husens antal är omkr. 1,800.
Taxeringsvärdet af fastigheterna uppgick år 1921 till
29,002,900 kr., hvaraf 1,630,300 å jordbruks-
fastighet. Stadens jord är satt till 15 3/4 mtl.
Stadens bokförda tillgångar uppgingo 1920 till
10,732,237 kr., dess skulder till 4,693,244 kr.;
inkomsterna utgjorde 3,104,169 kr., utgifterna
2,766,018 kr. Uttaxeringen var 1921 10 kr. pr
bev.-kr. Den bevillningstaxerade inkomsten af
kapital och arbete uppgick 1920 till 16,030,152 kr.,
den beskattningsbara inkomsten 1921 15,835,000
kr. Folkmängden, som 1800 var 2,460 pers., steg
1840 till 4,155, 1865 till 5,972, 1900 till 9,862,
1910 till 11,285 samt utgjorde 31 dec. 1921
11,608 pers. - Stadens vapen är en gyllene grip
å blå sköld.

Y:s historia framträder tydligt såväl i dess plan
som i det pietetsfulla bevarandet af många minnen
från gångna tider, om också senare tiders ökade
anspråk på utrymme och bekvämlighet raserat rätt
mycket. Gamla staden, som har sitt centrum i
Stortorget, från hvilket gator stråla ut åt alla håll,
har en gammaldags prägel med smala, krokiga
gator och ett stort antal äldre hus, hvaraf ett
par nå upp till medeltiden, under det många
korsvirkeshus från 1500- och 1600-talen f. ö.
bidraga till det ålderdomliga draget i stadens
fysionomi. Vid Stortorget ligga Mariakyrkan (fig. 3),
påbörjad omkr. 1200 och fullbordad mot slutet af
1600-talet, samt gamla rådhuset, uppf. på 1570-
talet på det förstörda medeltida rådhusets plats,
men sedan vid flera tillfällen, särskildt 1768 och
1839, grundligt ombyggdt. Vidare ligga vid Stortorget
Y:s sparbank (fig. 4) och Odd Fellowlogens
hus. I norra delen af gamla staden ligger S:t Petri
kyrka (fig. 5), som påbörjades 1267 och utgör en del
af det gamla franciskanklostret. Af dess byggnader
kvarstå, utom kyrkan, hufvudbyggnaden och en
flygel. Efter reformationen användt som hospital
(sjukhus), förvandlades det af Gustaf III först till
kronobränneri, därpå till spannmålsmagasin; det
fick förfalla och skulle enl. stadsfullmäktiges beslut
nedrifvas, men räddades genom enskilda donatorers
ingripande och restaurerades 1907-12, hvarvid
dess inre inreddes till museum och folkbibliotek.
Strax invid har ett par gamla korsvirkeshus
återuppförts. Af medeltida privathus ligger ett,
Brahehuset (se Bostad, pl. VIII, samt sp. 1271), från
1400-talet, vid Stora Norrgatan, ett annat, som
under medeltiden lär ha varit klosterhus och
senare skola, invid Stortorget. Korsvirkeshus från
1500-1700-talen (se fig. 6) ligga till ett antal af
omkr. 25 spridda öfverallt i gamla staden. Gamla
Y. har åtminstone tidtals omgetts af vallar samt hade
3 portar; det skiljes nu från förstäderna genom rätt
breda planteringar eller torg. I n.v. gå Begrafningsplatsen
och Norra promenaden mellan Västerportstorg o
ch Stora Norrgatan. I den n. härom
belägna, ännu föga bebyggda förstaden ligga mest
smärre villor samt stadens ålderdomshem och
länslasarettet. Längre österut vidtar Norra förstaden
med Folkets park, Franska ångkvarnen samt längre
bort sockerbruket. Vid Österports torgs norra ända

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:36 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free