- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
681-682

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zaleszczyki ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kapitulerade fästningen. 1867 slopades fästningsverken.
Under Världskriget utkämpades i linjen
Z.–Komarov 26 aug.–1 sept. 1914 ett fältslag mellan
österrikarna under v. Auffenberg och ärkehertig
Josef Ferdinand å ena sidan samt ryssarna under
Pleve å den andra. Härunder intogs Z. af de
segrande österrikarna 29 juni, men återtogs af
ryssarna i början af sept. 29 juni 1915 eröfrades
staden af v. Mackensens armé och förblef sedermera
i centralmakternas besittning (se
Världskriget, sp. 174, 191).
A. N-d. L. W:son M.

Zamoyski. Se Z a m o j s k i.
Zampelios (Zabelios), Joannes, ny-
grekisk dramatiker, f. 1787, d. 1856, idkade vid
italienska och franska högskolor juridiska och filo-
logiska studier, var sedermera president för det
politisk-vetenskapliga samfundet Hetairia ton filon
på Korfu och utnämndes till led. af öfverdom-
stolen där, i hvilken egenskap han vann synner-
ligen högt anseende. Z. .var en af det nyare Grek-
lands mest inflytelserika patriotiska diktare. Med
Alfieri till förebild skref han ett antal sorgespel
med heroiska ämnen ur Greklands äldre och
nyare historia, god dramatisk byggnad, kraftig
karaktärsteckning och ofta poetiskt vackra scener,
bl. a. Timoleon (1818), Hàlosis tes Konstanti-
noupoleos (Konstantinopels eröfring) och Regas
(Khigas) samt flera öfver det sista frihetskrigets
hjältar. Stilen är hvarken otadligt ren eller
manerfri, och versmåttet, jambisk trimeter "ska-
zon" ("haltande", med en spondé eller troké i
st. f. den sista jamben), verkar långsläpigt. Z:s
Tragödiai utgåfvos samlade i 2 bd 1860 och, i
förening med hans filologiska och andra skrifter,
i 2 bd 1856-57. (J- C.)
Zampieri [tsam-], D om en i c o, kallad Dome-
nichino, italiensk målare, f. 1581 i Bologna, d.
1641 i Neapel, började som lärling af Calvaert i
Bologna, men öfvergick
vid 14 års ålder till
Carracciernas skola.
Då Annibale och Ago-
stino Carracci kallades
till Kom för att deko-
rera Palazzo Farnese,
togo de Z. med sig
som hjälpare, och han
fick där utföra en vägg-
bild och ett dörrstycke
efter mästarnas utkast,
men efter egen teckning
målade han i loggian
Adonis’ död. Genom en
bolognesisk prelat i Kom

D. Zampieri. Efter ett själf- erhö11 han flera UPP-

porträtt i Uffizierna. drag, såsom Petrus be-

jrias ur j ängels et (i S.

Pietro in vincoli) och tre lynett-fresker ur Hierony-
muslegenden (i förhallen till S. Onofrio på Janiculus).
Han vann erkännande, och i de många verk, som
nu följde, utvecklade han sig alltmer. Så målade
han 1608 S. Andreas gisslas (i S. Gregorio i Rom),
en freskobild, som utfördes i täflan med Guido
Keni, hvilken på motsatta väggen målade samma
helgons vandring till af rättsplatsen. Sedan ut-
förde han fresker med tilldragelser ur S. Nilus’
lif (i Grotta ferrata, bland dessa den ståtliga, figur-

rika kompositionen Mötet mellan kejsar Otto III
och den helige Nilus, 1609-10), i hvilka han
lyckats förena den karakteristiska detaljen med
enhetlig uppfattning. Därpå följde mytologiska
fresker, i slottet vid Bassano, och bilder ur S.
Cecilias lif, i S. Luigi de’ Francesi i Kom,
berömda för lefvande naturlighet och ädel upp-
fattning. En af hans förnämsta målningar i olja
är S. Hieronymus’ sista kommunion (i Vatikanens
målningssamling), som sluter sig till Agostino
Carraccis behandling af samma ämne, ehuru i
verkligt förbättrad form. 1619-21 uppehöll han
sig i Bologna och målade där flera betydande
altartaflor, såsom Madonna del rosario, Mordet på
Petrus Martyr (nu i Bolognas pinakotek) och
David med Goliats hufvud (i Fano). Återkommen
till Kom, blef han af Gregorius XV använd både
som arkitekt och som målare. Han gjorde utkast
till den ståtliga barockkyrkan S. Ignazio och
målade en plafond i Palazzo Costaguti, en stor
freskcykel i S. Andrea della Valle, som hör till
hans bästa verk, i synnerhet De fyra evangelisterna
i pendentiven under kupolen, monumentala, form-
sköna och koloristiskt behagfulla gestalter, vi-
dare bilder i S. Silvestro a Monte Cavallo och
i S. Carlo ai Catinari, i S. Maria della Vittoria
och i Peterskyrkan S. Sebastians martyrium (nu
ersatt af en kopia »i mosaik och anbragt i S.
Maria degli Angeli) samt i S. Maria in Trastevere
Marias himmelsfärd, plafond på koppar, inlagd i
ett snidadt och förgylldt barocktak, som han själf
tecknat. Bland taflor från denna tid märkas Maria
med Jesusbarnet och S. Franciscus (i S. Maria
della Vittoria), S. Franciscus1 stigmatisering (i
S. Maria della Concezione) och S. Agneses mar-
tyrium (i Bolognas pinakotek), samt äfven världs-
liga motiv, bland hvilka pärlan är Dianas jakt
med en mängd badande och lekande unga flickor
i ett idylliskt landskap (i Villa Borghese, 1621). -
1631 kallades Z. till Neapel för att måla Capella
del Tesoro (skattkapellet) i domen S. Gennaro.
De afundsamme neapolitanske målarnas hotelser
skrämde honom visserligen, och en gång flydde
han på ett år från Neapel (1634-35). Han ut-
förde dock hvad han på tio år hann med af det
väldiga verket, som utgjorde scener ur S. Gennaros
lif i fresker på väggarna och i kupolen, men då
han skulle börja med den egentliga kupolbilden,
dog han plötsligt, antagligen förgiftad. - Af
hans öfriga bilder må som de förnämsta nämnas
S. Cecilia spelande orgel och Amors triumf (i
Louvre), Sibylla (i Villa Borghese i Kom), Caritas
(i Dresdens galleri), Susanna i badet (i München),
Arkitekten Scamozzis porträtt och S. Hieronymus
(i Berlins museum), Rinaldo och Armida (Louvre)
samt en Stefanus och en Hieronymus (i London,
National gallery). Goda landskap af honom finnas
i Villa Ludovisis kasino och i palazzo Doria i
Rom, pal. Pitti i Florens, i Louvre, i Madrid och
i London. De utmärkas för trogen naturiaktta-
gelse och fast komposition jämte god färg. C.R.N.*

ZanahoYia (Arracacia esculenta), bot. Se E c u-
ador, sp. 1319.

Zanardelli [tsan-], G i u s e p p e, italiensk advo-
kat och politiker, f. 1829 i Brescia, d. 1903, blef
1859 advokat och invaldes s. å. i parlamentet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:22 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free