- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
767-768

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ziegenbalg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Burgteatern i Wien och tillhörde densamma ända
till 1822. Under täflan med Iffland och Kotzebue
frambragte Z. ett fyrtiotal ganska verkningsfulla
pjäser, bland hvilka det rörande skådespelet
Parteiwuth (1817) och
lustspelet Die vier temperamente (1821)
blefvo mest omtyckta. Hans
Sämmtliche dramatische werke utgåfvos i 13 bd 1829.

Ziegler [tsig-], Jakob Melchior,
schweizisk kartograf, f. 27 nov. 1801 i Winterthur,
d. 1 april 1883 i Basel, studerade i Genève och
Paris, öfvertog 1824 sin faders bomullsaffär i
Winterthur och var samtidigt 1828–34 lärare i
matematik och naturkunnighet vid stadens realskola.
Som inspektör öfver förvaltningen af stadens
skogar kom Z. att syssla med landtmätning, och
tills. med karttecknaren J. U. Wurster uppsatte
han 1842 en hufvudsakligen för kartografiska arbeten
afsedd litografisk anstalt i Winterthur. För
denna, hvars ledning Z. tillhörde till 1873,
utarbetade han en mängd förträffliga kartor, bl. a.
topografiska kartor öfver S:t Gallen och Appenzell
(16 blad, 1849–52), öfver Glarus (2 blad,
2:a uppl. 1869), Engadin (6 blad, 1867–73),
flera öfversiktskartor öfver Schweiz o. s. v. Z:s
namn är knutet till flera betydelsefulla framsteg
i kartritningens teknik. Jfr Gailfus, "Das leben
des geographen Dr. J. M. Z." (1884).

(V. S–g.)

Ziegler [tsig-], Franz Wilhelm, tysk
politiker och skriftställare, f. 3 febr. 1803 i Warchau
nära Brandenburg, d. 1 okt. 1876 i Berlin,
blef advokat och 1840 öfverborgmästare i Brandenburg.
Invald i preussiska nationalförsamlingen
1848, hörde han där till den fraktion, som dekreterade
skattevägran, hvarför han afsattes från sitt
ämbete och måste undergå ett års fästningsstraff.
Han bosatte sig därefter i Berlin och vardt medlem
af preussiska landtdagens deputeradekammare
1865, af nordtyska riksdagen 1867 och af tyska
riksdagen 1871 samt slöt sig till framstegspartiet.
Z. var lika varm patriot som öfvertygad demokrat,
idkade grundliga nationalekonomiska studier och
utgaf flera broschyrer i sociala frågor. Hans
Gesammelte reden utgåfvos i 2 bd 1882.
Bland Z:s belletristiska skrifter må nämnas
Gesammelte novellen und briefe aus Italien (3 bd, 1872).
Jfr K. Jaenicke, "Der volksmann Franz Z." (1895).

(V. S–g.)

Ziegler [tsig-], Karl, österrikisk skald, känd
under signaturen Carlopago, f. 1812, d. 1877,
innehade 1838–57 en syssla vid kultusministeriet
i Wien, utgaf
Gedichte (1843),
Himmel und erde (1856),
Oden (1866) och
Vom kothurn der lyrik (1869),
en samling dityramber, hymner och elegier.

Ziegler [tsig-], Klara, tysk skådespelerska,
f. 1844 i München, d. 1909, uppträdde från sitt
adertonde år med framgång i hjältinneroller, var
anställd vid Münchens hofteater 1868–74 och gaf
sedermera gästspel på de förnämsta skådebanorna
i Tyskland och Ryssland. Hon gifte sig 1876 med
sin lärare, hofskådespelaren A. Christen, vardt
änka 1883 och lämnade scenen 1904. Utrustad med
ståtliga yttre framställningsmedel, vann hon
rikligt bifall i sådana roller som
Jungfrun af Orléans,
Lady Macbeth,
Medea,
Iphigenie,
Thusnelda och
Brunhild.
Hon skref flera lustspel. Se Mayerhofer, "Klara Z." (1887).

Ziegler [tsig-], Theobald, tysk pedagog och

filosof, f. 1846 i Göppingen (Württemberg), d. i
sept. 1918 på ett fältlasarett i Elsass, länge
gymnasielärare, var professor i filosofi i Strassburg
1886–1911. I religiösa frågor var han påverkad
af Strauss, i sociala af Fr. A. Lange. Sin största
betydelse hade Z. genom sin förtjänstfulla
Geschichte der pädagogik (1895; 3:e uppl. 1909)
och sina Strauss-forskningar,
In sachen des Strauss’-schen buches ’Der alte und der neue glaube’ (1874) och
D. Fr. Strauss (1908).
Bland hans många öfriga skrifter må nämnas
Geschichte der ethik (2 bd, 1881–86; 2:a uppl. 1892),
Die geistigen und sozialen strömungen des 19:nten jahrhunderts (1897; folkuppl. 1911),
som K. Warburg i mycket följt i inledningen till
sin "Illustr. svensk litt. hist." (1915), och
Allgemeine pädagogik (1901; 4:e uppl. 1913).

S–e.

Ziégler [ṡieglär], Jules, fransk målare, f.
1810 i Langres, d. 1856 i Paris, studerade i
Paris för Ingres, reste i Tyskland och Italien,
väckte efter sin återkomst uppseende med
Den unge Giotto i Cimabues verkstad (1833; i statens ego),
målade därefter Daniel i lejonkulan (1838) och
Lukas målande madonnan (1839).
Hans sträfvan gick ut på att förena Ingres’
formgifning med veneziansk kolorit. Hans
största arbete blef en stor, figurrik fresk,
Kristendomen i Orienten och i Västerlandet,
i apsiden i Notre Dame.

G–g N.

Ziegler und Kliphausen [tsig- ont], Heinrich
Anselm von
, tysk romanförfattare, f. 1653 i
Lausitz, d. 1697 som stiftsråd i Wurzen och
riddare-godsegare, skref bl. a. den för
tidssmaken synnerligen kännetecknande romanen
Die asiatische Banise, oder blutiges doch muthiges Pegu (1688, flera uppl.;
till Z:s roman lades 1721 en fortsättning af J. G. Hamann;
öfv. till svenska 1741–47; ny uppl. 1783),
som vardt ofantligt omtyckt på grund af stilens
om Lohenstein erinrande uppskrufning och svulst,
det jämförelsevis måttliga omfånget och det lockande
etnografiska ämnet. Se Cholevius,
"Die bedeutendsten deutschen romane des 17. jahrhunderts" (1866).

(R–n B.)

Ziehen [tsihen], Georg Theodor, tysk
psykiatriker och psykolog, f. 1862 i Frankfurt a. M.,
e. o. professor i psykiatri i Jena 1892,
ord. professor i Utrecht 1900, i Halle 1903, i
Berlin 1904, drog sig 1912 tillbaka och är sedan
dess bosatt i Wiesbaden. Han är en af de förnämste
representanterna för associationspsykologien och
har äfven sökt utdraga de kunskapsteoretiska
konsekvenserna af detta uppfattningssätt, hvilken ingen
så radikalt genomfört som Z. Hans hufvudarbeten äro
Physiologische psychologie (1891; 8:e uppl. 1908),
Psychiatrie (1894; 4:e uppl. 1911),
Psychophysiologische erkenntnistheorie (1898; 2:a uppl. 1907) och
Erkenntnistheorie auf physikalische und psychophysiologische grundlage (1912).
Dessutom förtjäna hans undersökningar af hjärnans
byggnad hos hvalarna (tills. med Kükenthal, 1892) och
hos kloak- och pungdjuren (1897–1906) att omnämnas.

S–e.

Ziem [ṡiäm], Félix François George
Philibert
, fransk målare, f. 1821 i Beaune
(Côte d’Or), d. 1911, studerade i Dijons konstskola
teckning och arkitektur och reste 1845–48
i södra Frankrike, Italien och Orienten. Under
denna resa fann han sitt speciella område, marin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free