- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
769-770

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ziegenbalg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ziemialkowski-Zieten

och arkitektur, sedda under den sydliga himmelens
glödande sol i alla prismans färger, och sina motiv
fick han från Venezia, Bosporen och Hellesponten.
öfver de arkitektoniska massorna lade han en
skimrande slöja af lysande luft och begagnade
marmor, dräkter, fartyg, segel och flaggor till
verksamma reflexer och till kontraster mot himme-
lens och hafvets blå. Liksom engelsmannen Turner
upplöste han formerna i en drömmande eller prakt-
full harmoni. Med Venezia (1852, Luxembourg-
museet), som förskaffade honom salongens heders-
medalj, var hans anseende befäst. Bland de följande
målningarna voro Soluppgång vid Stambul (1859)
och Fiskarnas återkomst till Martigues (1864).
Z. målade 1902 Engelska flottans besök i Toulon
(marinministeriet). Z. är representerad i Luxem-
bourgmuseet och rikligt i Petit palais i Paris, dit
han 1905 skänkte 55 oljemålningar jämte en stor
mängd akvareller och skisser. Monografi af Eoger-
Milès (u. å., antagligen 1911). (G-g IX.)

Ziemialkt^wski, Florian von, friherre, öster-
rikisk politiker, f. 28 dec. 181? i Galizien, d.
1900, blef 1840 juris doktor och 1841 docent
vid universitetet i Lemberg. Varmt hängifven
polska nationens frihet, inlät han sig i några poli-
tiska förbindelser, som medförde, att han, efter att
i 3Ys år ha hållits i undersökningshäkte, dömdes
till döden. Han blef dock benådad. 1848 var han
led. af österrikiska riksdagen och var sedermera
länge biträde åt en advokat i Lemberg (han fick
ej idka själfständig advokatverksamhet). Z. in-
valdes 1860 i galiziska landtdagen, men dömdes
1863 till tre års fängelse för förbindelser med in-
surgenterna i Polen. 1866-69 var han ånyo led. af
riksdagen i Wien och ledare för polska fraktionen.
1871 utnämndes han till stadspresident i Lemberg
och var 1873-88 minister för de galiziska ange-
lägenheterna. Z. blef 1875 geheimeråd, upphöjdes
1879 i friherrligt stånd och blef 1888 lifstids-
ledamot af herrehuset. (V. S-g.)

Ziemssen [tslms-], Hugo Wilhelm von,
tysk läkare, f. 1829 i Greifswald, d. 1902 i Mim-
enen, blef med. doktor 1853 och professor i pato-
logi och terapi i Erlangen 1863 samt kallades
1874 till enahanda befattning i Mimenen. Z. utgaf
en stor mängd arbeten, bl. a. Die elektricität in
der medicin (1857; många uppl.), samt redigerade
de stora encyklopedierna "Handbuch der speciellen
pathologie und therapie" (17 bd, 1875-84), "Hand-
buch der allgemein¾n therapie" (4 bd, 1883-85)
och, med Pettenkofer, "Handbuch der hygiene und
der gewerbekrankheiten" (3 bd, 1880-84). Dess-
utom redigerade han "Greifswalder medicinische
beiträge" 1863-65 och utgaf sedan 1865, med
Zenker, "Deutsches archiv fur klinische medizin".

Zierikzee [siriksé], stad i nederländska prov.
Zeeland, på västsidan af ön Schouwen, nära hafs-
armen Ooster-Schelde, med hvilken den är förbun-
den genom en kort kanal. 6,833 inv. (1920). Z.
var mot medeltidens slut en betydande handelsstad,
särskildt berömd för sina saltsjuderier. Ännu vid
midten af 1700-talet hade staden öfver 10,000 inv.,
men har sedan gått ständigt tillbaka. Dess rniv.
handel omfattar nu nästan uteslutande landtbruks-
produkter från den bördiga omgifningen. Som
minne af sina välmaktsdagar har staden ett gam-
malt rådhus. A. N-d.

Tryckt den 4/a 22

Ziervogel [tslrfågel]. 1. Johan Martin
Z., läkare, f. 19 mars 1657 i Stockholm, d. 25
febr. 1701 i Eeval, tillhörde en tysk, till Sverige
1647 inflyttad familj, som under det närmaste årh.
lämnade flera medlemmar till svenska apotekar-
och läkarkårerna. Han studerade medicin i Upp-
sala under Hoffvenius, reste sedan utrikes, blef
1679 med. doktor i Leiden på afh. De scorbuto
samt återkom 1680 till Sverige och bosatte sig som
praktiserande läkare i Stockholm. Han utnämndes
1693 till lifmedikus och adkdes 1698 med namnet
E o t h l ö b e n. 1700 följde han Karl XII till Liv-
land. Bland hans skrifter märkes den första i
Sverige offentliggjorda farmakopén, Pharmacopoeia
holmiensis galeno-chymica (1686).

2. Evald Z., den föregåendes halfbrors son-
son, numismatiker och historisk läroboksförfattare,
f. 23 sept. 1728, d. 13 juni 1765 i Uppsala, blef
filos. magister i Uppsala 1749 och vice biblioteka-
rie där 1757, med uppdrag att förestå universite-
tets myntkabinett, samt förordnades 1752 af uni-
versitetskansleren grefve Ehrenpreus att hålla före-
läsningar i numismatik och erhöll 1758 professors
titel. Han* förestod dessutom den af universitetet
förvärfvade ehrenpreusska myntsamlingen och var
tillika akademiens boktryckare. Z. populariserade
myntkännedomen, men förde den icke framåt i
vetenskapligt hänseende. Han skref i ämnet bl. a.
Utkast till offentliga föreläsningar öfver svenska
myntkunskapen (1753), Trettio historiska afhand-
lingar om svenska mynt och medaljer (1755) och
Föreläsningar öfver Ups. Acad. myntsamling (1772).
Inom ett annat område utgaf han Anvisning till
en synchronistisk universalhistoria i minnestaflor
sammanfattad (1754) och Utförligt begrepp af
then allmänna historien (1757-60; behandl. Por-
tugal och Spanien), för hvilket arbete Eikets stän-
der tillerkände honom "ett öre k. m. för hvart
matlag i riket". - Hans kusins son Per Z., f.
1772, d. l juli 1845 i Delft, deltog som fänrik
i slaget vid Högland (1788), gick 1794 i holländsk
tjänst, där han betedde sig manhaftigt, särskildt
som chef på ett 50-kanonskepp i ett slag vid Al-
geriets kust 1816, och avancerade slutligen till
viceamiral. l, B. T-dt.

Ziese [tsise], Karl. SeSchichau.

Zieten [tslten], Hans Joachim von, preus-
sisk general, f. 14 maj 1699, d. 26 jan. 1786, in-
trädde 1715 vid ett in-
fanteriregemente. Han
blef förbigången vid
befordran på grund af
sitt oansenliga yttre,
till följd hvaraf han
tog afsked som fänrik
1724. Två år därefter
vann han anställning
som dragonlöjtnant,
men råkade i tvist med
sin ryttmästare och
blef afskedad 1729.
Året därpå fick han
dock anställning vid
"Berliner husarerna"
och förde en skvadron af detta regemente vid
Ehen 1735. Under första schlesiska kriget gjorde
Z. sig väl bemärkt och blef efter striden vid

33 b. 25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:36 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0417.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free