- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
801-802

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zio ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

801

Zio Zirknitzsjön

802

verhältnis zu philosophie und kirchentum" (1886;
viktig), N. Jacobsson, "Den svenska herrnhutis-
mens uppkomst" (1908; inledn.), 0. Pfister, "Die
frömmigkeit Z:s" (1910), däremot G. Reichel,
"Z:s frömmigkeit im licht der psykoanalyse"
(1911) och "Der senfkornorden Z:s" (I, 1914);
specialundersökningar i "Zeitschrift fur briider-
gemeinde" (från 1907). 2. Hj. H-t.

Zio (Ziu), myt. Se Tyr.

Zion, berg. Se S i o n, sp. 656.

Zionismen. SeSionismen.

Zioniter. 1. Tysk sekt. Se E l le r, E. - 2.
Norsk sekt. Se Bolie, sp. 891.

Zions sånger. Se Herrnhutare, sp. 564.

Zipangu, Marco Polos namn på Japan. Se bd
XII, sp. 1460.

Zipaquirå [sipakira7], stad i sydamerikanska
republiken Colombia, belägen på en högslätt 2,630
m. ö. h., 45 kin. n. om Bogotá. Omkr. 10,000
in v. Z. är medelpunkt för ett bergverksdistrikt och
har framför allt betydande saltgrufvor. A. N-d.

Ziphiinæ, Ziphiini, Näbbhvalar, zool.,
en underfamilj, tillhörande fam. kaskeloter och
ordn. hvaldjur (se d. o.), inom däggdjurens klass.
Fullvuxna djur ha vanligen endast en eller två
väl utbildade tänder framtill i hvarje under-
käkshalfva, medan särskildt hos unga djur och
foster dessutom flera små och förkrympta tänder
ligga dolda i såväl öfver- som underkäkens tand-
kött. Tårbenet sammanväxer ej med angränsande
ben. Nosen är långt utdragen. Bröstfenorna äro
små, ovala. Under strupen finnas längsgående
djupa fåror. Dithörande djur synas lifnära sig
uteslutande af hufvudfotingar och lefva antingen
ensamma eller i små flockar. Af de fyra släk-
ten, som bilda denna underfamilj, må nämnas
näbbhvalsläktet (Hyperoodon, se Hvaldjuren,
sp. 1385), Ziphius och Mesoplodon. - Ziphius ut-
märkes därigenom, att mellankäksbenen äro framom
och på sidorna af näsborrarna utbredda och urhol-
kade samt där försedda med uppstående yttre sido-
kanter. Det högra af dessa ben är betydligt större
än det vänstra. Näsbenen bilda ett hvalf öfver näs-
borrarna och äro genom ett mellanrum skilda från
mellankäksbenen. Tänderna, en på hvardera sidan,
ha sitt läge nära underkäkens spets. De tre främsta
halskotorna äro sammanväxta, de of riga fria. En
art, Ziphius Gervaisii, hvars skelett uppnår en
längd af 6 m., har ett par gånger anträffats vid
Bohus läns kuster. - Släktet Mesoplodon skiljer sig
från det föregående därigenom, att mellankäksbenen
framom näsborrarna äro endast föga urholkade samt
att näsbenen icke bilda något hvalf öfver näsborrar-
na och äro insänkta mellan de bakre delarna af mel-

Nubbhvalen Mesoplodon 1)idens.

lankäksbenen. Underkäkens tänder äro ofta större
och sitta mer eller mindre långt aflägsnade från
käkspetsen. Stundom kunna dessa tänder uppnå
betydlig längd och med sina inåtböjda spetsar växa
ut öfver öfverkäken, hvarigenom underkäkens rörel-

Tryckt den 4/3 22

ser betydligt begränsas. Dessutom har man äfven
hos gamla individer i bakre delen af öfver- och
underkäken funnit en hel rad af små spetsiga
tänder, hvilka ej sitta fästa i tandhålor, utan
ligga i tandköttet. De till detta släkte hörande
arterna ha vidsträckt utbredning, i det att de före-
komma både i den norra och i den södra hemisfä-
ren. En art, Mesoplodon bidens (se fig.), har flera
gånger anträffats vid Skandinaviens kuster samt
dessutom vid England, Irland, Frankrike och Hol-
land. Skelettet är omkr. 4*/2 m. långt. L-e.

Ziphius, zool. Se Ziphiinæ.

Zipperlein [tsi’pperlajn], ty., gikt.

Zips [tsips]. 1. F. d. komitat i Ungern, nu
tillhörande Tjecho-Slovakien. Se S z e p e s (äfven
i Suppl.). - 2. Biskopsresidens. Se Kirch-
dr a u f.

Zipser-Magura [tsipser ma;gora], berg. Se Ma-
gu r a 3.

2irardów [jir-] 1. Zyrardów (äfven S h i-
r ar do w, Gir ar do w), polsk ort, 40 km. s. v.
om Warschau, med en stor, af fransmannen Gérard
anlagd ylle- och linnefabrik.

Zirbitz [tsi;r-], bergspets. Se Steiermark,
sp. 1172.

Zircläre [tsir-], Thomasin von, italiensk-tysk
medeltidsskald, lefde i förra hälften af 1200-talet
och tillhörde släkten Cerchiari i Friuli. Z. för-
fattade omkr. 1215 på tyska den sedelärande dikten
Der welsche gast, som åtnjöt mycken popularitet.
Hans dikt utgafs 1852 af H. Eiickert. (Ii-n B.)

Zireköpinge, socken. Se Sireköpinge.

Zirkel [tsi’r-], Ferdinand, tysk geolog och pe-
trograi, f. 20 maj 1838 i Bonn, d. 11 juni 1912 i
Leipzig, blef professor 1863 i Lemberg, 1868 i
Kiel och 1872 Naumanns efterträdare som professor
i mineralogi och geognosi i Leipzig. Efter att 1860
ha genomrest Island lämnade han en särskildt ur
petrografisk synpunkt utmärkt framställning af
denna ös geologiska byggnad, och han egnade sig
sedermera hufvudsakligen åt petrografiens studium.
Under 1860-talet gjorde han geologiska resor i Py-
renéerna, Skottland och Italien samt 1874 i Nord-
Amerika. Z. var den förste, som i Tyskland till-
lämpade den af Sorby 1850 använda metoden att
genom preparering och mikroskopisk undersökning
(se T u n n p r o f) studera mineralen och bergar-
terna. Z. kan anses som skaparen af den mikro-
skopiska petrográfien. Bland hans arbeten må näm-
nas Reise nach Island im sommer 1860 (1862),
Lehrbuch der pebrographie (2 bd, 1866; 2:a
uppl., 3 bd, 1893-94), Die basaltgesteine (1870)
och Die mikroskopische beschaffenheit der mine-
ralien und gesteine (1873). Han utgaf 10 :e
t. o. m. 15:e uppl. af Naumanns "Elemente der
mineralogie". B. L-n. (E. E.)

Zirknitz (Cirknitz, Czirknitz), köping i
Krain, Jugoslavien, 35 km. s. s. v. om Lai-
bach, nära norra stranden af Zirknitzsjön. Omkr.
1,600 inv. A.N-d.

Zirknitzsjön (Cirknitz- 1. Czirknitzsjön),
en efter orten Zirknitz (se d. o.) uppkallad sjö i
Krain, 7 km. s. s. ö. om Adelsberg, i hydrogra-
fiskt hänseende en af de märkligaste företeelserna
på karstplatån. Sjön ligger i en från n. n. v. till
s. s. ö. utsträckt dalkittel, omsluten af kalkberg,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:02:28 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0435.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free