- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
861-862

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zorn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

861

Zorrilla de San Martin -Zostera

862

president i cortos. Han understödde hertigens af
Aosta (Amadeos) tronkandidatur och ställdes i
spetsen för den deputation, som i Florens erbjöd
denne Spaniens krona. Z. blef undervisningsmini-
ster i den första mini-
stären under konung
Amadeo (4 jan. 1871),
stod juli-okt. 1871 i
spetsen för en progres-
sistisk ministär och
bildade i juni 1872 ett
radikalt kabinett. Efter
konung Alfons’ tronbe-
stigning 1875 måste Z.,
mest på grund af sina
republikanska sträfvan-
den, gå i landsflykt
och var därefter länge
medelpunkt för den re-
publikanska agitatio-
nen, i hvars tjänst han tid efter annan utsände
manifest från Frankrike och Genève. För sitt
deltagande i 1884 års militärrevolt dömdes han s.
å. in contumaciam till döden. Efter erhållen am-
nesti återvände Z. 1894 till hemlandet. A. B. B.»
Zorrilla de San Martin [thårri’lja], Juan, uru-
guaysk skald, f. 1857 i Montevideo, debuterade med
en samling poem, Notas de un Himno, och skref
sedan en dikt, som anses vara den uruguayska lit-
teraturens yppersta verk, nämligen Tabaré (6 sån-
ger i 4,500 versrader), som skildrar en indians
tragiska kärleksöde. Då ett monument restes till
firandet af Uruguays oberoende, skref Z. odet La
leg enda patria. Kesultatet af en diplomatisk
mission till Frankrike och Spanien föreligger i
Z:s Resonancias del camino. Af hans öfriga
arbeten förtjäna omnämnas Conferencias y discur-
sos, och Huerto cerrado, innehållande diverse ar-
tiklar. Ad. H-n.
Zorrilla y Moral [thårri^ja i mara7!], José,
spansk skald, f. 1817 i Valladolid, d. 1893 i Ma-
drid, skref under skol-
tiden poesi och läste
Walter Scott och Cha-
teaubriand. Men denna
läslust sökte fadern
stäfja, som bestämt sin
son för den juridiska
banan. Efter ett par
års studier i Valladolid
och Toledo bröt Z. med
sin familj och begaf sig
till Madrid, där hans
litterära debut blef
glänsande, då han vid
Mariano José de Lär-
ras begrafning upp-
trädde med en sorgedikt. Det var 1837, och från
detta år till 1845 inföll Z:s glansperiod. Därefter
inträdde en afmattningstid. Z:s ekonomiska förhål-
landen och hans inblandning i det politiska lifvet
nödgade honom att öfverge fäderneslandet. Han
begaf sig till Paris och 1855 till Mexico, där han,
högt uppburen, framlefde ett tiotal år. Fattig åter-
vände han till Spanien 1866, där han fick statsun-
derstöd, som förbättrade hans ekonomi. Han bör-
jade en föreläsningsturné, och hans rykte växte.

1889 kröntes han i Granada till diktarkung, och ett
monument restes öfver honom i Valladolid 1900.
Z. var en äkta romantiker, som naturligtvis måste
hänföra sina landsmän vid den period, då han upp-
trädde. Antalet af hans arbeten, lyriska och dra-
matiska, är stort. Som de mest betydande må
nämnas legendsamlingen Cantos del trovador
(1841), Granada, poema oriental (1852) och af
hans dramatiska verk El zapatero y el ray, El
punal del godo och framför allt Don Juan Tenorio,
som är ett verkligt folkskådespel med den traditio-
nella Don Juan-typen som hjälte. Z:s Obras före-
ligga i flera uppl. Sitt lif skildrade han i Recuer-
dos del tiempo viejo, som är en blandning af verk-
lighet och dikt. Litt.: Ortega Bubio, "Valisoleta-
nos", Revilla, "Obras", Piniero, "El romantismo
en Espaua", Tannenberg, "Poésie castillane", och
Gassier, "Théàtre espagnol". Ad. H-n.

Zorut, Peter, rätoromansk skald, den främste
representanten för den friuliska diktkonsten, f.
1792, d. 1867, tillbragte större delen af sitt lif som
ämbetsman i Udine. Han författade ett stort an-
tal lyriska dikter af till större delen glad karaktär,
men delvis äfven af allvarlig läggning. Alla äro ut-
arbetade med stor formell noggrannhet. De flesta
offentliggjordes f. f. g. i kalendrar och tillfällig-
hetspublikationer. Redan under skaldens lifstid ut-
kommo ett par diktsamlingar af honom. Efter hans
död utgaf akademien i Udine i 2 bd hans samlade
dikter under titeln Poésie edite ed inedite di Pietro
Zorutti (1880). E.S-f.

Zosimos (grek. Zcóoipog), grekisk historieskrif-
vare i 5:e årh. e. Kr., författare till en ännu
mestadels bibehållen romersk kejsarhistoria i 6
böcker, omfattande tiden fr. o. m. Augustus
till år 410. Hans syftemål är att framställa
de orsaker, hvilka medfört Eomerska rikets för-
fall, och han finner dessa orsaker till stor del i
öfvergifvandet af den gamla religionen och den
öfverhandtagande kristendomens upplösande inver-
kan. F. ö. utmärker Z. sig lika mycket genom
en klar, om hans förebild Polybios påminnande,
framställning som genom sund och opartisk kritik.
Z:s historia är utg. af Bekker i "Corpus scrip-
torum historiæ byzantinæ" och af Mendelssohn
(1887). A. M. A.

Zosimus, påfve 417-418, Innocentius I:s efter-
trädare, var till börden grek. Därigenom att Pela-
gius (se denne) och Celestius vädjade till honom
emot den afrikanska kyrkans dom öfver deras lära,
indrogs han i den pelagianska striden. Z. tog först
de båda männen och deras lära i försvar, men då
den afrikanska kyrkan det oaktadt stod fast vid sin
åsikt, ändrade han sig och uttalade anatema öfver
dem. Han kom sedermera i nya strider med det
afrikanska prästerskapet på grund af sin sträfvan
att göra det romerska primatet gällande, och af
samma orsak invecklades han i strider med biskop
Proculus af Marseille, men han segrade hvarken
på det ena eller andra hållet. J- P-

Zostera L., bot., Band-tång ("bändling"),
är namnet på längre eller kortare, gräslika, glatta
hafsväxter med krypande rotstock samt bandlika,
jämbreda, alltid nedsänkta blad. Inom basen af
vissa bland dessa, "hölsterbladen", finnas mång-
blommiga platta ax, bärande på ena sidan hylle-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:39 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free