- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
911-912

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Å ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som 1880-83 insatte honom i lagutskottet, och
1880-88 ord. fullmäktig i Riksgäldskontoret. 1870
-84 var han ombudsman hos Vet. akad. Å. var
sedan 1879 led. af direktionen öfver Stockholms
stads undervisningsverk, invaldes 1875 i Mus. akad.
och var dess preses sedan 1885.

Åbjöra (Aabjöra). 1. Vattendrag i Valdres,
Norge, kommer från en rad stora sjöar på fjäll-
vidden mellan Hallingdal och Valdres och faller
ut i Begna (Valdres vasdraget) nära Aurdas
kyrkstad. Nederbördsområdet 200 kvkm. 5,200
eff. hkr. Ä. är under utbyggnad (1920). -
2. Vattendrag i Nordland fylke, Bindal härad.
Nederbördsområdet 817 kvkm. 20,300 eff. hkr.
Godt laxfiske.

1 o. 2. K. G. G.

Åbo (fi. Tu’rku), Finlands forna hufvudstad, säte
för Finlands ärkebiskop, landshöfdingen öfver Åbo
och Björneborgs län, Åbo hofrätt, den
svenska Åbo akademi och ett finskt
universitet samt flera
offentliga inrättningar, ligger i en långsträckt
dalsänkning vid Aura ås mynning, på åns båda
sidor, mellan omgifvande höjder. Stadsområdet
upptar 1,583,5 har (1915), hvaraf
på den egentliga staden komma 535,7 har. Staden är indelad i 9
stadsdelar. Den faktiska befolkningen, som 1840 var
13,145, 1870 19,617, 1880 22,701 samt 1900
38,340, steg 1920 till 60,163, hvaraf inom själfva
staden bosatta 33,723 finsktalande, 10,723
svensktalande, 560 talande annat språk; utom staden
resp. 14,347, 721 och 89. Den finska befolkningen
tillväxer proportionsvis mot den svenska. Stadens
inkomster och utgifter stego 1918 till 12,089,435
fmk. Den konsoliderade skulden belöpte sig 1918
till 21,316,581 fmk.

Då man från sjösidan anländer till staden,
passerar man genom en vidsträckt skärgård, bland
hvars öar och holmar märkes det vackra, medelst
en bro med staden förbundna, på sommarvillor rika
Runsala. Vid åmynningen resa sig Åbo slotts
gråa murar (se Åbo slott), medan längre fram
det af huggen granit palatslikt uppförda, i
trädplanteringar inbäddade straffängelset å
Kakolaberget tilldrar sig uppmärksamhet. Bland vid
åns stränder belägna industriella inrättningar äro
Crichtons mekaniska verkstad med skepps- och
ångbåtsvarf, Aura sockerbruk samt John Barker
& komp:s efterträdares bomullsspinneri och väfveri
de förnämsta. En större ångfärja förmedlar trafiken
mellan åstränderna ofvanom den på vänstra sidan
belägna ångbåtshamnen. Följer man den ännu
ganska breda och djupa, mellan prydliga kajer af
huggen granit framflytande ån vidare uppåt, ligger
till höger Samppalinnaberget, vid hvars fot den i
grönska inbäddade Samppalinnapaviljongen är
uppförd; högre upp på bergplatån finns en stor
idrottspark. Sedan man passerat under nedre bron,
afsmalnar ån i betydlig mån. Högre upp förbindas
stadens å ömse sidor af ån belägna hälfter af öfre

illustration placeholder
Fig. 1. Åbo stads vapen.


bron. Öster från öfre bron ligger en öppen, med
planteringar betäckt plats, Nikolaitorget, af
gammalt stadens centrum, med många monumentala
byggnader. Den på en kulle belägna domkyrkan
(se Åbo domkyrka) är där afgjordt
dominerande; i öfrigt märkas vid nämnda torg svenska
klassiska lyceets hus, rådhuset och det forna
akademihuset (fig. 3), där numera guvernörsämbetet,
domkapitlet och Åbo hofrätt äro inrymda. I sistnämnda
byggnad finnes f. d. universitetets, numera svenska
klassiska lyceets solennitetssal, en af Charles Bassi
i enkel, men vacker renässansstil byggd sal, med
friser af Finlands förste skulptör, Cainberg. Platsen
prydes af två bronsstatyer: Porthans (1864; mod.
af K. E. Sjöstrand) och Per Brahes (1887; mod.
af V. Runeberg; se Brahe, sp. 1419). Söder om
Nikolaitorget utbreder sig det med planteringar
försedda Vårdberget, på hvars spets ligger
universitetets f. d. observatorium, numera
navigationsskolans hus, ett verk af Engel. Vid en promenad
österut längs Nylandsgatan når man Kuppis
park
med restaurang och S:t Henriks
hälsokälla, där enligt traditionen de hedniske
finnarna döptes af finnarnas apostel, biskop
Henrik. På den motliggande västra sidan om ån
äro de monumentala byggnaderna fåtaligare.
Invid nedre bron ligger stadshuset (restaureradt
af F. A. Sjöström). Från nedre bron leder
Auragatan västerut till Alexanderstorget, stadens
största öppna handelsplats, vid hvilken teaterhuset,
grekisk-katolska kyrkan samt ett större folkskolehus
äro uppförda. Stadens längsta gata är Slottsgatan,
som löper v. om ån, nästan parallellt med
densamma, till slottet. Vid rålinjen i v. ligger
järnvägsstationen. I samma trakt reser sig den vackra
Mikaelskyrkan (fig. 4; af L. Sonck). Länssjukhuset
och kommunens sjukhus må också nämnas.
Anblicken af den mestadels med låga trähus mellan breda
gator bebyggda staden är i arkitektoniskt hänseende
föga imponerande, men i synnerhet under den
vackra årstiden ter den sig dock täck med sina
många trädgårdar och öppna platser, t. ex. sedd
i fågelperspektiv från Vårdberget. De för staden
karakteristiska bergkullarna ha på senare tider
delvis blifvit prydda med trädplanteringar, bekostade
ur fonder, som uppkommit genom enskilda
donationer. I samband därmed kan nämnas, att
offervilligheten äfven i öfrigt i Å. visat sig i ganska
många donationer för upprätthållande af
välgörenhetsinrättningar och främjande af allmännyttiga
kommunala ändamål. Å. förbindes genom två
järnvägar, den ena sträckande sig till Toijala station
s. om Tammerfors, den andra längs kusten till
Helsingfors, med det finska järnvägsnätet. En
järnväg till Nystad är under arbete. Två
järnvägsstationer finnas, den ena hufvudstation för alla
banorna, den andra, "Åbo östra", vid kustbanan.
Under seglationstiden står Å. i direkt
ångbåtsförbindelse med de närliggande kustorterna samt med
Helsingfors, Stockholm (dit ångbåtstrafiken
öppnades i maj 1837 af ångf. "Furst Menschikoff"),
Lübeck, Köpenhamn, Hull o. s. v.
Passagerarångbåtar lägga till vid ångbåtshamnen invid ån, där
djupet är omkr. 4,5 m., men större fartyg stanna i
Slottsfjärden utanför slottet eller på redden vid
Runsala ös yttersta udde, Kuuva udde. – Stadens
handel är betydlig. Importvaror äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:36 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0492.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free