Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åbo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Finland", CXLIII, 1919), T. Carpelan, "Åbo
donatorer" (1910), och M. Hallberg, "Några
anteckningar om Åbo mynteri" (1919). Mindre bidrag äro
M. G. Schybergson, "Riksdagsmannavalen i Åbo
under frihetstiden" (i Sv. litt. sällsk:s i Finland
"Förh. och upps.", 5), och G. Cygnæus, "Åbo
teater 1839–1889" (1889), samt O. Andersson,
"J. J. Pippingsköld och musiklifvet i Åbo
1808–1827" (1921).
M. G. S.
Åbo, kam., den, som på viss tid eller lifstid som
landbo eller under ärftlig besittningsrätt innehar
annans jord. Sedan numera vid upplåtelse på viss
tid eller lifstid af nyttjanderätten till jord de i
allmänna lagen meddelade bestämmelserna om
arrende i allmänhet tillämpas, används uttrycket
åbo, till skillnad från arrendator, företrädesvis om
den, som innehar annans jord under ärftlig
besittningsrätt eller stadgad åborätt (se d. o.). Någon
gång tages dock uttrycket åbo i så vidsträckt
betydelse, att det används äfven om egaren till en
jordegendom, försåvidt han bor på densamma och
själf brukar den.
G. T.
Åbo akademi. 1. Det 1640 i Åbo grundlagda
universitetet. Benämningen akademi hade redan
börjat vika för universitet, då högskolan efter Åbo
stads brand 1827 flyttades till Helsingfors. Se
Helsingfors’ universitet. - 2. Ett 1918
i Åbo öppnadt svenskt universitet. Tanken på att
upprätta ett svenskt universitet i Åbo förbereddes
genom akademiska föredrag, som föranstaltades i
Åbo från 1903, genom en 1908 tillsatt s. k. akade-
mikommitté för planens fullföljande samt genom de
akademiska sommarkurser för studenter, hvilka från
1913 anordnades i staden. 1911 kom den första
donationen, och 1916 skred kommittén till insam-
ling af medel för ändamålet hos enskilda personer
i Åbo. Företaget utföll, särskildt tack vare brö-
derna Ernst och Magnus Dahlströms (se d. o.
Suppl.) frikostighet öfver förväntan, i det att 3 mill.
mark erhöllos. Nu begynte på allvar diskussionen
om formen för företaget och om den blifvande aka-
demiens gestaltning. Den förra frågan löstes lätt,
sedan ryska revolutionen i mars 1917 medfört en
regimförändring. En stiftelse bildades för att öfver-
taga Åbo akademi. Körande dess organisation bröto
sig meningarna; beslutet blef i kompromissväg, att
akademien skulle begynna med tre fakulteter: en
humanistisk, en statsvetenskaplig och en matema-
tisk-naturvetenskaplig (senare tillkom en kemisk-
teknisk fakultet), enhvar med 4 professurer; för
att möjliggöra denna plan donerade bröderna Dahl-
ström ånyo 2 mill. mark h vardera. Under den oro-
liga hösten 1917 utarbetades förslag till statuter,
hvilka antogos 13 jan. 1918 (ändrade i väsentliga
delar 14 dec. s. å.); därjämte tillsattes en provi-
sorisk akademistyrelse och beslöts, att akademien
skulle öppnas l sept. s. å. och undervisningen be-
gynna vårterminen 1919. En gård inköptes för
akademien nära det gamla akademihuset vid Dom-
kyrkotorget. 2 sept. 1918 konstituerade sig konsisto-
riet - 7 professorer hade utnämnts. Akademiens
förste rektor blef E. Westermarck (till 1921). Till
kansler utsågs i dec. s. å. frih. K. A. Wrede och
till prokansler förre professorn A. Rindell. 11 okt.
1919 invigdes akademien högtidligen i närvaro af
en stor mängd gäster från hemlandet och Skan-
dinavien.
Akademiens uppgift är att främja vetenskapernas
utveckling samt meddela vetenskaplig undervisning
på svenska språket. Den upprätthålles af en stif-
telse, hvilken förvaltas af en delegation (bestående
af donatorer och dittillsvarande medlemmar af Åbo
akademikommitté), hvilken kompletterar sig själf.
Delegationen utser en 7-mannastyrelse, som hand-
lägger de löpande ärendena och har öfverinseende
öfver akademiens ekonomiska förvaltning. Akade-
miens högste styresman är kanslern, som utses af
delegationen på lifstid. I akademistaden har en
prokansler närmaste öfverinseendet öfver akademiens
verksamhet. Han utses på fem år. Konsistorium
består af de fast anställde professorerna. Löpande
ärenden, mindre ekonomiska frågor och de stude-
randes öfvervakande omhänderhas af rektorsnämn-
den (rektor, prorektor och en af konsistorium direkte
vald led.). Rektor och prorektor väljas på 3 år af
konsistorium bland dess ledamöter. Professur be-
sattes efter ansökan, i särskilda fall genom kallelse;
förslag uppgöres af fakultet. - Akademien erhöll
1919 examensrätt.
1922 funnos följande 14 professurer: filosofi, nor-
disk historia, litteraturhistoria med poetik, sven-
ska språket, nordisk kulturhistoria och folklifsforsk-
ning (Kiseleffs); handels-, industri- och socialrätt,
nationalekonomi, finanslära och statistik, allmän
statskunskap och politik; matematik, fysik, kemi,
geologi och mineralogi; skogsprodukternas kemi och
kemiska teknologi, allmän kemisk teknologi. Här-
till kommer en rörlig professur (nu i antikens
historia med grekiska och romerska litteraturen),
hvarjämte undervisning upprätthålles i konsthisto-
ria. Lektoratens antal är 8 och extra lärartjän-
sternas 6. Till akademien öfverlämnades 1919 från
Sverige dels ett samladt bibliotek svenskt tryck
på 22,000 bd, dels allt officiellt tryck, hvaröfver
svenska regeringen förfogade. Akad:s bibliotek räk-
nar omkr. 100,000 bd. De närvarande studenterna
voro v. t. 1919 47 och h. t. 1921 124.
Akademiens utgiftsstat 1921-22 belöper sig till
1,579,550 mark, dess tillgångar voro 1921 bokförda
till 30,487,494 mark. Bland dess fonder må näm-
nas fonder för den kemisk-tekniska fakulteten
4,607,000 mark (hvari ingå garanterade årsbidrag
399,000 mark samt Alb. von Julins fond för ett
metallurgiskt institut 1,163,000 mark), R. Ahl-
ströms fond (använd till en rörlig professur)
269,000 mark, von Willebrand-Fahlbecks stiftelse
för professur i statistik 554,000 mark, J. 0. E.
Donners fond för professur i engelska språket och
litteraturen 554,000 mark, 3 fonder för professur i
astronomi 256,000 mark, K. A. Armfelts fond för
en professur i statsrätt och folkrätt 603,000 mark
samt stipendiefonder för studerande 490,000 mark.
- Akademien utger tre olika serier skrifter: "Acta
academiæ aboensis", som innehåller rent veten-
skapliga afh., "Skrifter utgivna av Åbo akademi",
utgörande populärvetenskapliga arbeten och en
fortsättning af akademikommitténs serie, samt
"Årsskrift", innehållande akademiens årsredogö-
relse samt meddelanden och uppsatser rörande det
akademiska lifvet. Jfr "Åbo akademis invigning"
(1919). T. C.
Åbo allmänna tidning. Se Åbo tidning 1.
Åbo domkyrka är genom ålder, historiska
minnen, storlek och arkitektur Finlands märkligaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
