- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
927-928

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åbo Morgonblad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Teknologiska institutet och konstakademien samt
med statsbidrag i utlandet. Sedan han under några
år varit e. o. konduktör vid Öfverintendentsämbetet
och vid stadens arkitektkontor, förordnades han
1843 af Fångvårdsstyrelsen att biträda med den
generella ledningen vid utförandet af de nya
läns- och kronohäktena i riket, hvilken
befattning han innehade i 10 år. Inom
Öfverintendentsämbetet blef han 1845 ord.
konduktör, 1860 arkitekt och 1880 intendent för
dess byggnader i landsorten. 1850 blef han
led. af konstakademien. - Under den långa
följd af år, som han tjänstgjorde i
Öfverintendentsämbetet, utförde han en mängd
arkitekturarbeten för såväl allmänna som enskilda ändamål.
Här må nämnas hospitalsbyggnader i Karlstad och
Härnösand, länslasaretten i Kalmar, Mariestad,
Jönköping, Växjö, Västerås, Vänersborg, Örebro,
Köping och Sala, militärhospitalet i Karlsborgs
fästning, anatomibyggnaden och Stockholms nations
hus
i Uppsala, Frimurarbarnhuset vid Kristineberg,
Ultuna landtbruksinstitut, bibliotekshus i Skara,
läroverkshus i Linköping, Norrköping, Falun och
Jönköping, börs- och bankbyggnad i Gäfle,
Mälarprovinsernas enskilda bank i Västerås,
Frimurarlogernas hus i Gäfle, Karlstad och Kalmar,
Wilsonska huset i Göteborg, Söderfors’ bruks ombyggnad
samt i Stockholm: gamla riksdagshuset
Riddarholmen (nu ombyggdt), K. Myntets byggnader,
Södra teatern (ombyggd), gamla Dramatiska
teaterns fasad
(nybyggd 1859, nu rifven),
Musikaliska akademien, Berns’ etablissemang i dess äldsta
skick, Hasselbackens restaurang Hotell Kung Karl
(nu ombyggdt), Stora sällskapets hus, Stockholms
enskilda bank
, Stockholms och Tanto sockerbruk
samt Bolinders, Karlsviks och Ludvigsbergs
fabriker och verkstäder m. m.
K. W-n.*

Åbo Morgonblad. Se Arwidsson 1.

Åbo och Björneborgs län (fi. Turun ja Porin
lääni
), Finland, omfattar sydvästra delen af landet
samt består af landskapet Egentliga Finland
och västra delen af Satakunta; till 1918 hörde till
länet dessutom landskapet Åland. Länet gränsar
i v. till Bottniska viken och Ålands län, i s. till
Östersjön, i ö. till Nylands och Tavastehus län
samt i n. till Vasa län. Areal 22,874 kvkm.,
hvaraf 4,9 proc. vatten. 495,260 inv. (1920),
hvaraf 241,270 mankön och 249,401 kvinnkön, 14,7
proc. af landets hela folkmängd. 85,630 inv. (17,5
proc.) bodde i städerna. Folktätheten var (1918)
22,6 på 1 kvkm. 1920 voro 41,741 (9 proc.) af
inv. svensktalande. Folkökningen uppgick 1917
till 3,7 pro mille och var 1901-10 i medeltal 11,1
pro mille. Af länets hela areal 1910 utgjorde 17,6
proc. odlad jord, 3 proc. naturlig äng och 79,3
proc. skogs- och impedimentsmarker. Hemmanens
sammanlagda mantal är 4,504, hvaraf 3,611
skatte, 296 krono och 597 frälse. Antalet
brukningsdelar öfver 0,5 har 1910 var 34,072, hvaraf
11,663 på egen och 22,409 på arrendejord; af
dessa hade 292 (0,9 proc.) större åkerareal än 100
har; dessutom funnos 12,034 brukningsdelar under
0,5 har. Totala åkerarealen var för brukningsdelar
på egen mark 273,721 har och för brukningsdelar
på arrendemark 105,466 har. Torpens antal
uppgick 1912 till 11,099 och landbolägenheternas
till 198; dessutom innehades 23,366
backstuguområden på arrende, hvaraf 698 (3,0 proc.)
voro belägna inom täta bosättningsgrupper. Till
torpen och landbolägenheterna hörde 58,406 har
åker och 11,969 har äng, d. v. s. inalles 70,075
har odlad jord; i medeltal per torp och
landbolägenhet kommo 5,3 har odlad jord. Legoafgifterna
stego till 2,2 mill. mark om året eller 165
mark per torp och landbolägenhet. Af
jordbruksprodukter skördades (1918) 41,145 hl. hvete,
515,492 hl. råg, 202,774 hl. korn, 1,647,137 hl.
hafre, 11,228 hl. blandsäd, 1,135,686 hl. potatis
och 414,793 hl. rotfrukter af andra slag, äfvensom
1,994 deciton lin och hampa samt 2,333,017 deciton
hö. Antalet hästar öfver 3 år utgjorde (juni
1918) 18,077 och antalet nötkreatur öfver 2 år
157,550. I länet funnos (1918) 98 mejerier, af
hvilka 75 andels- (kooperativa) mejerier, som
tillverkade 1,793,000 kg. smör. Inom länet arbeta
3 landtbrukssällskap, och där finnas 1 högre svenskt
landtbruksläroverk (i Åbo), 3 landtmannaskolor (1
svensk), 3 kreatursskötarskolor samt 1 mejeriskola.
Kronoskogarna upptogo (1916) 145,551 har med
omkr. 1 mill. stammar stockskog. De industriella
arbetsställenas antal var (1918) 537 med 8,454
arbetare och ett tillverkningsvärde af 96,6 mill.
mark. Till länet höra delar af järnvägarna
Åbo-Karis-Helsingfors, Åbo-Toijala och
Björneborg-Tammerfors (samtliga statens) samt
privatbanan Raumo-Peipohja (med bibana till Kauttua)
i sin helhet; under byggnad är en järnväg från Åbo
till Nystad jämte bibana till Nådendal. Antalet
postanstalter var (1919) 289. I 88 sparbanker voro
(1918) insatta 207,2 mill. mark på 131,376 motböcker.
- I städerna funnos (1920) 205 folkskoleklasser
(41 svenska) med 7,040 elever (784 svenska);
undervisningen handhades af 220 lärare och
lärarinnor. På landsbygden arbetade 535 högre
och 60 lägre folkskolor (71 svenska) med 27,083
elever; antalet lärare och lärarinnor var 789. 4
folkhögskolor (1 svensk) verka på landsbygden.
Elementarläroverken äro 19; af dessa äro 16
fullständiga (8- och 9-klassiga), hvaraf 4 svenska.
Kostnaderna för fattigvården stego till 8 mill. mark.
- Residensstad är Åbo; dessutom ligga inom länet
städerna Nådendal, Nystad, Raumo och Björneborg
samt köpingarna Ikalis, Salo, Loimaa och Vammala;
af öfriga handels- och industricentra märkas
Pargas malm benämnda samhälle, Dalsbruk,
Kauttua, Norrmark, Kyröskoski och Siuro fabrikssamhällen
äfvensom Lauttakylä bosättningscentrum
i Hvittis. Administrativt är länet deladt i 9
härad, tills. utgörande 42 länsmansdistrikt. I
judiciellt hänseende lyder länet under Åbo hofrätt
och är deladt i 9 domsagor med 31 tingslag; i
städerna finnas 5 rådstufvurätter. I ecklesiastikt
hänseende hör länet till Åbo ärkestift och består af 8
stads- och 109 landsförsamlingar. För val af
riksdagsmän är länet deladt i 2 valkretsar; vid 1919
års val funnos 395 röstningsområden med 212,328

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:51:56 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0500.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free