Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åbo Morgonblad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
röstberättigade personer (93,382 män och 118,946
kvinnor). Se äfven Egentliga Finland
och Satakunta.
O. B-n.
Åbordsö, bebodd, till största delen skogklädd
ö i Högsjö socken, Västernorrlands län, vid
Ångermanälfvens mynning omedelbart n. v. om Hemsön,
från hvilken Å. skiljes genom Snättsundet. Mera
än hälften af öns yta, som uppgår till omkr. 8
kvkm., upptas af två höjdpartier, af hvilka det
högre, Notberget, når en höjd af 89,4 m. ö. h.
På öns nordvästligaste del visar en intermittent
fyr på 3,5 m. höjd öfver vattenytan hvitt sken
horisonten rundt.
G. Brgrn.
Åborätt, kam., rätten att på viss tid eller
lifstid såsom landbo eller under ärftlig besittning
inneha annans jord. Sedan numera vid upplåtelse på
viss tid eller lifstid af nyttjanderätten till jord de
i allmänna lagen meddelade bestämmelserna om
arrende i allmänhet tillämpas, används uttrycket
åborätt, med eller utan tillägget "stadgad",
nästan endast i samma betydelse som ärftlig
besittningsrätt.
Under stadgad åborätt l. ärftlig besittningsrätt
innehas dels vissa kronan eller allmänna
inrättningar tillhörande hemman och lägenheter, dels och
undantagsvis i enskild ego varande fastigheter,
särskildt en del under bruk skatteköpta hemman. –
Liksom enskilda upplät kronan jord åt landbo
(landbonde) mot städja och afrad. Landbon var
berättigad att kvarbli vid egendomen under den
därför bestämda legotiden, förutsatt att han
årligen erlade afraden samt behörigen höll hemmanet
vid makt. Men vid legotidens utgång berodde det
på frivillig öfverenskommelse, om
landboförhållandet skulle fortfara. I allmänhet fingo väl
landborna, om åboskyldigheterna fullgjordes, son efter
fader kvarbli vid egendomen, försåvidt den ej
behöfdes för något allmänt ändamål. Bestämd
försäkran därom hade de dock ej. Å
bergsmanshemman synas åborna visserligen från äldre tider ha
åtnjutit ärftlig besittningsrätt, och under Karl XI:s
tid, då det för indelningsverkets bestånd var af
vikt, att därför anvisade räntor ovillkorligen
utgingo, tillförsäkrades genom k. förordn. 5 jan.
1684, 7 nov. 1695 m. fl. en stor del af
kronoåborna eller de, som innehade kronorusthåll eller
sådana hemman, hvaraf räntan var militiestaten
anordnad, att de och deras efterkommande, mot
fullgörande af åboskyldigheterna, allt framgent
skulle få besitta sina hemman. Men först genom k.
förordn. 21 febr. 1789 tillförsäkrades samtliga
åbor å kronohemman att, så länge de till hus och
jord väl och försvarligen häfdade hemmanen, de
och deras barn skulle sitta därå odrifna, man efter
man, i den ordning särskildt vore stadgadt. Efter
Kammarkollegiets kung. 29 febr. 1808 och senare
meddelade bestämmelser iakttas numera i fråga
om företrädesrätten till åboskapet å allmänna
kronohemman följande ordning: 1) änka, så länge hon
lefver ogift (särskilda bestämmelser gälla, då
efterlefvande makan i boet medfört besittningen af
åboskapet eller änkling kommit i åtnjutande däraf
genom giftermål med den aflidna hustrun); 2)
bröstarfvinge, son eller hans afkomling framför dotter
eller hennes afkomling och äldre barn framför
yngre; 3) närmaste arfvinge efter lag, hvarvid
ordningen mellan lika nära arfvingar bestämmes
genom lottning. I regel är endast en person
berättigad att öfvertaga åboskapet, men om klyfning kan
verkställas, får den med vissa undantag ske.
Särskilda bestämmelser äro meddelade för det fall, att
änka icke själf kan öfvertaga hemmanet eller den
till åboskapet berättigade är omyndig eller afliden
åbo eljest efterlämnat omyndiga eller oförsörjda
barn. Åbo eger jämväl öfverlåta hemmanet, t. o.
m. till oskyld person. Men arfvingar till och med
syskonbarn eller dem, som äro i lika led med dessa,
ega i sådant fall rätt att mot erläggande af
löseskillingen tillträda värdskapet (k. kung. 8 maj
1863). Finnes ej någon, som till följd af
släktskap är berättigad tillträda hemmanet, skall
frågan om dess disposition af K. M:ts
befallningshafvande anmälas hos Kammarkollegium för att
underställas K. M:ts pröfning. För alla fall, utom då
änka tillträder hemmanet efter sin aflidne man, är
inrymning däri ej gällande, om den ej af K. M:ts
befallningshafvande blifvit beviljad. Särskilda
bestämmelser i fråga om successionsrätten till
åboskapet gälla för: 1) kronolotshemman, vid hvilka
arfsrätten till åboskapet ej sträcker sig till fjärmare
arfvingar än i rätt nedstigande led (om hvarken
änka eller sådana arfvingar finnas, bör hemmanet
anses som åboledigt och upplåtas åt annan lots);
2) kronorusthåll, vid hvilka rusthållarens barn och
arfvingar tillförsäkrats att gemensamt tillgodonjuta
åboskapet, samt 3) krononybyggen, hvilka ej af
åbon kunna öfverlåtas med lika frihet, som genom
k. kung. 8 maj 1863 medgetts i fråga om vanliga
kronohemman.
Hvad de med åboskapet förbundna
skyldigheterna och rättigheterna angår, må nämnas, att det
i allmänhet åligger kronoåbo att väl häfda
egendomen enligt de för landbor meddelade
bestämmelser; att erlägga egendomen påhvilande
utskylder (grundskatten har numera afskrifvits); samt att
fullgöra de särskilda åligganden, som kunna ha
varit förbundna med åboskapets upplåtande, t. ex.
lotsning, gästgifveri. Däremot eger åbon att bruka
egendomen och tillgodogöra sig dess afkastning,
likväl med de inskränkningar, som allmänna lagen
stadgar för landbo, bl. a. i fråga om rättigheten
att från gården föra fä och foder, hvarjämte
särskilda inskränkningar gälla i afseende på rätten till
skogen. Åbon hade tillika efter hand tillerkänts
skatteköpsrätt till egendomen. I fråga om hemman,
som för bergsbruket ansetts vara af synnerlig nytta,
äfvensom augment, hvilka betraktats som omistliga
för ett rusthåll, hade skatteköpsrätten emellertid
tillerkänts ej åbon, utan bruksegaren och
rusthållaren. Änka, som kommit till ett kronohemman
genom giftermål med sin aflidne man, egde ej lösa
detta till skatte; detsamma var förhållandet med en
man, som öfverlefde sin hustru, om hon förut hade
varit gift och hade barn samt han med henne
åtkommit hemmanet, men icke sammanaflat barn. Ny-
byggen i de norra länen skola enligt k. br. 6 maj
1817, 10 febr. 1824 och 15 dec. 1848, sedan
åboskyldigheterna blifvit fullgjorda, utan lösen
omföras till skatte.
Åborätten kan förverkas, om åbo dömes för
tjufnad eller annat nesligt brott, d. v. s. sådant, som
medför förlust af medborgerligt förtroende (under
sådana förhållanden kan myndig son eller måg i
visst fall få bibehållas vid egendomen); om åbo ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
