Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åbo Morgonblad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under tre år häfdar och brukar egendomen enligt
lag, i hvilket fall han efter föregången varning
dömes att vid nästa fardag flytta från egendomen,
samt om egendomen påhvilande utskylder m. m.
ej fullgöras. Alla frågor, huruvida åbo- och
besittningsrätt å kronohemman eller nybyggen är
förverkad eller eljest bör upphöra, tillkommer numera
laga domstols handläggning.
De under stadgad åborätt upplåtna, kronan
tillhöriga hemman och lägenheter äro ej till antalet
många (vid 1880 års slut, med undantag af
krononybyggen, 1,122 hemman om 186 mantal, med en
skatteköpeskilling af 21,775 kr., samt 4,265
lägenheter, med en skatteköpeskilling af 24,221 kr.).
De ha väl i någon mån ökats genom upptagande af
nybyggen i de norra länen, men å andra sidan
minskats genom skatteköpen och
skatteomföringarna. Då kronans eganderätt till de utaf dessa
egendomar, hvilka mot en till staten ingående
afgift fått till skatte lösas, är till större delen
betydelselös och skatteköpeskillingarna uppgå till
jämförelsevis små belopp, ha förslag flera gånger
väckts, att dessa egendomar skulle utan lösen
omföras till skatte, men dessa förslag ha hittills ej
vunnit någon framgång. I stället har nu genom
k. kung. 17 okt. 1919 föreskrifvits att, i afbidan
på utredning och förslag rörande revision af
gällande bestämmelser om skatteköp, tillsvidare och
intill dess annorlunda kan varda beslutadt,
skatteköp icke utom i vissa särskildt angifna fall skall
ega rum.
Hvad kyrko-, akademi-, gymnasie- och
skolegods-, krigsmanshus- samt andra allmänna
inrättningars hemman och lägenheter angår, voro de
jämväl tidigare liksom kronans mot städja och
afrad upplåtna åt landbor, hvilka i allmänhet, son
efter fader, fingo bibehålla desamma. Vid de flesta
är det numera regel, att de, när de bli åbolediga,
skola på viss tid utarrenderas, hvarvid visserligen
förre innehafvarens rätt blifvit i så måtto
tillgodosedd, att han själf eller, därest han aflidit, hans
änka eller bröstarfvingar ega optionsrätt eller rätt
att öfvertaga egendomen mot högsta afgifna
arrendeanbudet eller det bestämda
maximiarrendet. Men vid vissa af dessa egendomar (åtskilliga
kyrkohemman i Halland, Visingsö
skolegodshemman, Danviks hospitalshemman, Huitfeltska
stipendiihemman m. fl.) har liksom å allmänna
kronohemman åt åborna tillerkänts en ständig åborätt
(ärftlig besittningsrätt), hvarvid såväl i fråga om
successionsrätten som beträffande åbons
skyldigheter och rättigheter i tillämpliga delar gälla de om
allmänna kronohemman därutinnan meddelade
bestämmelser, dock med många afvikelser, bland
hvilka särskildt bör framhållas, att åtskilliga af
dessa egendomar ej få till skatte köpas samt att,
där skatteköp är medgifvet, detsamma får ske
endast i den ordning, som därför särskildt blifvit
föreskrifven (t. ex. för halländska kyrkohemmanen
genom k. kung. 11 sept. 1863, för Danviks
hospitalshemman genom k. kung. 17 maj 1861, för
Visingsö skolegodshemman genom k. br. 9 dec.
1871, jfr för Huitfeltska stipendiihemmanen k. br.
6 juli 1906 och k. kung. 14 febr. 1908). Då 1919
förbud utfärdades mot skatteförsäljning, gjordes
undantag för halländska kyrkornas hemman, Danviks
hospitalshemman och Visingsö skolegodshemman.
Hvad beträffar i enskild ego varande egendomar,
som innehas under åborätt, äro särskilda föreskrifter
meddelade ang. förhållandet mellan åbon och
bruksegaren å under bruk skatteköpta hemman. Dessa
föreskrifter äro emellertid i flera afseenden
otillfredsställande. Utredning har ock verkställts i syfte
att närmare reglera ställningen för åborna på dessa
hemman, i samband hvarmed äfven upptagits frågan
om beredande af tryggad åborätt åt vissa
innehafvare af lägenheter å skatteköpta
rekognitionshemman (se åbokommitténs 1918 afgifna
betänkanden). Nyare litt.: P. K. Bergström, "Om stadgad
åborätt, kameralhistorisk utredning" (I–II,
1920), samt kronolägenhetskommitténs år 1920 i
2 dlr afgifna betänkande med förslag till lag om
besittningsrätt för obegränsad tid till kronojord och
annan publik jord m. m.
G. T.
Åbo slott, det främsta af medeltidsslotten i
Finland, är beläget på en udde, en tidigare
klippholme, hvars högsta punkt f. n. står omkr. 9,5 (1750
blott omkr. 8) m. öfver den omgifvande vattennivån,
vid Aura ås utlopp och Åbo stads nuv. västra
utkant. Dess mäktiga gråstensmurar resa sig ännu
i sin fulla höjd, dess flygelbyggnader och torn stå
under tak, hvilkas form och resning dock delvis
förändrats från det ursprungliga, men invändigt
återstår ej mycket af dess forna glans.
Slottet (fig. 1 o. 2) utgör en aflång fyrkant i
riktning s. v.–n. ö. med en största längd af omkr. 139
m. Den västliga delen däraf, hufvudborgen, det s. k.
"Gamla slottet", utgör ett helt för sig, bestående
af två 4 våningar höga flyglar i n. v. och s. ö. och
två 6 våningar höga torn i s. v. och n. ö. samt
omslutande en inre rektangulär borggård af omkr.
45,5 × 10,7–13,6 m. dimensioner. Tidigare har
dock borggården, hvars västra kortända upptogs af
en sedermera aflägsnad tvärflygel, uppförd mot det
sydvästra tornet, varit omkr. 8 m. kortare, östra
delen af slottet, förborgen, det s. k. "Nya slottet",
utgör en rombformig fyrkant med spetsiga hörn mot
v. och ö. Till dess östra hörn ansluter sig en
rundel. De tre flygelbyggnaderna i denna del, hvilka
omsluta en yttre mot n. ö. sluttande borggård å
3 m. lägre nivå än den inre borggården och af omkr.
39 × 40 m. storlek, ha endast 3 våningars höjd,
och tornen, hvilka här äro 3 (1 sexkantigt i norra
hörnet, 1 fyrkantigt i nordöstra och 1 åttkantigt i
sydöstra flygeln), höja sig endast obetydligt
ofvanom dem. Också s. om hufvudborgen har tidigare en
andra yttre borggård, omsluten i s. v. och s. ö. af
en ringmur, fortlöpande i samma riktning som
sydvästra tornets yttre murlif och parallellt med
sydöstra flygeln, flankerat hufvudborgen mot ån. Denna
ringmur har sedermera aflägsnats. Aflägsnade och
utjämnade äro numera äfven de omfattande
utanverk, bestående af vallar och vattengrafvar, som
ännu på 1700-talet omgåfvo slottet. Inträdet till
slottet sker genom porten under tornet i förborgens
nordöstra flygel, ofvanom hvilken Finlands
hertigliga vapen från hertig Johans tid ännu har sin
plats. Till hufvudborgen åter leder en tvåsidig
trappuppgång genom ett under 1500-talet uppfördt
trapphus och innanför denna en ingång under
hufvudborgens nordöstra torn. Vid denna ingång ses
ännu små rum, de s. k. björnhålorna, en i de äldre
borgarna vanlig anordning till skydd för
ingångarna. Ingången till hufvudborgens flyglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
