Print (PDF) - On this page / på denna sida - Åkerman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
973
Åkerskäran-Åkers styckebruk
974
fabrik, i hvilken tillverkas den för krutet erfor-
derliga nitrocellulosan. På senare åren har bruket
undergått moderniseringar och utvidgningar. 1911
infördes anordning för återvinning af gelatinerings-
medel, 1915 elektrifierades bruket, 1917-18 anla-
des järnvägsstickspår från Åkers styckebruks järn-
vägsstation, 1920 anlades en fabriksafdelning för
pressning af papphylsor till sprängladdningar och
1921 en af delning för tillverkning af gasskydds-
medel. Vid bruket tillverkas numera allt krut och
alla stridsladdningar för arméns räkning, hvarjämte
där gjutas och pressas sprängladdningar och min-
laddningar för arméns och marinens behof. Samt-
liga profskjutningar af projektilleveranser försiggå
å brukets skjutbana. Förvaltningen utöfvas af en
artilleriofficer som chef (styresman), som till sitt
förfogande har en arbetsofficer (likaledes artilleri-
officer), en ā två ingenjörer, fabriksförvaltare, 3
verkmästare m. fl. Arbetarpersonalen uppgår till
omkr. 120 man. Tillverkningsvärdet uppgick 1920
till omkr. l mill. kr. Bruket anlades under Gustaf
I:s regeringstid vid Forssa, l km. s. om dess nuv.
plats, och flyttades i slutet af 1700-talet till Rock-
stå kronohemman. Till en början sköttes bruket för
kronans räkning af en föreståndare, som kallades
fältkamrer, men ofverlämnades sedan till enskild
person. 1828 öfvertogs bruket af lagman Rönqvist,
i hvars släkt det förblef till 1889. C. G. v. O.
Åkerskäran, zool. SeÄngsknarrsläktet.
Åkersork, zool. Se Sorksläktet. Jfr
M a r k m u s.
Åkerspärgeln, bot. Se S p er gul a.
Åkers Skeppslag, i Stockholms län, ingår i Södra
Roslags domsaga och Värmdö fögderi samt omfat-
tar socknarna österåker, Riala, Roslags-Kulla,
Ljusterö. 37,143 har. 6,372 inv. (1920).
Åkers styckebruk, 11 km. från Mariefred och
18 km. från Strängnäs, inom Åkers socken, Söder-
manlands län. Med underlydande i Åkers, Länna,
Härads, Gåsinge, Öfver-Enhörna, Barfva, Kjula
och Ärila socknar består det af 403/ie mtl, med
verk och inrättningar taxerade till 3,569,500
kr. (1920). Hela egovidden utgör omkr. 11,600
har, däraf omkr. 2,600 har odlad jord, hvar-
af omkr. 600 har under eget bruk. Bruket
disponerar dessutom af kastningen från 6,860 har
rokognitionsskog (tax. värde kr. 1,021,000 1920).
Omkr. 400 arbetare. Till godset höra bl. a.
lastplats vid Mälaren, Skottvångs, Bredsjönäs
och Älgsjöbackens grufvor samt andelar i Björn-
bergs och Yästra Ormbergs grufbolag. Hufvud-
byggnaden är omgifven af en särdeles vacker
och vidsträckt park med konstgjorda kanaler.
Drifkraften till bruket erhålles dels från 7 större
och mindre sjöar (omkr. 125 hkr), dels från egen
elektrisk kraftstation vid Forssa sågverk (250 hkr),
hvarförutom från Älfkarleby omkr. 300 hkr. Vid
bruket ligger Åkers styckebruks station å Norra
Södermanlands järnväg, hvarjämte från samma
ställe utgår en bibana till Strängnäs. Bruket anla-
des troligen i början af 1600-talet af bröderna W.
och G. De Besche på det lilla kronotorpet Sågar-
torp, som kronobruk, men utarrenderades 1638
och såldes 1640 af änkedrottning Maria Eleonora,
till hvars lifgeding det hörde, till Hans von Föhr-
den och Heinrich Lohe, båda borgare i Södertälje.
14 jan. 1654 erhöll bruket privilegier på att göra
kanoner af hvad storlek som helst och att försälja
desamma hvar som helst. Kanoner och projektiler
utgjorde sedermera brukets hufvudsakliga tillverk-
ning, och i synnerhet efter Karl XII:s krig blom-
strade det upp, då de under kriget förbrukade
kanonerna skulle ersättas. Men äfven på senare
tider ingick en mängd beställningar från såväl
europeiska som utom-europeiska länder. Utom kano-
ner ha sedan äldre tider tillverkats gjutgods-
artiklar af olika slag (bl. a. Riddarholmskyrkans
torn). Kanontillverkningen upphörde 1866, sam-
tidigt med att tackjärnskanoner kommo ur bruk.
Under senare åren har bruket till stor del om-
byggts och utvidgats samt består nu af masugn
(1917), gjuteri (1921) med l reverber- och 3
kupolugnar, mekanisk verkstad, sågverk med 3
ramar (1912), lådfabrik (1917), kvarn m. m.
Genom en 1919 anlagd smalspårig järnväg (14
km.) står bruket i förbindelse med grufvor på dess
Manbyggningen på Åkers styckebruk.
egor. Brukets tillverkning utgöres numera af pro-
jektiler samt gjutgodsartiklar. En specialitet för
detsamma är tillverkningen af kokillgjutgods af alla
slag, hufvudsakligast valsar af olika storlekar
(ända till 20 ton), och bruket är i detta fall det
första och mest betydande inom Sverige. Dess-
utom tillverkas äfven plogar, afloppsrör och rör-
delar m. m., aducerings- och gjuteritackjärn samt
sågade och hyflade trävaror och lådämnen. Efter
v. Föhrden och Lohe egdes bruket af den senares
mag Jakob Wattrang samt dennes släkt till 1752,
då det såldes till den bekante politikern och finans-
mannen Gustaf Kierman, hvars mag J. D. Duvall
1772 sålde detsamma till grosshandlaren Joachim
Daniel Wahrendorff, i hvars släkt det förblef
till frih. Martin v. Wahrendorffs död, 1861 (se
Wahrendorff). Det ofvergick därefter till
bruksegaren A. von Stockenström och öfverinten-
denten M. L. Berg å Näsby, som tillsammans egde
bruket till Bergs död, 1881, då hans andel öfver-
gick till änkan, Augusta Berg (f. Hägerflycht),
som 1894, då omgift med f. d. statsministern grefve
A. Posse, ärfde A. von Stockenströms andel och
blef ensam egarinna. Grefvinnan Posse, sedermera
lady Gosling, dog 1911, då bruket genom testa-
mente öfvergick till generalskan Jeanne Nyblæus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
