Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åkerman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under firma "P. L. Åkerman & Lund", som full-
följt dess goda traditioner och bl. a. i Stockholm
byggt nya orglar i Maria, Storkyrkan, Klara,
Tyska kyrkan, Johannes, Matteus, Oskars, Gustaf
Vasa, Adolf Fredriks kyrkor m. fl., vidare i
Växjö, Visby, Kalmars, Karlstads, Västerås och
Härnösands domkyrkor samt i Kristianstad, Karls-
hamn, Luleå o. s. v. 1898 flyttades fabriken till
Sundbyberg. Jfr N. P. Norlind, "Orgelns allmänna
historia" (1912). A. L.*
Åkerman. 1. Assar Emanuel Å., jurist,
politiker, f. 28 okt. 1860 i Gärdslöf, Malmöhus län,
blef juris kandidat i Lund 1884, vice häradshöfding
1886, assessor i Svea hofrätt 1892, konstituerad
revisionssekreterare 1897 samt häradshöfding 1900
i Norrvikens och 1912 i Hallands läns södra domsaga.
2 okt. 1921 utnämndes han till justitieminister
i Brantings 2:a ministär. Å. har bl. a. varit led.
af ålderdomsförsäkrings- (1907-12) och olycks-
fallsförsäkrings- (1912-15) kommittéerna. 1909
(bägge riksdagarna)-14 var han led. af Andra
kammaren (vilde), vald af Göteborgs och Bohusläns
norra valkrets, och 1919 (bägge riksdagarna), 1920
-21 af Första kammaren, vald af Södermanlands
län, samt var vid 1919 års lagtima riksdagar samt
1920-21 vice ordf. i l:a lagutskottet.
2. Jules Heribert Å., den föregåendes
syssling, kirurg, akademisk lärare, f. 12 sept. 1861
på Tyringe, Finja socken, Kristianstads län, blef
student i Lund 1880,
med. kandidat 1885,
licentiat 1888 och doktor 1889 på af h. Om
sectio mediana för mankönets urinblåsestenar.
Han förordnades 1890
till docent i kirurgi i
Lund och 1893 till prosektor vid Karolinska
institutet samt utnämndes 1895 till e. o. och
1909 till ord. professor
i kirurgi där. Sedan
1902 är han därjämte
öfverläkare vid Riksförsäkringsanstalten. Han har skrifvit Om operationer
på gallblåsan (1890), Om lymfangiomerna (1892),
Om den operativa behandlingen af mikrocefali
(1893) m. m. samt ett stort antal artiklar i fack-
tidskrifter och Nordisk familjebok. 2. R. T-dt.
Åkerman, Ernst Åke, botanist, f. 26 aug.
1887 i N. Vram, blef filos. doktor i Lund 1915 och
afdelningschef vid Svalöf 1916. Han har författat
flera växtfysiologiska afh., bl. a. öfver moss-sper-
matozoidernas chemotaxis, de högre växternas köld-
död och köldresistens m. m., samt Studier öfver
trådlika protoplasmabildningar i växtcellen (akad.
afh. 1915). Hans skrifter vid Svalöf beröra före-
trädesvis hvetesorter och deras förädling. C. Lmn.
Åkermark, Sofia, botanist, född Are-
schoug, f. 19 febr. 1817 i Göteborg, d. där 6
jan. 1882, syster till J. E. Areschoug (se d. o. 1),
1835 gift med köpmannen J. M. Å., utgaf det
botaniska exsickatverket Typsamling af Skandina-
viens alger (1870). C. Lmn.
Åkermolke, bot., namn på Sonchus arvensis.
Åkermynta, löt. Se M en t h a, sp. 140.
Åkerplog, landtbr. Se Plog, sp. 1080.
Åkerréhn, Olof, mekaniker, f. 1754 i Västra
Vingåkers socken, Södermanland, d. 9 maj 1812
i Stockholm, studerade vid Åbo och Uppsala uni-
versitet och förvärfvade filos. magistergraden 1782,
egnade sig från 1784 åt ifrig och framgångsrik
verksamhet som byggnadsingenjör och innehade i
flera år (till 1795) ett stipendium af Brukssocie-
teten. Han invaldes 1799 i Vet. akad. och fick
1811 mottaga Järnkontorets stora medalj i guld.
Under Å:s tillsyn uppfördes bl. a. 49 stångjärns-
hammare, 51 knipp- och spikhammarverk, 7
plåthamrar, åtskilliga valsverk, blästerverk,
grufkonster och tröskverk, 17 sågverk (delvis af alldeles
ny inrättning) och 89 kvarnar. Han anlade dess-
utom Vedevågs järnmanufakturverk (för
svartsmiden) i Västmanland (hvilket han i flera år styrde
med energi), Nyköpings mässingsbruk, några
fabriker, byggnaderna vid Kinda kanal- och sluss-
verk m. m. Vittnesbörd om Å:s begåfning och
insikter på det mekaniska området lämnas äfven
af hans utgifna skrifter, bland hvilka må nämnas
Utkast till en praktisk afhandling om vattenverk
(1788), Svenska blåsverkens historia (1805) och
Begrepp om lerhusbyggnad (1811). Utgifningen
af Å:s största arbete, Samlingar i konstbyggnads-
vetenskapen, af bröts genom hans död.
Åkerrättika, bot., namn på Raphanus Raphanistrum.
Se Raphanus. Jfr Utsäde, sp. 171.
Åkersenap, bot. Se Sinapis.
Åkers härad, i Södermanlands län, ingår i
Lifgedingets domsaga, Åkers och Selebo härads
tingslag och Gripsholms fögderi samt omfattar
socknarna Åker, Länna, Vansö, Härad, Fogdö,
Helgarö, Strängnäs landsförsamling. 44,427 har.
8,330 inv. (1920).
Åkerskallra, bot., namn på Rhinanthus major.
Se Utsäde, sp. 171.
Åkers kanal, i Öster-Åkers socken, Stockholms
län, förmedlar medelst Åkersån förbindelsen
mellan Garnsviken och Tunaviken af Trälhafvet.
Farleden, som upptogs 1825 för en kostnad af
94,090 kr. (statsanslag), är därefter utvidgad och
förbättrad (1886, 1907, 1910, 1914 o. 1921) för
en sammanlagd kostnad af 212,665 kr. (hvaraf
statsanslag 160,000 kr.). Den har en längd af 10,7
km., hvaraf den bearbetade sträckan är 3,7 km.
Djupet under lägsta vattenytan är 2,1 m., botten-
bredden 8,9 m. En sluss finns, som är 30 m. lång,
7,4 m. bred och 2,1 m. djup. Kanalen trafikerades
1919 af 647 fartyg, för hvilka i kanalafgifter
erlades 7,193 kr. Fr. E.
Åkerskatt, kam. Se Jordskyld och
Stadsjord.
Åkerskifte. Se Hemskifte, sp. 409.
Åkers krutbruk, ett staten sedan 2 jan. 1889
tillhörigt krutbruk, beläget i Åkers socken,
Södermanlands län, 9 km. från Mariefred. Det omfattar
omkr. 50 har öppen jord och 400 har skog och
värderades 1919 med fast och lös egendom till öfver
2 mill. kr. Under de första åren bruket var i
statens ego tillverkades uteslutande svartkrut, och
sysselsattes 1 arbetsförman och 18 arbetare, men
1893–94 nedlades det gamla svartkrutsbruket och
anlades i stället en fabrik för tillverkning af
röksvagt s. k. nitrocellulosakrut. 1896 uppfördes en
eterfabrik, och 1904–05 anlades en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
