- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
997-998

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åland ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Utom dessa permanenta befästningar m. m. voro
fältbefästningar för tills. omkr. 26 kompanier -
med hinderlinjer (taggtråd) af en sammanlagd
längd af icke mindre än 24,000 m. - anlagda
på Fasta Åland, hufvudsakligen på sydvästkusten
samt i passen mellan de från n. v. och s. ö.
inskjutande hafsvikarna. - I samband med freden
i Brest-Litovski (3 mars 1918) träffades en
öfverenskommelse mellan Tyskland och Finland, att
Ålandsbefästningarna skulle demoleras. Denna
fråga blef föremål för öfverläggningar mellan
tyska, svenska och finska regeringarna i juni 1918,
som resulterade i tillsättandet (i aug. s. å.) af
en kommission af tyska, svenska och finska
ämbetsmän och militärer, under ordförandeskap af
förre svenske utrikesministern, landshöfding E.
Trolle, med uppdrag att bestämma, hvilka
demoleringsarbeten, som skulle utföras. För att
öfvervaka och kontrollera dessa arbeten tillsattes på
våren 1919 en militär kontrollkommission,
bestående af tyske viceamiralen P. Behncke, svenske
generallöjtnanten H. Jungstedt och finske
generalmajoren Th. Schauman jämte stabspersonal.
Arbetena började 1 april och af slutades 11 okt.
nämnda år, då batterierna, med tillhörande vägar
och lastbryggor m. m., voro fullständigt förstörda
genom sprängning samt fältbefästningarna jämnade
med marken. På Sveriges andel kommande
demoleringsarbeten hade utförts af ett detachement om
1 kompani af Göta lifgarde, 1 ingenjörpluton och
1 afdelning af kustartilleriet under befäl af
öfverstelöjtnant H. Wikner. Se vidare H. Jungstedt,
"Ålands befästningar i äldre tider och i våra
dagar" (i Föreningens för Stockholms fasta försvar
"Meddelanden", 1921).

H. J-dt.

Àlandsbergarter, geol., bergarter med
karakteristiskt utseende, som finnas inom
Ålandögruppens område, af hvilka den nordiska inlandsisen
transporterat block till längre bort belägna ställen
inom nedisningens område. Block af
ålandsbergarter äro företrädesvis ledblock för baltiska
isströmmar. Bergarterna äro rapakivigraniter, graniter
och kvartsporfyrer af rödbrun färg och till åldern
postarkeiska.

K. A. G.

Ålandsexpeditionen 1918. I anledning af
förhållandena på Åland ditsändes 13 febr. 1918 en
svensk expedition, bestående af 1 pansarbåt och
2 andra fartyg för att afhämta de ålandsbor, som
önskade bli öfverförda till Sverige, ett uppdrag,
som sedermera utvidgades till att omfatta äfven en
medling mellan de ryska besättningstrupperna och
den finska skyddskår ("Hvita gardet"), som öfver
isen återtågat från fastlandet till Ålandsöarna,
samt "att bevaka rysk materiel och annan rysk
egendom på Åland, intill dess uppgörelse i
vederbörlig ordning träffats". 21 febr. s. å. afslöts i
Mariehamn ett fredsfördrag mellan verkställande
kommittén för ryska garnisonen på Å. (som då
förstärkts af några hundra finska "rödgardister")
och finska sydvästra arméns stab (Hvita gardet),
enligt hvilket Åland skulle utrymmas af såväl de
ryska som de finska trupperna (de senare skulle
af väpnas). Af trupperna öfverfördes sedermera
efter hand af de förra en del (hufvudsakligen
rödgardister) med finska fartyg (isbrytaren "Murtaja"
m. fl.) till Åbo, en del (omkr. 250 man polacker,
ukrainare, ester och letter) med svenska fartyg till
Västervik (hvarefter denna del internerades på
Fristad hed i Västergötland) och återstående delen
(ryska trupper) med tyska fartyg till Libau
(hvarefter denna del internerades i fångläger), samt de
senare (Hvita gardet) 24 febr. med svenska fartyg
till Harg för vidare transport med järnväg till
Finland. För att utföra nödig kontroll och bevakning
under Ålandsöarnas evakuering samt för att skydda
Å:s befolkning mot öfvergrepp öfverfördes 25 febr.
ett detachement, bestående af 1 bataljon och 1
kulsprutepluton af Göta lifgarde samt 1 reducerad
fälttelegrafafdelning, under befäl af
öfverstelöjtnant G. Ros. Såväl under landstigningen på Eckerö
som under frammarschen mot Hammarland blef
detachementet beskjutet från de ryska batterierna,
utan att dock lida några förluster. Ålands
utrymning af ryssarna, hvilkas styrka vid denna tid
utgjorde omkr. 2,000 man, fortskred emellertid
ganska långsamt, ända tills detsamma påskyndades
genom Tysklands aktiva ingripande. Sedan
finländska regeringens anhållan hos den tyska (1
mars) om hjälp mot de röde upprorsmännen och
deras handtlangare, de ryske bolsjevikerna,
bifallits, afsändes nämligen till Å., som skulle tjäna
de tyska trupperna till hjälpbas, en tysk eskader,
medförande ett landstigningsdetachement. Detta
landsattes på Eckerö 7 mars, hvarefter ryssarnas
hemtransport hufvudsakligen öfvertogs af tyskarna.
15 mars var ögruppen utrymd, och samma dag
började det svenska detachementet återföras på
kustflottans fartyg. Litt.: "Ålandsuppgörelsen.
Redogörelse över den under februari månad år 1918
under svensk förmedling överenskomna utrymningen
av Åland från finska och ryska trupper jämte
tillhörande aktstycken. Utarb. inom K.
Sjöförsvarsdepartementet" (1918), Konstitutionsutskottets
memorial n:r 15 (s. å.), och S. Hedin, "Sveriges öde"
(s. å.).

H. J-dt.

Ålandsfrågan. Se Åland, sp. 993 ff.

Ålands haf. Se Östersjön.

Ålandsrot, bot. Se Inula.

Ålandsservitutet. Se Åland, sp. 993.

Ålberga, gods i Kila socken, Södermanlands län,
strax n. om Kolmården och 4 km. s. om Å. station
på statsbanelinjen Mjölby-Järna, vid Virån, med
kvarn, såg, mejeri och elektrisk kraftstation,
omfattar 6 1/8 mtl med omkr. 2,300 har areal, hvaraf 670
har åker, och 804,000 kr. tax.-värde (1920).
Fordom fanns på Å. ett stångjärnsbruk, anlagdt 1644
af bröderna De Besche, och senare en spiksmedja,
men dessa anläggningar nedlades i midten af
1800-talet. Å. hade till 1830 samma egare som
Näfvekvarn och tillhör från 1800-talets början släkten
Sederholm. Nuv. egare är G. Sederholm.

E. A-t.

Ålborg. Se Aalborg.

Ålbäkbukten. Se Aalbæk-bukten.

Ålder, kapplöpn., beräknas för hästen från 1
jan. det kalenderår, hvarunder han är född, äfven
om han kommit till världen 31 dec. Hästens ålder
spelar stor roll vid kapplöpningarna. Under det
att vissa täflingar äro öppna endast för hästar
af viss ålder, föreskrifvas särskilda
viktbestämmelser i andra täflingar för hästar af olika ålder.
Jfr Vikt.

B. C-m.

Ålderdom. Se Senescens.

Ålderdomsbrand, patol. Se Brand, sp. 1440.

Ålderdomsförsäkring är den art af försäkring

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:36 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0539.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free