- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1115-1116

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åreälfven ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

t. o. m. 1921 patronus i församlingen. – Ö. om Å.
ligger vid stranden af Saxaviken af Östersjön nära
gränsen till Blekinge det underlydande natursköna
Valje, bebyggdt med ett vackert gulputsadt hus
från tiden omkr. 1750 samt med ett ålderdomligt
envånings stenhus med hög murad och hvälfd
källargång, antagligen från 1658. E. A–t.

Årvak (isl. Arvakr). Se Arvak.

Åryd. 1. Socken i Blekinge län, Bräkne härad.
9,074 har. 2,471 inv. (1920). Annex till Hällaryd,
Lunds stift, Listers och Bräkne kontrakt.

2. (Åry) Bruks- och landtegendom i
Hemmesjö socken, Kronobergs län, vid Åryds station å
Karlskrona–Växjö järnväg, 15 km. s. ö. om
Växjö, samt västra stranden af Årydssjön (167
m. ö. h.), som genom Kårestadsån och Skyeån l.
Aggån afbördar sitt vatten genom Toftasjön,
Torsjön och Lidhemsjön till Åsnen och mottar vattnet
från Åredasjön (190 m.) m. fl. småsjöar i n. Till
egendomen, som omfattar 1 mtl med 170,000 kr.
tax.-värde, höra smedja, kvarn och sågverk med
1 ram, 1 kantverk, 2 hyflar och 8 klyfsågar samt
lådfabrik. Å., som fordom varit järnverk, gafs på
1500-talet på lifstidsfrihet åt Nils Birgersson,
stamfader för ätten Rosenqvist af Åkershult. Det
reducerades 1690, återgafs åt släkten efter några år
och såldes på 1700-talet. Sedan har Å. egts af
bl. a. landshöfding K. S. Mörner (se d. o. 7),
släkterna Lode, Silfversparre m. fl. och såldes 1823
till bergsrådet J. L. Aschan (se d. o.), från
hvilken det öfvergick till Lessebo bolag och tillhör nu
A.-b. Åry bruk, som grundades 1899 och nybildades
1918 med 600,000 kr. aktiekapital. 2. E. A–t.

Årån. Se Flåren.

Årås. 1. Trämassefabrik. Se Uddeholmsverken, sp. 821.

2. (Stora Åras) Herrgård i Södra Råda
socken, Värmlands län, omfattar 2 139/240 mtl, med
en areal af 1,130 har, hvaraf 197 har åker och
543 har skog; tax.-v. med kvarn, såg m. m.
323.000 kr. Å., som omnämnes vid midten af 1200-
talet, lydde under medeltiden under Värnhems
kloster, kom 1469 genom byte under Skara
biskopsstol, indrogs af Gustaf Vasa, men bortbyttes 1596
till Bo Ribbing och tillhörde under 150 år släkterna
Ribbing och Horn. 1747 köptes Å. af brukspatronerna
Grund och Löfman, kom genom arf och
köp till släkten Geijer, senare Lewenhaupt, von Post
m. fl. Egare är nu sedan 1904 C. A. Ros. 2. O.Sjn.

Åråsviken, den östligaste, omkr. 10 km. långa
viken af Vänern, på gränsen mellan Västergötland
och Värmland, afgränsad utåt af Fågelön m. fl.
smärre holmar. Dess mellersta del fylles af flera
hundra små holmar och skär, alla med väst-östlig
längdutsträckning, hvilka tolkats som årsmoräner
(se d. o.). Innersta delen af viken grenar sig
i en nordvästlig arm, Kilsviken, och en nord-
östlig, Kolstrandsviken, i hvilken senare Visman
flyter ut, under det att i s. ö. vid Åras herrgård
Gullspångsälfven utmynnar. O. Sjn.

Åråsälfven. Se Klarälfven, sp. 214.

Årännare, zool. Se Id, sp. 331.

Årö. Se Aarö.

Åröelv 1. Åröyelv (Aaröelv, Aaröyelv),
vattendrag i Sogndal i Sogn, Norge, kommer från en rad
stora vatten, som ha tillflöden från Jostedalsbræen och
utfaller i Sogndalsfjorden, en arm af Sognefjorden.
Representerar 35,000 eff. hkr. K. G. G.

Åröhus, äldre benämning för Altenhus. Se Alten, sp. 727. L. W:son M.

Ås. I allmän bemärkelse torde hvarje på
jordytan förekommande, långsträckt, ej alltför stor
höjd kunna benämnas en ås, den må bestå af
sand, grus, sten eller berg, men inom Sverige afses
med denna benämning nästan uteslutande de
egendomliga, af rundadt grus och sand bestående,
jämförelsevis smala ryggar (rullstensåsar och
sandåsar, se dessa ord), som i merendels
nord-sydlig riktning milslångt genomlöpa de flesta
trakter af landet. Jfr Kvartärperioden,
sp. 384. E. E.

Ås. 1. Socken i Hallands län, Viske härad.
3,699 har. 1,173 inv. (1920). Annex till Veddige,
Göteborgs stift, Fjäre och Viske kontrakt. –
2. Socken i Jämtlands län, Lits och Rödöns
tingslag. 12,935 har. 1,712 inv. (1920). Annex till
Rödön, Härnösands stift, Ströms kontrakt. –
3. Socken i Jönköpings län, Västbo härad. 8,918 har.
1,327 inv. (1920). Ås bildar med Kållerstad ett
(t. o. m. 1921 till egaren af Svanaholms säteri
alternerande patronellt) pastorat i Växjö stift, Västbo
kontrakt. –
4. Socken i Kalmar län, Gräsgårds
härad. 2,416 har. 445 inv. (1920). Ås bildar
med Ventlinge ett pastorat i Växjö stift, Ölands
södra kontrakt. –
5. Socken i Skaraborgs län, Åse
härad. 1,883 har. 613 inv. (1920). Annex till
Flo, Skara stift, Väne kontrakt.

Ås (äldre former Aos och Aas; jfr Aros), lat. Asylum, under medeltiden munkkloster af
cisterciensorden, beläget i Halland vid Viskans utlopp
i Klosterfjorden. Det var stiftadt 1194 genom
utflyttning från Sorö och åtnjöt stort anseende. Af
Magnus Eriksson erhöll klostret Årnäs gård, där
tidigare en mindre handelsplats Aranäs, som 1265
brändes af en norsk flotta, skall ha legat. Två
af konungens i späda år aflidna barn blefvo
begrafda i klostret. Vid reformationen indrogs det
till kronan och bildar nu kungsgården Ås kloster.
Kyrkan och byggnaderna förstördes i grund 1535–36,
så att nu blott några jordkullar och dammar
återstå af ruinerna. Norr därom låg Karl XI
i kvarter vid Syllinge 7 sept.–4 okt. 1676,
skyddad af befästningar, som Dahlbergh uppfört vid
passet vid Ås. (O.Sjn. L. W:son M.)

Ås, landtbrukshögskola. Se Aas.

Ås (Aas), härad och pastorat i Akershus fylke,
s. om Kristiania. 102,01 kvkm. 3,695 inv. (1920).
Jordbruk är hufvudnäring. Aas’ landtbrukshögskola ligger där. K. G. G.

Ås 1. Dragstång, landtbr. Se Plog, sp. 1079.

Åsa, Södermanlands läns folkhögskola, i
Sköldinge socken, upprättades 1872 i Bie, men har
sedan 1892 varit förlagd till Å. Den manliga
afdelningen är förenad med landtmannaskola och den
kvinnliga med husmoderskola. A. J.

Åsa (bättre Asa), fornnordiskt kvinnonamn. Se
Asar och Ingjald Illråde.

Åsagudarna. Se Asar.

Åsagärde, gård i Skåne, vid Öresundskusten,
nära Landskrona. Till förhindrande af dansk
landstigning anlades 1717 vid Å. enligt Stobées
förslag en 1,000 alnar lång bastionerad linje med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:51:56 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0604.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free