Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Älfdals kontrakt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Älfsborgs län omfattar södra delen af
landskapet Västergötland – utom den del, som tillhör
Göteborgs och Bohus län – och hela landskapet
Dalsland samt är beläget mellan 57° 9’ och 59°
15’ n. br. samt 4° 17’ och 6° 24’ v. igd från
Stockholms observatorium. Länets största längd,
n. n. v.–s. s. ö., är omkr. 240 km. och största
bredd i ö.–v. omkr. 100 km., minsta bredden
(nära Vänersborg) endast 9 km. Ytinnehållet är
12,730 kvkm., hvaraf 11,678 kvkm. land och
1,052 kvkm. vatten, oberäknadt den del af Vänern,
som kan anses tillhöra länet. Häraf tillhöra 7,991
kvkm. land och 602 kvkm. vatten Västergötland
samt resp. 3,687 och 450 kvkm. Dalsland.
Folkmängden vid slutet af 1921 var 303,079 personer,
hvaraf mankön 147,631 och kvinnkön 155,448, på
landsbygden 234,496 och i städerna 68,583. Af
rikets län ha, frånsedt Stockholms stad, endast
Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Östergötlands
större folkmängd. Folkmängdstätheten utgjorde 26
på l kvkm. land. Folkökningen har under de
sista tio åren utgjort 4,9 proc. eller åtskilligt mindre
än för riket i genomsnitt (7,1 proc.). – Länet är
deladt i 7 domsagor med 13 tingslag: Tössbo och
Vedbo (2 t:g, Tössbo h:d och Vedbo h:d).
Nordals, Sundals och Valbo (2 t:g, Nordals och
Sundals härads t:g samt Valbo h:d), Flundre, Väne
och Bjärke (1 t:g, omfattande de nämnda häraden
och Trollhättans stad), Borås (2 t:g, Ås, Vedens
och Bollebygds t:g, omfattande de nämnda
häraden samt Gäsene h:d), Vättle, Ale och Kullings
(3 t:g, Vättle h:d, Ale h:d och Kullings h:d),
Kinds och Redvägs (2 t:g, Kinds h:d och Redvägs
h:d) samt Marks (1 t:g, Marks h:d). Fögderierna
(häradsskrifvardistrikten) äro 7, sammanfallande
med resp. domsagor: Vedbo, Sundals, Väne, Borås,
Kullings, Kinds och Marks. Landsfiskalsdistrikten
äro 28 (5 i Sundals, 3 i Marks och 4 i de öfriga
fögderierna). Städerna äro 6: Vänersborg
(residensstad), Trollhättan, Alingsås, Borås,
Ulricehamn och Åmål, samtliga utom Trollhättan
med rådhusrätt. Länet har (1 jan. 1922) 1 köping,
Mellerud, och 2 municipalsamhällen, Lilla Edet
och Herrljunga. Landskommunerna (utom
köpingen) äro 218. I ecklesiastikt hänseende är länet
deladt på 3 stift: Skara (Väne, Bjärke, Ås,
Vedens, Gäsene, Kullings och Redvägs härad samt
alla städerna utom Åmål), Göteborgs (Flundre,
Vättle, Ale, Bollebygds, Kinds och Marks h:d)
samt Karlstads (Tössbo, Vedbo, Nordals, Sundals
och Valbo h:d samt Åmåls stad, d. v. s.
Dalsland). Till Skara stift höra 2 hela och delar af
4 kontrakt med 27 pastorat, 5 stads- och 96
landsförsamlingar, af hvilka sistnämnda 2 äro annex
till moderförsamlingar i annat län; till Göteborgs
stift 3 kontrakt med 26 pastorat och 81 landsförs.;
samt till Karlstads stift 3 hela och delar af 1
kontrakt med 15 pastorat, 1 stads- och 42
landsförs., af hvilka sistnämnda 2 ha moderförs. i annat
län. – Länet är deladt i två
hushållningssällskapsområden: det norra, omfattande Dalslands samt
Flundre, Väne, Bjärke, Vättle, Ale och Kullings
härad med städerna Vänersborg, Trollhättan och
Alingsås; 6,600 kvkm., 164,111 inv., och det
södra, omfattande återstoden af länet, 6,130
kvkm., 138,968 inv. (1921). – Länet tillhör
Tredje arméfördelningsområdet. Västgöta och
Älfsborgs regementen äro förlagda till resp.
Vänersborg och Borås. – Vidare tillhör länet Västra
postdistriktet, Andra telegrafdistriktet, Andra
järnvägsdistriktet, Västra väg- och
vattenbyggnadsdistriktet, Västra bergmästardistriktet och,
beträffande skogsväsendet, Västra distriktet (3 hela och
del af 1 revir), samt bildar 2 justeringsdistrikt och
12 landtmäteridistrikt. – För hälso- och
sjukvården är länet deladt i 11 provinsialläkardistrikt,
hvartill komma 4 extra provinsialläkardistrikt.
Hospital och asyl för sinnessjuka finnas i
Vänersborg, länslasarett i Vänersborg, Alingsås och Borås
samt sanatorier för tuberkelsjuka i Gunnarsnäs
socken (Kroppefjälls sanatorium), vid Borås
(Vätteråsens sanatorium) och i Marbäcks socken
(Sjö-Gunnarsbo sanatorium). Länet omfattar 1
länsveterinär- och 18 distriktsveterinärdistrikt. – Af
undervisningsanstalter märkas högre allmänna
läroverk i Vänersborg och Borås, statens samskolor i
Alingsås och Åmål, kommunala mellanskolor i
Trollhättan och Ulricehamn, folkhögskolor i
Herrljunga och Färgelanda, teknisk elementarskola och
väfskola i Borås samt landtmannaskolor i
Herrljunga, Färgelanda och Sätila. – I riksdagens
Första kammare har länet 8 representanter; för
valen till Andra kammaren är det deladt i 2
valkretsar, den norra omfattande norra
hushållningssällskapsområdet jämte Gäsene härad, med 7
representanter, och den södra, omfattande återstoden af
länet, med 5 representanter. – Jordbruk med
boskapsskötsel är länets hufvudnäring. Af hela
landarealen, 1,167,811 har, redovisades 1920 såsom
trädgård 2,744, åker och annan odlad jord 221,126,
naturlig äng 26,334, skogbärande mark 858,271
och öfrig mark 59,336 har. För 1921 uppges
åkerarealen preliminärt till 220,783 har, med följande
användning: hvete 6,932, råg 19,764, korn 1,205,
hafre 71,361, blandsäd 2,777, baljväxter 1,028,
potatis 8,824, andra rotfrukter 3,436,
slåtter- och betesvallar 84,326, säd till grönfoder 4,541,
andra växtslag 409, samt träda och obrukad
åkerjord 16,180 har. I medeltal skördades
årligen 1916–20 af säd 122,965, potatis
108,595, andra rotfrukter 85,500 och hö från
odlad jord 197,361 ton. Antalet husdjur (föl,
kalfvar o. s. v. inräknade) utgjorde 1 juni 1919:
hästar 41,818, kor 109,192 – flera än i något
annat län utom Skaraborgs –, öfriga nötkreatur
52,705, får 80,799 och svin 38,137. Antalet
höns (kycklingar ej inräknade) utgjorde samtidigt
327,951 och antalet bisamhällen 14,659, den
sistnämnda siffran högre än för något annat län. –
Då länet är ett af de skogrikaste i Götaland,
spelar skogshushållningen en ej oviktig roll, om
också skogarna i allmänhet äro hårdt åtgångna
och flerstädes så godt som uthuggna. På senaste
tiden ha likväl betydande skogsplanteringar
verkställts, särskildt å de s. k. Svältorna. –
Bergsbruket saknar större betydelse, frånsedt de
elektriska smältverken vid Trollhättan, som framställa
tackjärn, ferrolegeringar, zink m. m. Bland öfriga
industriella anläggningar intas den ojämförligt
främsta platsen af spinnerierna och väfverierna
med ett arbetarantal 1919 af 6,612, nära en
tredjedel af hela antalet industri- och
bergverksarbetare, 21,362. På detta område intar länet
främsta platsen i riket. Detsamma gäller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
