Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ölbryggeri - Ölbryggning - Ölbär - Ölen - Ölfjeldet - Ölfrid - Ölfusá - ö. lgd - Öljaren - Öljeholms kraftverk - Öljehult - Öllersborg - Ölme (Ölmehärad) - Ölme härad - Ölmehäradsviken - Ölmestad - Ölmevalla (Ormevalla, Örmevalla) - Ölme, Visnums och Väse härads tingslag - Ölost - Ölreich - Öls - Ölsboda (Ölseboda) - Ölserud - Ölskatt - Ölsnitz - Ölsremma - Ölsupa (Dricksoppa) - Öltzen (Oeltzen), Wilhelm Albrecht - Ölänning - Öm, socken - Öm (Em), danskt kloster - Öman, Viktor Emanuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ölbryggeri. Se Öl.
Ölbryggning. Se Öl.
Ölbär, bot. Se Vaccinium, sp. 215.
Ölen, härad, omfattande Ö. och Bjoestrand
socknar af Fjelbergs pastorat, n. ö. om Haugesund,
Hordaland fylke (före 1919 Söndre Bergenhus amt),
på gränsen mot Kogaland, Norge. 117,56 kvkm.
1,710 inv. (1920). Jordbruk.
K. G. G.
Ölfjeldet [-fjället]. Se Norge, sp. 1378.
Ölfrid (gästabudsfrid). Se Frid, sp. 1383.
Ölfusá, flod. Se Island, sp. 927.
ö. lgd, förkortning för östlig längd.
Öljaren, insjö i norra Södermanland, omgifven
af Julita och Österåkers socknar, omkr. 10 km.
lång i n. v.—s. ö. och högst 3,3 km. bred, med
en ytvidd af 18,4 kvkm., 24 m. ö. h. Vattenområde
178 kvkm. Sjön har aflopp till Hjälmaren genom
den omkr. 1,5 km. långa Forsån.
J. V. E.
Öljeholms kraftverk i öfre Ronnebyån, omkr.
8 km. nedanför sjön Rottnen, uppfördes 1901—02
och utvidgades 1911. Fallhöjden utgör omkr. 7,0 m. och
den installerade effekten 400 kw. Verket
tillhör Lessebo a.-b., och kraften utnyttjas
hufvudsakligen för pappersindustri. Den årliga
energiproduktionen uppgår till omkr. 1,3 mill. kw.-
timmar.
C. K.
Öljehult, socken i Blekinge län, Bräkne härad.
7,295 har. 1,479 inv. (1921). Annex till Bräkne-
Hoby, Lunds stift, Listers och Bräkne kontrakt.
Öllersborg, benämning på den befästning för
200 man i Ukraina vid Vorskla i defilén mot Poltava,
som byggdes af kapten Öller våren 1709.
L. W:son M.
Ölme (ölmehärad), socken i Värmlands
län, Ölme härad. 17,880 har. 2,380 inv. (1921).
Ö. utgör ett pastorat i Karlstads stift, Nyeds kontrakt.
Ölme härad, i Värmlands län, ingår i Ölme,
Visnums och Vase härads tingslag, samt
Östersysslets domsaga och omfattar socknarna Ölme och
Varnum. 39,124 har. 4,460 inv. (1921). Se L.
Lämgren, "Ölme 1917" (1918).
Ölmehäradsviken. Se Vänern, sp. 94.
Ölmestad, socken i Jönköpings län, Vista härad.
4,783 har. 1,333 inv. (1921). Ö. utgör ett
pastorat i Växjö stift, Vista kontrakt.
Ölmevalla (Ormevalla, Örmevalla),
socken i Hallands län, Fjäre härad. 3,310 har.
1,099 inv. (1921). ö. bildar med Landa ett
pastorat i Göteborgs stift, Fjäre och Viske kontrakt.
Ölme, Visnums och Vase härads tingslag, i
Värmlands län, ingår i Östersysslets domsaga och
fögderi samt omfattar de nämnda häraden. 1,380
kvkm. 20,367 inv. (1921).
Ölost, kokk., en förr mycket vanlig blandning
af öl eller svagdricka och mjölk, som varm
användes jämte smörgåsar till kvällsvard. Att
anrättningen ej ansågs ha kulinariskt värde, framgår af
förvrängningen olust och af det förr ofta hörda
ordstäfvet: "Ölost gör inte många glada".
Ölreich. Se Oelreich.
Öls. Se Oels.
Ölsboda (Ölseboda), bruks- och landtegendom i
Nysunds sockens del af Örebro län, vid
norra ändan af sjön Stora Björken (92,3 m. ö. h.)
och det vattendrag, som förenar denna med sjön
Ölen (98,7 m. ö. h.), i n., omfattar 400 har areal,
hvaraf 82,5 har åker och 317,5 har skog med 140,000 kr.
tax.-värde (1921). Nuv. corps-de-logis med 2 flyglar samt
ekonomibyggnader är uppfördt 1827—37 och ligger nära
Nordvästra stambanan. Ö. är afsöndradt från Norra Boda
m. fl. hemman och var på 1600-talet anslaget
till socknens prästerskap. Omkr. 1684 anlades
där ett järnbruk af borgmästaren A. Stensson i
Linde (bruksprivilegierna erhöllos 1660), hvilket
sedan egdes af släkterna De Besche, Wester och
Camitz m. fl., 1772 köptes af brukspatronen Elias
Strokirk (f. 1747, d. 1811) och ärfdes af sonen
Jeppe Strokirk (f. 1789, d. 1856), som gjorde stora
nybyggnader och andra anläggningar. Efter hans
död kom Ö. till ett bolag, och 1864 förlades
bruksrörelsen till Nedre Degerfors i Karlskoga. På grund
af obestånd nödgades bolaget lämna Ö. till ett nytt
bolag, som sålde det till C. J. Yngström. F. n.
(1922) eges bruket af Vargöns a.-b. och herrgården
af Yngströms arfvingar (sedan 1907).
E. A—t.
Ölserud, socken i Värmlands län, Näs härad.
4,950 har. 556 inv. (1921). Annex till Millesvik,
Karlstads stift, Nors kontrakt.
Ölskatt. Se Maltskatt och Öl, sp. 100.
Ölsnitz. Se Oelsnitz.
Ölsremma, socken i Älfsborgs län, Kinds härad.
4,125 har. 279 inv. (1921). Annex till Dalstorp,
Göteborgs stift, Kinds kontrakt.
Ölsupa (Dricksoppa) göres af mjölk, vatten,
mjöl, salt, svagdricka, ingefära och socker. I
själfva verket är denna rätt en välling, i hvilken
invispas med socker och ingefära uppkokt dricka.
Soppan skall ha fradga, då den serveras.
Öltzen (Oeltzen), Wilhelm Albrecht,
tysk astronom, f. 2 okt. 1824 i Hannover (dödsår
okändt), först assistent vid observatoriet i Wien,
därefter observatör vid observatoriet i Paris, är
bekant för sin bearbetning af en del af Argelanders
zon-observationer, nämligen precisionsobservationerna
från 45°-80°.
K. B. (B—d.)
Ölänning. 1. Invånare på Öland. — 2. Namn
på ett småväxt hästslag på Öland. Se Ponny.
Öm, socken i Skaraborgs län, Kåkinds härad,
före 1916 i kyrkligt hänseende utgörande en del
af Sköfde landsförsamling. 965 har. 274 inv. (1921).
Annex till Sköfde stad, Skara stift, Billings kontrakt.
Öm (Em), danskt kloster i Jylland, låg på
landtungan mellan Guden sö och Mos sö, 11 km.
n. v. om Skanderborg, och kallades Cara insula
(den kära ön). Det grundlades 1172 för cistercienserna
af biskop Sven i Aarhus; förut hade det
1160—68 legat i Sabro nära Aarhus, 1168—72
på Kalvö i Skanderborg sö. 1263—67 lågo klostrets
abboter i skarp tvist med biskop Tyge i Aarhus.
Det var rikt på jordagods och egde bestånd till
1560, efter reformationen som prästskola. 1561 ref
man det för att bygga om Skanderborgs slott med,
och blott ruiner finnas nu i byn Emborg, Ry socken.
E. Ebg.
Öman, Viktor Emanuel, skald,
öfversättare, tidningsman, f. 22 aug. 1833 i Ramsbergs
bergsförsamling, Örebro län, d. (för egen hand)
23 aug. 1904, uppväxte i skötet af ett enkelt och
härdande landtlif, som tidigt väckte ett varmt sinne
för naturen hos honom. Han genomgick större delen
af Karolinska läroverket i Örebro och tog som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
