- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
109-110

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alaskagolfen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

109

Albert målare-Albrekt

110

mot tidigare beslut, hvarigenom hans styrelse fick
ett drag af godtycke, och hans uppträdande ledde
till bl. a. en fullständig brytning med Sund-
hetskollegiet 1906. Särskildt knöt han sitt namn
till utvecklingen af Islands statsrättsliga ställning
1903, lagen om försummade och vanartiga barn
(den s. k. prygellagen) 1905, afskaffandet af den
offentliga prostitutionen 1906, hvarjämte han tog
verksam del i arbetet på rättskipningens omdaning
med offentlighet, muntlig process och jury, och
när denna genomförts, tog han afsked 24 juli
1908, på sjuårsdagen af sin utnämning, med
hederstiteln konferensråd. På sista tiden hade
anklagelser höjts mot hans förvaltning, han beskyll-
des för att missbruka sin ställning till personlig
fördel, men försvarade sig klokt. 8 okt. s. å.
angaf han sig själf hos polisen för bedrägeri.
Undersökningen visade, att han från bondeståndets
sparkassa förskingrat omkr. 18 mill. kr. på vilda
börsspekulationer. Han dömdes 1910 till lagens
strängaste straff, 8 års tukthus. E. Ebg.

Albert målare. Se Albertus pictor.
Suppl.

Albertus Magnus. Se Albertus, grefve af
Bollstädt.

Albertus pictor (Albert målare), svensk
konstnär, f. omkr. 1450, d. efter 1508, var
pärlstickare och målare, hade en stor verkstad i
Stockholm och intog på sin tid en dominerande plats
bland kyrkdekoratörer i mellersta Sverige. Säkra
arbeten af honom äro målningar i Kumla
(Västmanland 1482), Härkeberga och Husby-Sjutolft (i
Uppland). Ödelagda äro hans målningar i Kalmar
(i Uppsala län 1485) och i Ed (äfvenledes i
Uppland 1487). Målningar i flera andra kyrkor kunna
tillskrifvas honom eller hans skola. Förutom
ornamentmotiv i hvalfven utgöras de af
sammanhängande serier af skildrande kompositioner,
mestadels stödda på träsnitten i "Biblia pauperum"
(se d. o.). Kompositionerna äro skickligt infogade
i murytan och ha god dekorativ verkan,
figurstilen – mera modern än hos förebilderna – låter
ana påverkan från samtida italienskt måleri. Jfr
O. Rydbeck i "Sv. konsthistoria" 1913, J.
Roosval i "Sv. biografiskt handlexikon", I (1919)
samt A. Lindblom i "Ord och bild" (s. å.). Se ock
Kyrkmålningar, sp. 476 och fig. 3.
G-g N.

Albertville [albärvi’ll], befäst stad i franska
dep. Savoie, vid Arly, nära dess utlopp i Isère,
och en gren af Mont Cenisjärnvägen. 6,276 inv.
(1911). Krukmakeri och lädertillverkning äro
hufvudnäringar. I närheten ligger ett skifferbrott. A.
består af två delar, l’Hôpital och Conflans, hvilka
af Karl Albert af Sardinien 1845 förenades till A.
Det förra är modernt byggdt; det senare
härstammar från romartiden och har lämningar af
ringmurar och ett gammalt slott.
E. A-t.

Albion [ä’lbiən], namn på flera städer i Förenta
staterna. 1. Stad i Michigan, vid Kalamazoofloden,
192 km. v. om Detroit. 5.833 inv. (1910). A.
är medelpunkt i ett viktigt sädesdistrikt, har stor
kvarnindustri samt tillverkning af
landtbruksmaskiner. – 2. Stad i New York, vid Lake Eriekanalen,
385 km. ö. om Albany. 5,016 inv. (1910). A. är
en viktig fabriksstad med stor tillverkning af mjöl,
gjutgods och kläde.
1–2. E. A-t.

Albistan l. Elbistan, eg. "trädgård", stad
i Turkiet, Mindre Asien, på norra sluttningen af
Taurus, 60 km. n. n. ö. om Marasch, på en
mycket bördig och vattenrik slätt vid floden Djihan.
1,100 m. ö. h. Omkr. 6,000 inv. 16 april 1277
besegrade egyptiske sultanen Bibars I turkarna och
mongolerna vid A.
E. A-t.

Albrzzia Durazz., bot., ett släkte af träd och
buskar i Gamla världens tropiska och subtropiska
länder, hörande till fam. Leguminosæ, underfam.
Mimosoideæ. Bladen äro dubbelt parbladiga, blom-
morna vanligen hvita eller rosenröda, sittande i
hufvud eller ax. Baljan är tunn och platt. Af
A. Lebbek i tropiska Asien och Afrika erhållas
gnmmi, garfvarbark och ett värdefullt träslag, i
Bengalen kalladt sirsa. Af ven af flera andra arter
fås gummi och gagnträ. Flera arter innehålla i
barken eller roten saponin, som hos den sydväst-
australiska A. lophanta (ofta under namn af
Acacia lophanta odlad som fönsterväxt) uppgår till
mer än 10 proc. och har industriell användning.
Det hårda och varaktiga träslag, som kallas
lignum murinum därför, att råttor lockas af dess
lukt, erhålles af A. montana. G. L-m.

Alblasserdam, stad i nederländska prov.
Zuid-Holland, n. om Dordrecht, vid Alblas’ utlopp i
Noord. 6,023 inv. (1920). A. har stora
skeppsvarf och repslagerier.
E. A-t.

*Albo härad ingår nu i Tollarps fögderi.

Albona [-båna], kroat. Labin, stad i Istrien,
77 km. s. s. ö. om Trieste. 12,000 inv. (1910),
hvilka tala dels italienska, dels kroatiska. A. har
gamla stadsmurar och ett museum. Liflig handel
med vin, oliver och kastanjer.
E. A-t.

*Albov, M. N. Se Aljbov, M. N.
(äfven i Suppl.).

illustration placeholder
Albrekt af Mecklenburg. Efter skulptur i Doberans abbotsskyrka.

*Albrekt af Mecklenburg, sp. 494.
Det där insatta
porträttet är taget efter
ett säkerligen
hopfantiseradt tyskt
original, träsnitt från 1500-talet. I stället
meddelas här en mera
autentisk bild, efter
skulptur på A:s grafvård i
Doberans abbotskyrka
(se Doberan).

*Albrekt, prinsar af Preussen. - 2. Prins A.
afled 13 sept. 1906, hans gemål, prinsessan Maria,
8 okt. 1898, bägge på slottet Kamenz i Schlesien.

Albrekt Maria Alexander Filip Jo-
sef, hertig af Wilrttemberg, son till hertig Vil-
helm af Wurttemberg, f. 23 dec. 1865 i Wien,
blef officer vid 19:e ulanregementet 1883, 1896
öfverste och 1898 generalmajor och chef för 4:e
preussiska gardeskavalleribrigaden. 1901 förflyt-
tades A. som generallöjtnant till chefskapet för
26:e (wiirttembergska) divisionen, hvarefter han
1906 med generals grad fick öfvertaga befälet öfver
11 :e armékåren, hvilken han 1908 utbytte mot
den 13 :e (wiirttembergska). 1913 blef han gene-
ralinspektör öfver 6:e arméinspektionen. Yid krigs-
utbrottet 1914 fick A. befälet öfver 4:e armén, med
hvilken han genom Luxemburg inryckte i Frank-

Albrekt af Mecklenburg. Efter
Doberans abbots-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:31:31 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free