Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arakan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
249
Arakan-Arbetarfrågan
250
s. till Cojedes och i v. till Carabobo. 5,600 kvkm.
118,685 inv. (1918), 20 på l kvkm. A. är frukt-
bart och hälsosamt. Hufvudnäringar äro boskaps-
skötsel (nötboskap, svin och getter) samt odling
af kaffe, socker och kakao. Hufvudstad är Maracay
och de största städerna Villadecura och La Vic-
toria, hvardera med omkr. 15,000 inv. E. A-t.
*Arakan. Divisionen omfattar 38,347 kvkm.
med 839,896 inv. (1911) och indelas i 4 distrikt:
Akyab, Norra A. (3,885 kvkm., 22,234 inv. s. å.),
Kyaukpyu och Sandoway.
Arakan Yoma [äräkä’n 1. orakad jáu’mä], bergs-
kedja i Nedre Burma, i östra delen af Arakan, utmed
östra stranden af Bengaliska viken, från berglandet
Manipur i n. till Kap Negrais i s. Preparisön,
Kokosöarna, Andamanerna och Nikobarerna äro
dess fortsättning i Indiska oceanen. Medelhöjden
är 1,000 m., och högsta delen når i n. i Chittagong
2,164 m. Viktiga pass äro Dalet och passet mellan
floderna Aeng och Irawadi (1,420 m.). E. A-t.
Arakinsyra, kem., fettsyra (se d. o.), som fått
namn af sin förekomst i jordnötolja, af Arachis
hypogæa. Den förekommer af ven i kakaofett samt
(till 4 proc.) i rofolja. Dess kemiska formel är
C20 H40 02. K. A. V-g.
Ara’neus, zool. Se Hjulspindlar.
Aranjo [ara^chå], Manuel. Se Salvador,
sp. 540.
Aranyos [Vranjåj], eg. "guldförande", 130 km.
lång biflod fr. h. till Maros, upprinner på Bihar-
bergen och flyter igenom det rumänska Trans-
sylvanien. E. A-t.
*Aranäs. På bekostnad af filos. doktor G.
Ekman började B. Schnittger 1916 en utgräfning
af medeltidsruinen vid A. Om den därvid funna
märkliga järnhjälmen se B. Schnittger, "Hjälmen
från Arnäs" (i "Fornvännen", 1920).
Aranöarna [ä’ron-] 1. Arranöarna. Se
A r r a n 2 och 3.
ArapáYma gi’gas, zool., en till underordningen
Malacopterygii hörande fiskart, som är den största
af Syd-Amerikas sötvattensfiskar; den uppges bli 5
m. lång och väga ända till 200 kg. Den är allmän
i Brasiliens och Guyanas större floder. Köttet är
välsmakande och exporteras i saltadt tillstånd. L-e-
Arappukkottai. Se Aruppukkottai. Suppl.
Arati, ind. myt. Se R a t i.
AräVca. 1. En 725 km. lång biflod fr. v. till
Orinoco, som delvis bildar gräns mellan Colombia
och Venezuela. - 2. Kommissariat i sydameri-
kanska republiken Colombia, på gränsen till Vene-
zuela. 4,922 inv. (1912). - 3. Hufvudstad i
kommissariatet A., vid floden A., på gränsen till
Venezuela. Omkr. 4,000 inv. 1-3. E. A-t.
*Aráil/co, provins i Chile, omgifven af Stilla
hafvet i n. och v., Cautin i s., Malleco, Biobio
och Concepción i ö. 5,669 kvkm. 74,974 inv.
(1918), 13 på l kvkm. Östra delen är fylld af
de med araucariaskogar klädda Anderna, den
västra jämn och bördig. Grufindustrien är utveck-
lad. En 1890 öppnad järnväg leder från Con-
cepción till Curanilahue inuti landet och för öfver
Biobiofloden på en 1,889 m. lång bro. A. omfat-
tade förr af ven prov. Biobio m. m. Hufvudstaden
Levu (Lebu), vid en bukt af Stilla hafvet, 89
km. s. om Concepción, med h vilket det har järn-
vägsförbindelse, har omkr. 5,000 inv. E. A-t.
Arawaker. Se Indianer, sp. 499.
Arava lli (Aravali), en omkr. 500 km. lång
och 10-100 km. bred, från n. ö. till s. v. gående
bergskedja i Kajputana och Ajmere-Merwara,
Indien. Medelhöjden är 1,200 m., och högsta
punkten, Mount-Abu, når 1,722 m. A. är rikt
på marmor af olika färger samt på guld, silfver,
koppar, bly, tenn, bergkristaller, ametister, gra-
nater och smaragder. Inbyggarna, mera, till-
höra en af Indiens uräldsta stammar (jfr K o l h)
och kufvades först i början af 1800-talet af engels-
männen. E. A-t.
Arbeiderakademi, da., detsamma som arbetar-
institut (se d. o.).
Arbeidernes faglige landsorganisation, norsk
arbetarorganisation. Se Fackförbund, sp. 1238.
*Arber, E., f. 1836, afled 23 nov. 1912 genom
olyckshändelse i Kensington.
Arbetarbladet, daglig socialdemokratisk tidning
i Gäfle. Den började 30 april 1901 som månads-
tidningen Gefle arbetarblad, vardt mars
1902 vecklig under sitt nuv. namn, började maj
1903 utges från eget tryckeri och blef daglig 2
okt. 1905. Fr. o. m. 1910 förändrades den från
morgon- till aftontidning och utges nu i en mid-
dags- och en kvällsupplaga. Den egdes urspr. af
Gäfle arbetarkommun, men öfvertogs 1902 af
Tryckeri- och tidningsföreningen i Gäfle. Trycke-
riet, inrymdt i egen fastighet, har utvidgats be-
tydligt och förfogar nu öfver 2 rotations- och 2
snällpressar, 4 sättmaskiner m. m.; där tryckas
äfven "Arbetarbladets" söndagstidning, "Nya
extrabladet", och hvarannandagsupplaga, "Häl-
singlands folkblad", m. fl. periodiska publikatio-
ner. Tidningens format är högst 16 sjuspaltiga
sidor, lägst 6 sexspaltiga. Upplagan är f. n.
omkr. 10,000 ex. Febr. 1903-okt. 1908 var R o-
bert Ågren tidningens redaktör. Han efter-
träddes t. o. m. utgången af 1909 af Fredrik
Ström, hvarefter Nils Sigfrid Norling
(f. 1880) varit dess redaktör.
*Arbetarbostäder, sp. 1313. Emma Cons
dog 1912.
Arbetarbudget. Se Konsumtionsbudget.
*ArbetarbÖrs (fr. bourse du travail), represen-
terande ensamt arbetare (jfr Arbetarkam-
m a r e), har som organ för arbetsanvisning icke
kunnat uthärda jämförelse med arbetsförmed-
lingsanstalter, i hvilkas styrelser både arbetsgifvare
och arbetare äro liksidigt (paritetiskt) företrädda,
en princip, som lagts till grund för de offentliga,
statliga och kommunala arbetsförmedlingsanstal-
terna i allt flera länder (se Arbetsförmed-
ling. Suppl.). De franska arbetarbörsernas fede-
ration uppgick 1895 i Confédération générale du
travail (se Syndikalism, sp. 1438), som före
1914 räknade med ett 150-tal arbetarbörser i
Frankrike. E. F. K. S-n.
Arbetare, zool., benämnas, på grund af den
verksamhet de utöfva, vissa individer inom flera
samhällsbildande insektgrupper, såsom myror, getin-
gar, bin och termiter (se dessa ord). L-e.
*Arbetarfrågan, som under årtiondet 1905–14
gaf anledning till fortsatta utredningar och
åtgärder inom de olika länderna och äfven till utvidgad
internationell samverkan (se Socialpolitik),
trängdes under Världskriget 1914–19 i bakgrun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
