Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blanco Asenjo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
epokgörande i behandlingen af det svenska 1700-talets
litteraturhistoria genom att framhålla betydelsen
af det engelska inflytandet på vår vitterhet och
genom att skarpsinnigt analysera de allmäneuropeiska
och inhemska förutsättningarna för 1800-talets
gotiserande romantik, och den har verkat
impulsgifvande på den nordiska litteraturforskningen.
Hans senare arbeten intaga en obestridd rangplats
bland våra monografiska arbeten på området och
visa såväl en rik kombinationsförmåga som skarp
konstruktiv vetenskaplig fantasi och genomträngande
analys. – 1916 var B. medredaktör af "Göteborgs
handels- och sjöfartstidning", redigerar sedan
1917 tidskriften "Forum" och fr. o. m. 1921
"Samlaren". R-n B.
Blanco Asenjo [bla’nkå ase’chå], Ricardo,
spansk författare, f. 1847 i Burgos, d. 1897,
utgaf romanerna La tela de araña (1874) och
Cuentos y novelas (1882) samt den lyriska dikten
Pared por medio (1879) och diktsamlingen
Penumbra (1881). Äfven på det litteraturhistoriska
området vann B. förtjänt uppmärksamhet genom Teatro
portugués del siglo XVI (1871). Ad. H-n.
Blanco-Fombona, Rufino, spansk författare,
f. 1874 i Carácas (Venezuela), studerade i Paris
och var mycket hängifven franska litteraturen, men
i sina arbeten fullblodsspanjor. I sin lyriska diktning
påverkades han af Victor Hugo, Musset och
Verlaine; äfven Byron har haft inflytande på honom.
Af spanska förebilder märkes förnämligast
G. A. Bécquer. Som skald utmärker sig B. särskildt
genom sina letrillas, romances och korta
yerser, såsom i El Madrigal de las lágrimas, La
torre tragica, La sombra, La jaca de don Amor
m. fl. Som prosaist är B. realist och regional,
hvarpå den satiriska romanen El hombre de hierro
är bevis. B. utgaf äfven ett flertal litteraturhistoriska
monografier. Ad. H-n.
*Blanco Garcia, P. F., dog 1903.
Blandad ekvation, mat. Se Kvadratisk ekvation.
Blandade milor. Se Kolning, sp. 572.
Blandad kredit. Se Kredit.
Blandadt frälse, kam. Se Frälse. Suppl.
Blandadt system. Se Fattigvård, sp. 1449.
Blandformer, språkv. Se Kontamination.
Blandningsgödsel. Se Kompostgödsel.
Blandningsnarkos. Se Sömnmedel, sp. 225.
*Blanford, W. T h., dog 22 juni 1905.
*Blangstrup, J. C hr., fullbordade 1907 "Salmonsens
konversationsleksikon" i 18 bd (1 bd
suppl. 1911) och lämnade 1912 redaktörskapet för
"Berlingske tidende" för att redigera en ny uppl.
af ofvannämnda lexikon, hvaraf 13 bd utkommit 1915-22.
Blaniulus, zool. Se Julidæ.
*Blankaholm har äfven hamn och lastageplats,
hvarest i hamnafgifter för fartyg och varor 1919
uppburos 329 kr. i inrikes och 663 kr. i utrikes fart.
*Blanka vapen. Se vidare Vapen, sp. 620-621.
Blankenese, en by vid Elbe, 7 km. v. om Altona,
med 5,612 inv. (1910). Hufvudstation för nordsjöfisket.
Blankett (fr. blanquette), kokk., ett slags ragu
(se d. o.) af ljust kött, t. ex. kalf, som förut är
stekt. Den garneras med champinjoner, stundom
med murklor eller tryffel.
Blankfll, zool. Se Ål.
*Blasco, Eusebio, dog 1903 i Madrid.
*Blasco Ibañez, V., kan numera räknas till de allbekante store
europeiske författarna. Den tid han var inkastad i politiken
och uppträdde mycket revolutionerande på möten, drömde han om
att bli en spansk Danton; på senare tid har han emellertid
öfvervägande egnat sig åt litterär verksamhet och utom
förutnämnda arbeten skrifvit ett stort antal verk af betydelse,
såsom La bodega, Los muertos mandan, Luna Benamor, Los cuatro
jinetes del Apocalipsis, en bredt anlagd tysk vänlig historia
om krigseländet, hvilken väckte stort uppseende, La horda,
La maja desnuda, La Argontina y sus grandezas, Les Argonutas
m. fl. Till sv. äro öfversatta "Cañas y barro" ("Vass och dy")
och "La Barraca" ("Förbannad jord"). Se A. Hillman, "Modern
spansk romandiktning" (i "Nord. tidskr." 1912). Ad. H-n.
*Blasfemi. Se vidare Hädelse.
*Blasieholmskyrkan. Se Fr. Björk, "B:s femtioårsjubileum" (1920).
*Blass, Fr., dog 5 mars 1907.
Blastogen (af grek. blastors, grodd), bioL, efter
Weismann de organismens delar eller egenskaper,
som framgått ur groddplasmans anlag, således allt,
som är ärfdt. Motsatsen är somatogen, det,
som uppstått i kroppen utanför groddplasma, har
yttre inflytelser att tacka för sin uppkomst. L-e.
Blastomerer (af grek. blastofs, grodd, och mefros,
del), zool., benämnas de celler, som uppstå genom
äggcellens klyfning. L-e.
Blastophaga, zool. Se Pteromalidæ.
Blastophaga grossörum, zool. Se Fikonsteklar.
Blastoporus, zool. Se Urmunnen.
Blastula, zool., ett utvecklingsstadium i de flercelliga
djurens embryonala utveckling, hvilket i sin typiska form
uppträder som en blåsa, hvars vägg bildas af ett eller flera
cell-lager (se Cell, sp. 1385, fig. 7 e}. L-e.
Blastulastadiet, embryol. Se Ägg, sp. 1168.
Blatchford [blä’tjfød], Robert, engelsk socialistisk
skriftställare, f. 17 mars 1851 i Maidstone,
var först borstbindarlärling, därefter 1871-78
soldat (tog afsked som sergeant), var sedan kontorist
och har från 1884 egnat sig åt journalistik och
socialistisk agitatorsverksamhet. B. grundade 1891
den socialistiska tidskriften "The clarion", i hvilken
han alltjämt är medarbetare. Hans korta och
bitande artiklar där, signerade "Nunquam", väckte
stor uppmärksamhet, liksom äfven den samhällskritiska
broschyren Merrie England (1894; norsk öfv. 1899).
Af B:s arbeten märkas äfven soldatlifsskildringen
Tommy Atkins (1896) och den mot
främlingsinvasionen riktade skriften Britain for the
british (1902). Om den tyska faran skref B. i
"Daily mail" 1910 en uppmärksammad artikelserie,
och under Världskrigets första år agiterade han
lifligt i tal och skrift bland arbetarmassorna för
krigspolitiken och den frivilliga rekryteringen. De
senaste åren har B. som utrikespolitisk medarbetare
i "Daily herald" skarpt kritiserat regeringens
utrikepolitik. V. S-g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
