Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Byronkrage ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
927
Byronkrage-Bysantinsk konst
928
bevisa B:s brottslighet (jfr bd IV, sp. 775); det är i
utvidgadt skick utgifvet i ny uppl. 1921. Se älven
E. C. Mayne, "B." (1912), ochR. Edgcumbe, "B.:
the last phase" (1909). R-nB.
Byronkrage [báVørøn-]. SeSchillerkrage.
*Biirstenbmder, E., dog 10 okt. 1918 i Meran.
*Byrå. Finansdepartementets kontroll- och ju-
steringsbyrå fick 1908 namnet Kontroll- och juste-
ringsstyrelsen (se d. o.).
Byråapotekare, titel på en tjänsteman i Medici-
nalstyrelsen.
*Byräassistent, /ön?., är numera titel äfven för
vissa tjänstemän i Arméförvaltningen, Socialstyrel-
sen och Generaltullstyrelsen, hvarest äfven finnas
andre byråassistenter. Finansdeparte-
mentets bankbyrå upphörde fr. o. m. 1910.
* Byrådirektör, förv., är numera titel för vissa
tjänstemän (i allmänhet tillhörande lönegraden B
18) inom Fångvårdsstyrelsen, Generalpoststyrelsen,
Telegrafstyrelsen, Järnvägsstyrelsen, Vattenfalls-
styrelsen, Statskontoret (tillika ombudsman), Landt-
bruksstyrelsen (lönegrad B 16), Stuteriöfverstyrelsen
(lönegr. B 16), Landtmäteristyrelsen, Statens me-
teorologisk-hydrografiska anstalt, Kommerskollegium
(tillika öfverinspektör; lönegr. B 19) samt Patent-
och registreringsverket. Järnvägsstyrelsen är nu-
mera uppdelad på 14 byråer. Titeln extra by-
rådirektör bärs af 5 tjänstemän i Patent- och
registreringsverket och l tjänsteman i Fångvårds-
styrelsen samt titeln förste byrådirektör
af 4 tjänstemän i Vattenfallsstyrelsen och l tjänste-
man i Järnvägsstyrelsen.
*Byräingenjör, förv., är numera titel för vissa
tjänstemän (lönegrad B 13) inom Socialstyrelsen,
Riksförsäkringsanstalten, Telegrafstyrelsen, Järn-
vägsstyrelsen, Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
Vattenfallsstyrelsen, Landtmäteristyrelsen, Kom-
merskollegium samt Patent- och registreringsverket.
Titeln förste byråingenjör (lönegrad B
15) bärs af vissa tjänstemän inom samma ämbetsverk.
Byräinspektör, förv., titel på vissa tjänstemän
inom Bank- och fondinspektionen samt Kommers-
kollegium, där af ven l tjänsteman bär titeln
förste byråinspektör.
Byräjägmästare, förv., titel på vissa tjänstemän
inom Domänstyrelsen.
Byråkrat (se B y r å k r a t i), anhängare eller ut-
öfvare af ämbetsmannavälde; i tjänsten dryg äm-
betsman. - Adj. byråkratisk.
Byräsekreterare, titel på tjänstemän i 13 :e löne-
graden i Utrikesdepartementet. De ha till uppgift
bl. a. att föra protokoll inför K. M:t i statsrådet
och i tillförordnad regering.
Byräveterinär, förv., titel på en tjänsteman i
Medicinalstyrelsen (lönegrad B 15).
*Byrätten. Byrätter finnas numera, enl. lag 27
juni 1919, äfven i Trondhjem och Stavanger, hvar-
dera med l justitiarius och 3 assessorer.
BysantinologI, dets. som bysantinistlk 1.
bysantinsk filologi (se d. o.).
Bysantinsk, som härrör från eller handlar om det
forna östromerska riket och dess kultur.
Bysantinska mynt. Se M y n t, sp. 52.
* Bysantinsk konst. Forskningen har under de
senast förflutna årtiondena öppnat nya synvidder
öfver bysantinska konstens betydenhet liksom öfver
dess förmåga af utveckling. Den uppfattas ej längre
som en förfallskonst, ej heller som en af art af den
romerska konsten. Dess österländska karaktär är
uppenbar. Forskningarna ha fastslagit den åsikten,
att den bysantinska arkitekturen utvecklat
sig under föga beroende af den romerska. Dess
rötter äro att söka i de forntida kulturländerna vid
Eufrat och Tigris, i Armenien och Iran. Persiens
uppblomstring under sasaniderna på 200-talet med-
förde en stark kulturströmning västerut, och ur
dennas brytning med den alexandrinska odlingen
utbildade sig den fornkristna konsten i de länder,
där kristendomen först spred sig, i Syrien, Egyp-
ten och Mindre Asien. Därifrån gå strömningarna
till östromerska rikets nya hufvudstad, Bysans,
liksom till Grekland och Italien.
Bysantinska stilen visar sig vara en sammansmält-
ning af hellenistiska och österländska element. Dess
arkitektur utmärkes i första rummet för sinnrika
och dristiga konstruktioner, ditintills okända, oför-
sökta och ouppnådda, den utvecklar centralkyrkan,
där kupolens tyngd är med största skicklighet för-
delad på byggnadens olika delar - byggnaden
utgör en konstruktiv enhet, där hvarje del med-
verkar till helheten -, den skapar den hvälfda
basilikan, en förening af längdkyrka och central-
kyrka, och den innehåller flera af de element, som
bli bestående i den kristna kyrktypen framåt genom
tiderna. Stilen manifesterar sig, konsekvent genom-
förd, i Sofiakyrkan (se d. o.) i Konstantinopel (fullb.
537). Dennas ojämförligt dristiga system blef
dock ej normbildande, den vanliga typen är fotad
på det i Mindre Asien utbildade kyrkbyggnads-
systemet med det grekiska korsets plan och kupol
öfver midtpunkten. I kyrkornas utsirning gör sig
den österländska förkärleken för det lysande och
brokiga gällande. Den alexandrinska traditionen
- målad utsmyckning af kyrkornas inre - undan-
tränges i de mera betydande eller rikare kyrkorna
af mosaik. Dekorationen, liksom sådana detaljer som
t. ex. kolonnkapitäl, blir ornamental med utfyllnad
af flätverk, broderimönster eller filigransartade or-
nament i låg relief. Den figurala utsmyckningen
följer gifna regler, en monumental stil för komposi-
tioner i väggmålning och mosaik upparbetas och
sprides af utresande konstnärer och genom miniatyr-
målningar, som uppta väggmålningarnas stil, ämnen
och karaktär, till de länder, dit den bysantinska
konsten tränger fram. Den utöfvade en högst be-
fruktande inverkan på konst verksamheten i västra
Europa. Den fortlefde i ett årtusende, och den för-
blef alls ej under denna långa tid förstelnad och
förbenad, ett dödt skal utan kärna.
Bildstriden medförde inom konsten ytterligare
stegring af det ornamentala på det figuralas be-
kostnad. Men efter stridens slut (på 800-talet o. f.)
upprann under de macedoniske kejsarnas välde
bysantinska kulturens renässans och "andra guld-
ålder". Inom kyrkbygget uppstodo nya kombinatio-
ner af de gifna grundformerna, kupolkyrkan med
det grekiska korsets plan upparbetades i många och
nya variationer. Dessa kunna hänföras till två huf-
vudtyper, den ena med tunnhvalf öfver korsarmarna
och med kupoler såväl öfver midtpartiet som öfver
dessa armar (S. Marco i Venezia är byggd efter
detta system; se pl. IX till art. Byggnadskon-
sten), den andra har en kvadratisk eller rektangu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
