Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elektrotermisk industri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
565
Elektrotermisk industri-Elgon
566
Le Bourget och Lyon. I Schweiz dominera fortfarande
Maschinenjabrik Oerlikoi vid Zürich och Brown,
Boveri $. cie i Baden, kännetecknade af mycket högt
stående fabrikation, särskildt på järnvägsdriftens
område. Italiens elektrotekniska industri
representeras till en del af afläggare af utländska
världsfirmor, såsom Westinghouse i Vado, Tec-nomasio
Brown fy Boveri i Milano m. fl. Den rent inhemska
industrien räknar emellertid flera ej obetydliga verk,
såsom Societå nazionale delle officine di Savigliano
i Turin och Savigliano, Societå ano-nima italiana
G. Ansaldi i Genua samt Officine elettro-mechaniche
i Rivarolo. I Förenta staterna är den största firman
General electric co i Schenec-tady, sannolikt världens
största firma i branschen, med Westinghouse electrical
fr mfg co i Pittsburgh närmast efter. Bland öfriga
märkes främst Western electric co i Chicago, ledande
världsfirma inom svagströmsområdet.
I Sverige har den elektrotekniska industrien
under det senaste årtiondet utvecklats synnerligen
kraftigt. Det i densamma nedlagda kapitalet har sedan
före kriget flerdubblats. Allmänna svenska elektriska
aktiebolaget (se d. o. Suppl.) i Västerås är den
afgjordt dominerande firman. Bolaget inköpte under
de första krigsåren den förnämsta konkurrenten, Nya
Förenade elektriska a.-b i Ludvika, vidare Surahammars
bruk samt Svenska turbin-fabriks a.-b. Ljungström
i Finspång. Den andra maskinfirman i ordningen
är Luth $. Roséns elektriska a.-b. i Stockholm,
som äfvenledes under kriget afsevärdt utvidgats,
främst genom inköp af Ludvigsbergs verkstads
a.-b. i Stockholm samt Söderbloms gjuteri-a.-b. i
Eskilstuna. Bland öfriga firmor märkas Elektriska
a.-b. Eck i Partille samt Elektromekaniska
industri-a.-b. i Hälsingborg. Tillverkning af
ledningsmateriel representeras af en efter våra
förhållanden ganska betydande firma, Max Sieverts
fabriks a.-b. i Sundbyberg. Fortfarande innehar
Sverige genom A.-b. L. M. Ericson i Stockholm
sin gamla rangplats på telefonteknikens område.
J- K-r.
Elektrotermisk industri. SeElektrokemisk
industri. Suppl., sp. 547-548.
Elektrotonus, fysiol. Se Retning, sp. 1491.
Elektrotypograph. Se S ä 11 m a s k i n, sp. 125.
Eleöcharis, bot. SeHeleocharis.
*Eleusinska mysterierna. Bland nyare arbeten om dessa
mysterier märkas P. Foucart, "Les mystéres d’Eleusis"
(1914), M. Brillant, "Les mystéres d’Eleusis" (1920),
och A. W. Persson, "Der ursprung der eleusinischen
mysterien" (i "Archiv fiir religionswissenschaft",
XXI).
Eleutheria, zool. Se Trichoplax a d-h se rji n s.
Elelitherola^ones. Se L a k o n i e n, sp. 915.
*Elevated railroads. Jfr Hochbahn.
*Elevator. Se äfven Transportanordning.
Elfdalius, Sven. Se Sven Elfdalius. Suppl.
Elf sjö, egendom. Se Ä l f s j ö.
Elfstrand, Daniel, språkman, skolman, f. 6 mars 1858
i öfvergrans socken, Uppsala län, blef 1877 student
och 1888 filos, kandidat i Uppsala samt s. å. extra
lärare vid Gäfle högre allm. läroverk. 1891 blef
han lärare vid Gäfle borgarskola, hvilken 1910
organiserades som 4-årig kommunal mellan-skola och
högre handelsinstitut. E. anslöt sig, från
dess första framträdande på 1880-talet, till den
rörelse för en förbättrad språkundervisning,
som fått sitt uttryck i den s. k. imitativa
metoden (se d. o.). E. vill hellre kalla den den
induktiv-imitativa eller direkta metoden. Han har
sedan dess, för att anföra hans egna ord, "utan minsta
vacklande icke blott fasthållit vid det ursprungliga
programmet, utan af en oemotståndlig erfarenhet och
oaflåtliga iakttagelser drifvits till en alltmera
genomgående tillämpning däraf". Sin uppfattning af
hvad som är den rationella metoden för undervisningen
i moderna språk har han framlagt både i föredrag
och skrift, såsom vid 21 :a svenska lärarmötet i
Jönköping 1915 och vid ett sammanträde af Stockholms
läraresällskap 1920 (båda föredragen offentliggjorda
i tidskr. "Moderna språk"). Erkändt är, att E. i sin
undervisning ernått goda, i många fall synnerligen
goda, resultat. E. har utgett ett stort antal läro-
och läseböcker: Engelsk läsebok jämte ordlista och
förklaringar för skolans högre klasser (1892), An
english gr ammar for the use of swedish students
(1897), Engelsk elementar- och läsebok (1900;
illustr., många uppl.), Engelsk grammatik för skolor
(1902), Kortfattad engelsk grammatik (1908, många
uppl.) och An english reader for the use of upper
forms (1918, illustr.) m. fl. A. E.
Elfstrand, Mårten, farmakolog, universitetslärare,
f. 29 maj 1859 i Undersåker, Jämtlands län, student
i Uppsala 1883, blef med. doktor samt docent i
farmakognosi där 1895. Följande år förordnades E. som
e. o. professor i farmakodynamik och farmakognosi
samt blef 1897 docent, 1898 e. o. professor och
1908 ord. professor i dessa ämnen i Uppsala. Han är
framstående botanist, särskildt kännare af släktet
Hieracium. Bland hans skrifter märkas Om krotin,
ägghvitartadt gift i Croton-frön, samt Läkemedelslära
med särskild hänsyn till svenska farmakopén (2 dlr,
1905, 1908). C. G. S.
Elfvik, egendom. Se Al f vik.
*Elgar, sir Edward, var 1905-08 professor i musik vid
Birminghams universitet. 1908 tillkom hans första
symfoni, som allmänt erkändes vara ett verk af
ansenlig styrka och efterföljts af en 2:a symfoni
samt symfoniska dikten Falstaff, violinkonsert,
pianokvintett, stråkkvartett, cellokonsert m. m. Hans
oratorium "Riket" (The Ungdom) utfördes i Stockholm
1908. En biografi öfver E. skref E. Newman (1906).
E. F-t.
Elgenstierna, GustafMagnus, släktforskare,
f. 26 aug. 1871 i Västra Vingåker, tillhör en
1719 adlad ätt, blef student 1901 och kontrollör
i Generalpoststyrelsen 1919. Han har författat
Köpings stads tjänstemän 1605-1905 (i "Skr. utg. af
Personhist. samf.", 1907), Borgmästare och rådmän
i Stockholm från äldsta till nuvarande tid (i
festskr. utg. i anl. af nya rådhuset, 1917) och
artiklar i "Personhist. tidskr." samt utgett sedan
1911 "Svenska släktkalendern" (8:e arg. 1920-21). Åt
E. har uppdragits redigeringen af en ny uppl. af
"Svenska adelns ättartaflor".
*Elgersburg tillhör nu "land" Timringen.
Elghammar, egendom. Se Älghammar.
Elgon, Mount [mäVnt e;lgån], slocknad vulkan
på gränsen mellan Uganda och Kenya colony i
Öst-Afrika. 4,230 m. Berget har under de senaste åren
utforskats af bl. a. svenskarna Loven och Lindblom
(1920), Th. och R. Fries (1921-22);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
