- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
625-626

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erhvervspartiet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att tillskrifva hans arbeten. 1915 var han svenskt
ombud vid en minkonferens i Kristiania. E.
representerade 1911–19 Blekinge län i Första kammaren,
där han i sin politiska verksamhet anslöt sig till högern
och särskildt egnade sig åt försvars- och sjöfartsfrågor,
som i honom hade en sakkunnig och kraftig förespråkare. Han
var 1914–19 led. af statsutskottet, 1914 led. af
försvarsutskottet, 1918 och 1919 led. af särskilda
utskott samt från 1914 led. af Nationella partiets
förtroenderåd. 1917 blef han sjöminister i den då
bildade Swartz-Lindmanska regeringen och fick som
sådan tillfälle att ytterligare visa sin energi och
ledarförmåga. Efter det redan hösten 1917 inträffade
regeringsskiftet återgick E. till Marinförvaltningen,
men kallades inom kort att som verkställande direktör
ingå i styrelsen för Stockholms rederi-a.-b. "Svea",
hvars ledning han 1921 definitivt öfvertog. I sin
nya egenskap har E. anlitats i ett flertal sjöfarts-
och därmed sammanhängande kongresser. E. blef 1901
led. och 1917 hedersled, af örlogsmannasällskapet samt
1917 led. af Krigsvet. akad.

O. L–k.

Ericson, Karl Vilhelm, tidningsman, f. 1 okt. 1879
i Högsby, Kalmar län, egnade sig efter studier i Uppsala 1902
åt journalistiken, var medarbetare i "Vårt land" 1905–08,
i "Stockholms dagblad" 1908–15, var hufvudredaktör för
"Nya Värmlands-tidningen" 1915-20 och är sedan 1921
hufvudredaktör för "Stockholms dagblad".

Ericson, Sigfrid, arkitekt, f. 7 okt. 1879 i Fritsla
(Älfsborgs län), studerade vid Chalmersska institutet
i Göteborg intill 1899 och sedan intill 1902 vid
konstakademien i Stockholm. E. har sedan varit bosatt
i Göteborg, var 1902-13 lärare i byggnadskonst och
ornamentslära vid Slöjdföreningens skola och är sedan
1913 denna skolas rektor. Han har gjort upprepade
studieresor till utlandet. Bland E:s arbeten äro Lyse
kyrka
i Bohuslän (1910), Masthuggskyrkan i Göteborg
(ritningen 1910, kyrkan fullb. 1914), Surte kyrka
i Västergötland (1911-12), Hunnebo kyrka i Bohuslän
(1911) och Skene kyrka i Västergötland (1920-22). –
Masthuggskyrkan (se fig. 2 å pl. I till art.
Byggnadskonsten. Suppl.) är ett af de fullödiga alster,
vår nya arkitektur hittills skänkt oss. Belägen
högt på en klippa vid inloppet till Göteborg, är
den lilla kyrkan ypperligt lämpad efter terrängen,
med sina helt låga murar af ohuggen kullersten,
sina gaflar af timmer, sitt branta tak och det
monumentala tornets fasta massa står den liksom
uppväxt ur berget och skyddande det låga, med kyrkan
sammankomponerade församlingshuset. Kyrkans inre har
samma karaktär af enkelhet och strängt allvar som
exteriören, öfver de hvitstrukna stenmurarna ligga
takets och gaflarnas gulgrå timmerytor öppna och
oprydda. Dekorativa prydnader äro ytterst sparsamt
anbragta. Ett vägbrytande uppslag är gifvet med detta
lika originellt tänkta som konstnärligt moget och
konsekvent genomförda verk. E. har äfven utfört ett
flertal egnahems- och smärre privatbyggnader och har
uppgjort plan till folkpark med friluftsmuseum i Umeå
(1920) m. m. Hans senaste stora arbeten äro byggnader
vid Götaplatsen i Göteborg, Konstmuseum och Konsthall
(1917 o. f.) samt byggnader för jubileumsutställningen
där sommaren 1923 (dessa byggen i samarbete med A. Bjerke
m. fl. arkitekter). E. har i fackpressen skrifvit flera
artiklar i arkitektur och konstindustri.

G–g N.

*Ericsson (sp. 765). – 2. John E. I art. Propeller,
sp. 375-376, fig. 11, meddelas en ritning af E:s
1836 patenterade propeller. Ett (af J. E. Fraser
mod.) monument öfver E. skall resas i Washington (se
d. o., sp. 785 och fig. 4). I New York har bildats
en ingenjörsförening till minne af E. (Captain John
Ericssons memorial society of engineers}.

*Ericsson (sp. 772), L. M. Axel Boström
innehade posten som verkställande direktör i
A.-b. L. M. Ericsson & Co. till sin död, 1909,
och efterträddes då af förutv. öfveringenjören
Hemming Johansson. 1918 sammanslöto sig de båda
bolagen A.-b. L. M. Ericsson & Co. och Stockholms
telefonaktiebolag till ett bolag, Allmänna
telefonaktiebolaget L. M. Ericsson
. I detta
bolag uppgick 1922 Allmänna industriaktiebolaget
H. T. Cedergren (förutv, A.-b. Stockholmstelefon),
hvilket hufvudsakligen egnat sig åt tillverkning af
elektriska kablar och telefonlinjemateriel.

Bolaget, hvars aktiekapital nu (1923) är 40,332,550
kr., ledes af verkställande direktörerna Hemming
Johansson och K. Fr. Wincrantz samt direktören
G. Piltz. Bolaget tillverkar numera allt
slags telef onmateriel, såsom telefonapparater,
telefonstationer, speciellt multipelstationer med
stor kapacitet, automatiska telefoncentraler enligt
eget system, lin j emateriel, elektriska kablar,
allt slags tråd för elektriska ändamål, telegraf
apparater, telegrafmateriel, brandtelegrafstationer,
elektricitetsmätare för starkström, tidkontrollur,
elektrisk signalmateriel för järnvägsändamål
o. s. v. samt anlägger telefoncentraler, telefonnät
och brandtelegrafanläggningar.

Bolaget eger f. n. filialfabriker i England
(Ryssland), Österrike, Ungern, Frankrike, Holland,
och har filialkontor, utom i nämnda länder, äfven
i Finland, Polen, Tjecho-Slovakien, Spanien och
Argentina samt agenter i de flesta andra länder.

Ericsson, Johan, i Vallsta, riksdagsman, ordenschef,
f. 4 juni 1852 i Arbrå, Gäfleborgs län, son till
Erik Ersson i Vallsta (se Ersson, E.), erhöll
med tiden en del kommunala uppdrag och besegrade
vid valen 1896 som folkpartiets kandidat Olof
Jonsson i Hof och var led. af Andra kammaren
1897–1917, först för Västra Hälsinglands domsaga,
sedan för Hälsinglands norra valkrets. Han var
därunder led. af konstitutionsutskottet 1906–17
och i flera år led. af liberala samlingspartiets
förtroenderåd. Han tillhörde sitt läns landsting
1893–96 och 1903–22 (slutligen vice ordf.). En
hans riksdagsmotion ledde till bestämmelsen om
de allmänna Andra-kammarvalens begränsning till
sept. månad. E. var 1909–14 chef för Templarorden i Sverige.

T–s.

Ericsson, Ollas Anders, i Ofvanmyra, riksdagsman,
f. 9 mars 1858 i Boda församling, Kopparbergs län,
blef tidigt anlitad för kommunala uppdrag och var
Boda kommuns sista sockenskrifvare. Han var led. för
Gagnefs samt Rättviks och Ore tingslags valkrets i
Andra kammaren 1887, majriksdagen 1911 samt af Första
kammaren 1912-18 för Kopparbergs län och 1918–21
för Hallands län. Under denna tid var han led. af
bevillnings- (1902–19), konstitutions- (1919 urt.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:57:15 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free