Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fängenhällarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1133
Fängenhällarna-Färgade (hjälp)trupper
1134
bruksfängelse. Äfven andra gemensamhetsfångar
sysselsättas enligt lagens föreskrift, där så
lämpligen kan ske, någon tid före frigifningen
helt eller delvis utomhus. För ändamålet anlitas de
jordområden, som finnas vid centralfängelserna och en
del straffängelser. - I fängelsesystemet ingår som
ett led villkorlig f rigif ning, som kan efter l år
och tilländagången af 2/a af strafftiden tillfalla
den däraf förtjänte. Den sålunda frigifne står viss
tid under en stödjande tillsyningsman. För såväl
de villkorligt som de slutgiltigt frigifna söker
fångvårds-förvaltningen bereda arbetsanställning
eller annan hjälp, hvarvid särskilda skyddsföreningar
medverka. - I England intas unga brottslingar i
åldern mellan 16 och 21 år, hvilka’röja fördärfvad
karaktär och visat utpräglade brottsliga vanor
eller böjelser, men dock anses kunna rättas genom
särskild uppfostrande behandling, i s. k. B o r s t a
1-anstalt. 3 sådana anstalter finnas, 2 för ynglingar
och l för flickor. Benämningen härleder sig från
det 1902 till ungdomsanstalt ombildade fängelset i
Borstal nära Rochester. Behandlingstiden, som anges
i domen, omfattar minst 2, högst 3 år. Villkorlig
frigifning kan dock ega rum för män efter 6 och för
kvinnor efter 3 månader. V. A-t. Fängenhällarna,
fjällkoloni. Se Stockholms fjällkoloniförening.
Fänkei, bot., detsamma som fänkål.
*Fänkål, bot. Denna krydda odlas äfven för
bladskaftens, de s. k. stjälkarnas, skull,
italiensk fänkål (it. finócchio, fr. fenouil
d’Italie). De blekta, köttiga bladskaften ätas som
blekselleri och äro särskildt i Italien allmänt
omtyckta. De importeras om höstarna till Sverige
i icke obetydlig mängd. Denna fänkålssort odlas på
samma sätt som blekselleri (se Bladselleri. Suppl.).
G. L-m.
*Fänrik. Enligt bestämmelse i 1914 års härordning
sker utnämningen till officer vid armén och marinen
medelst konstitutorial till fänrik. Efter två års
tadelfri tjänst sker utnämning till underlöjtnant
med kunglig fullmakt. Benämningen portepéfänrik är
bortlagd i Tyskland.
C. O. N.
*Färed (numera Färe). Se Hassle, Berga,
Färe och Enåsa kapell. Suppl.
Färe glasbruk, i Hjärsås socken, Kristianstads län,
anlagdt 1922 af A.-b. Färe glas (aktiekap. 100,000
kr.), sysselsätter 48 arb., tillverkar buteljer
och flaskor med ett årligt värde af 1/4 mill. kr.
O. Sjn.
*Färentuna. 1. Häradet skildes 1916 från Södra Roslags
domsaga och ingår nu i Sollentuna och Färentuna
härads domsaga. 7,151 inv. (1923). – 2. F. socken
med Hilleshög skall förenas med Sånga och Skå till
ett pastorat.
*Färg (Sp. 273, r. 11 uppifr. står vesuvian och bör
vara vesuvin eller)
Ostwald har under senaste åren, polemiserande med
v. Helmholtz och Hering, i "Die farbenfibel" (1917),
"Die farbenlehre" (2 bd, 1918–19) m. fl. arbeten
sökt finna en rationell och kvantitativ indelning
af färgerna, men hans arbeten äro från fysiologisk
synpunkt ej af den epokgörande art, som han själf
föreställt sig. Den af honom utarbetade färgatlasen
("Farbenatlas", 1918) kan dock få en
ganska stor praktisk betydelse för konsthandtverk och
vissa industrier.
Enligt en af docenten G. Grönberg 1923 framlagd
färgteori finnas fyra grundfärger eller enkla
färgförnimmelser: rödt, gult, grönt och blått,
hvilka förnimmelser förmedlas genom fyra olika slag
af tappar. Ljusets inverkan på näthinnans tappar
(se Öga, sp. 56 och fig. 7) är ej af kemisk natur,
utan af fysikalisk art, ett slags resonansfenomen,
och tapparna äro, genom sin finare byggnad,
sin struktur, inställda för viss våglängd,
de rödförnimmelseförmedlande tapparna för det
synliga spektrets långa vågor, gulsinnestapparna
för något kortare o. s. v. Men ej blott ljus af den
våglängd, för hvilken en tapp är inställd, verkar på
densamma, utan äfven våglängder, som stå i ett enkelt
talförhållande till denna; däraf förklaras bl. a. den
rödbetoning i spektrets kortvågiga (blåa) del, som är
känd under namnet violett. De fyra grundfärgerna äro
två och två komplementfärger, nämligen rödt och grönt,
gult och blått; då ett dylikt färgsinnespar samtidigt
och i lika grad påverkas, uppstår förnimmelsen
hvitt. Detta förklaras enligt Grönbergs teori så,
att hvarje genom de olika färgsinnena förmedlad
förnimmelse består af en specifik färgkomponent och
en hvitkomponent; då två komplementfärger bilda
hvitt, upphäfva färgkomponenterna hvarandra, medan
hvitkomponenterna adderas. I denna sin uppfattning
af hvitt som en egen förnimmelse, hvilken, ehuru
förmedlad genom färgsinnesapparaten, dock ej är
summan af de två komplementfärgsförnimmelserna,
intar teorien en medlande ståndpunkt mellan de äldre
komplementfärgs- och kontrastfärgsteorierna. Vårt
skymningssinne, vårt stafsinne, är endast i fråga
om mottagningsorganet, stafvarna, skildt från
tappsinnesapparaten och alltså intet eget sinne;
stafvarnas nervbanor äro nämligen inkopplade i
tapparnas. I vanliga fall ger visserligen stafsinnet
bilder endast i hvitt och grått, beroende på, att de
olika färgsinnescentra i hjärnan retas i ekvivalent
grad och färgkomponenterna upphäfva hvarandra, men
under vissa förhållanden, såsom vid en del efterbilder
och vid den s. k. "efterlöpande bilden", kunna
stafvarna förmedla tydliga färgförnimmelser. Flera
tidigare kända fenomen, som äldre färgteorier
lämna oförklarade, ha genom denna teori fått
en tillfredsställande tolkning; likaså har det
lyckats Grönberg att, utgående från denna nya
teori, påvisa flera förut ej kända empiriska fakta.
G. G.
Färgade skuggor, opt. Se Synvillor.
Färgade (hjälp)trupper, krigsv., benämning på af
infödingar från utomeuropeiska länder (stormakternas
kolonier) uppsatta trupper, ingående i vissa
europeiska staters arméer. Dylika trupper kommo till
användning i stor skala under Världskriget och delvis
äfven (såsom ockupationstrupper) efter detta. Sålunda
ingingo i engelska armén omkr. 100,000 man indiska
trupper, af hvilka omkr. halfva antalet (1 armékår)
användes på västfronten 1914–15. Då dessa senare icke
tålde klimatet, måste de emellertid i slutet af 1915
hemsändas, hvarefter de i likhet med de öfriga kommo
till användning hufvudsakligen i Egypten, Mesopotamien
och Palestina. De i franska armén ingående färgade
trupperna användes till allra största delen på
västfronten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
