- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
35-36

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Goodwin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

35

Gotti-Gouzeaucourt

36

’Gotti, G. M., dog 19 mars 1916 i Rom.

’Gottland. Se Gotland. Suppl.

*Gottröra omfattar 5,226 har. 723 inv. (1923).

Gottschalk, biskop i Linköpings stift 1371-74,
till börden tysk, insattes senast 1365 genom påflig
provision, sedan påfven på konung Magnus’ begäran
entledigat den förre biskopen Nils Markusson på
grund af hans politiska intriger. Men G. kom ej då i
besittning af sitt stift, ty Nils Markusson var med
bland de kungamakare, som uppsatte Albrekt på tronen
och stod en tid i hans gunst och tjänst. Konung
Albrekts hänsynslösa ingrepp i de biskopliga
rättigheterna i förening med Håkans framgångar
i kriget ha förmodligen föranledt, att biskop
Nils under kriget 1370 mellan Håkan och Albrekt
öfvergått till konung Håkan, och vid tidpunkten för
stilleståndet i Edsviken april 1371 erhöll G. en
förbindelse af hertig Albrekt å sonens vägnar att
sätta honom i besittning af Linköpings biskopsstol
med alla dess rättigheter mot, att biskop G. mäklade
fred mellan konung Håkan och Albrekt. Efter all
sannolikhet har han ock haft en framstående del i det
mäklarvärf, som ledde till freden 14 aug. 1371. Men
i febr. 1374 blef han vid försvar för de biskopliga
rättigheter, som hertig Albrekt garanterat, dräpt
af konung Albrekts tjänare och handtlangare.
N. H.

Gottschalk, Albert, dansk målare, f. 3 juli 1866
i Stege, d. 13 febr. 1906 i Köpenhamn, studerade
vid akademien 1882-83, därefter hos Kröyer,
besökte Tyskland 1887, Paris 1889 och 1892 och
Italien 1904. Delvis på grund af hans sinnessjukdom
nådde hans konstnärskap ej full utveckling, och han
efterlämnade hufvudsakligen endast landskapsstudier,
men dessa vittna om utomordentligt fin målerisk begå
f ning och sällspord koloristisk uppfattning. Han
tillhör 1890-talets lyriska släktled och är i den
danska konsten en af dess typiska representanter.
P- E-t.

*Gottschall, R. von, dog 21 mars 1909 i Leipzig.

*Gottschee tillhör nu Jugo-Slavien.

’Gottskär ligger 15 (ej 1,5) km. från Kungsbacka.

Goucher [gaVtJe], F. S. Se Fy sik. Suppl.,
sp. 1109-10.

Gouda-ljssel [chäuMa-eisel]. Se Ijssel.

Gouda-OSt [höll. uttal: chäuMa; se Gouda], holländsk
ostsort, som i sitt hemland göres flåt-cylindrisk
med afrundade kanter och en vikt af 2-7 kg.;
den beredes äfven rätt mycket utom hemlandet,
bl. a. i Sverige, såväl helfet som mer eller mindre
mager. Små ostar, beredda efter denna metod, pläga
hos oss kallas hushållsost. Den har småpipig
textur och bör ha en fet, smidig konsistens
och mild smak; de magra ostarna bli amprare.
H. J. Dft.

Gough [gå7!] 1. Diego Alvarez, antarktisk ö. Se T
rist a n da C u n h a.

Gough [gå’f], sir Hubert de la P o e r, engelsk
militär, f. 12 aug. 1870, blef officer vid
kavalleriet 1889, deltog i Tirahexpeditionen 1897-
98 och i boerkriget 1899-1902. Han blef öfverste
och regementschef 1907 och brigadchef 1911. Under
Världskriget förde han efter hvartannat 3:e ka
v.-brigaden, 2:a ka v.-fördelningen och (1915-16)

l:a armékåren, allt på västfronten. Härunder hade han
befordrats till generalmajor och generallöjtnant. Från
juli 1916 till mars 1918 förde han, som general,
befälet öfver 5:e armén, 1916 vid Somme, juni
-dec. 1917 vid Yperen och 1918 åter vid Somme. Då
G. med sin armé icke kunde hejda tyska offensiven
mot Amiens på den af honom besatta frontdelen
Gouzeaucourt-Oise (21-26 mars s. å.). blef han
entledigad från sitt befäl. 1919 var han chef för
brittiska militärkommissionen i Lettland. 1916 erhöll
han knightvärdighet. H. j-dt.

*Gouin, Franpois, dog 8 juli 1896.

Goulburn [gö’lb§n], flod i Victoria, Australien,
utfaller i Murray efter 550 km. lopp genom åkerbruks-
och guldtrakter; segelbar i sitt nedre lopp.

*Gould (sp. 44), E. R. L., dog 18 aug. 1915.

Goupil [gopil], Adolph, fransk konstförläggare,
f. 1806 i Paris, d. där 1893. Hans namn är förenadt
med den reproduktionsanstalt, som han grundlade 1827
och som vann stort anseende för sina förträffliga
kopparstick efter franska konstverk. Anstalten upptog
senare fotogravyr och andra nya metoder. Firman
kallar sig efter 1897 Bonssod, Valadon & komp. och
har filialer i London, Haag och New York.

Gouraud [göra], Henri Joseph Eugene, fransk militär,
f. 17 nov. 1867 i Paris, officer vid infanteriet
1890, gjorde kolonial tjänst från 1894, mestadels i
Afrika, där han utmärkte sig i Sudan 1898 och Marokko
1911-12. Brigadgeneral vid krigsutbrottet 1914,
kämpade G. vid Marne och i Argonnerna, afgick maj
1915 till Dardanellerna, där han efter d’Amade fick
befälet öfver den franska kontingenten. Efter att
ha förlorat ena armen återvände G. till Frankrike,
förde 1916-17 befälet i Marokko under den tid Lyautey
var krigsminister och förde 1918 4:e franska armén i
striderna i Champagne, särskildt vid afslåendet af det
tyska anfallet 15 och 16 juli. I nov. s. å. besatte
han Strassburg. 1919-23 var han öfverkommissarie i
Syrien och blef 1923 militärbefälhafvare i Paris.
C. O. N.

’Gourmont, R. d e, dog 27 sept. 1915 i Paris. Af hans
ända till slutet mycket alsterrika författarverksamhet
må ytterligare nämnas 3 band till af "Epilogues"
och "Promenades littéraires", Les lettres å
Famazone (1914) och La Belfjique litté-raire
(1915), berättelserna Couleurs (1908) och dikterna
Divertissements (1912).

Gournia, ruinort på JKretas nordkust, vid
Mira-bellaviken.

Gouzeaucourt [gosåkör], by i franska dep. Nord,
14 km. s. v. om Cambrai, 1,044 inv. (1921),
intogs jämte den l,? km. ö. därom belägna byn G o
n n e-lieu (405 inv. 1921), 27 aug. 1914 af den mot
Paris framryckande l:a tyska armén (v. Kluck). Båda
byarna besattes af engelsmännen i april 1917 efter
tyskarnas återtåg till Siegfriedsställningen och
ingingo sedan i engelska fronten i Artois. Under det
följande ställningskriget sökte tyskarna förgäfves
sätta sig i besittning af Gonnelieu. Under slaget
vid Cambrai lyckades dock detta, efter en förbittrad
strid, 30 nov. 1917. Frontlinjen gick därefter mellan
båda byarna. Under den stora tyska offensiven på
våren 1918 återeröfrade tyskarna G. 22 mars. Båda
byarna, i grund förstörda, återtogos slutligen 28-30
sept. s. å. af engelsmännen. Jfr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free