Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grue ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
Grunewald-Griinewald
96
reras i den ordningsföljd, hvilken de inneha
i det periodiska systemet, således väte = l,
helium = 2 o. s. v. till uran - 92. (Se tabell
å sp. 94.) Atomnumret bestämmes äfven genom
en af det periodiska systemet fullständigt
oberoende väg, nämligen ur svängningstalet v
för de för hvarje element s. k. karakteristiska
röntgenstrålarna. Sambandet mellan ordningstalet N
och svängningstalet v framgår af Moseleys lag: \v =
c (N-a), där c och a äro konstanter (se M o s e l e
y .och Röntgenspektrum. Suppl.). Enligt Rutherford
anger atom-numret antalet positiva enhetsladdningar
i motsvarande ämnes atomkärna. Detta antal positiva
laddningar motsvaras af samma antal negativa
elektroner, som kretsa kring kärnan.
Man brukar numera ange ordningstalen, hvilka ju
äro de viktigaste atomkonstanterna, i Mendele-jevs
schema, som således får det utseende, som tabellen
å sp. 94 visar.
Den absoluta massan af grundämnenas atomer beräknas
ur deras atomvikter och det s. k. Loschmidtska
talet (se d. o.), som enligt nyaste mätningar är
6,064 . 1023. Man får således för massan af en
väteatom värdet 1,008/6,064 . 1(F = l,662.10-24 grt
H. E.
’Grunewald. Villakolonien kallas nu Berlin-Grunewald
och ingår i Storberlin.
*Grunnebo. På Grunnebo hed aftäcktes 14 aug. 1920 en
minnessten öfver Västgöta-Dals regemente.
Grupp-agglutinatiön. Immunserum inverkar
ag-glutinerande icke blott på homologa
(likartade) bakterier, utan äfven på närstående
heterologa (olikartade) bakteriearter. Liknande
gruppreaktioner p,rhåll.’is äfven med bakterio-
och hemolytisk;; sera, precipitinsera m. fl.
G. Wrgn.
Gruppera, samla i klunga 1. grupp; sammanställa i
grupper och’ ordna med konst.
Grurie-skogen [gryri-; fr. Bois de la Grurie],
benämning på norra delen af Argonne-skogen. Se Ar
gon n e. Suppl.
Grusharpa. Se Vägmaskiner, sp. 74. Grusjord.
Se Jordarter, sp. 114. Grusrot, bot. farm.
Se Pareirarot. *Grut, T. A., har under de
senare åren utöfvat omfattande och betydande
verksamhet. Bland offentliga. byggnader torde
den mest kända vara Stadion i Stockholm
(invigdt l juni 1912 - se artikeln
Stadion med detalj-beskrifning, plan och bilder).
Andra offentliga byggnader äro kyrkor i
Norrfjärden, nära Piteå (1909), och Stengårdshult
i Småland (jämte klockstapel 1910), dessutom
graf-kapell i rundkyrkostil i Norrköping (1912). Han
har vidare utfört bankbyggnader i Linköping
(Sparbanken 1908), Umeå (Sparbanken 1913),
fabriksbyggnader i Härnösand och i Jakobstad i
Finland, där äfven brandkårshuset är byggdt efter
hans ritnin-
gar (1909), herrgården Magleås i Danmark (1910), Berga
slott (se B er ga l med fig. Suppl.) i Södertörn
(1913), As (1922), villor: Villa W allén-berg
(1914) och Villa Båge (1917), båda å Solsidan
vid Saltsjöbaden, och Villa T öbo i Västervik
(1917). G. har dessutom verkställt ombyggnad af
Sveriges beskickningshus i Helsingfors (1922,
se fig. i art. Helsingfors. Suppl.), af det inre
af Sveriges beskickningshus i Köpenhamn (1921)
och af Sveriges generalkonsulat i Hamburg (1920)
samt af K. Automobilklubben och af andra lokaler i
Stockholm. Normaltyper för Sveriges jäg-mästarbostäder
uppgjorde han 1921. Inom de senast förflutna åren
falla ritningar till Sveriges byggnad på utställningen
i Rio de Janeiro 1922, till Natio-nalstadion i
Bukarest (s. å.), till gymnastikbyggnad där och
till ny lawntennishall i Stockholm (1923) - de
tre sistnämnda byggnadernas uppförande förberedes
eller pågår, då detta skrifves. - (Ritningarna
till bankbyggnaden "Stockholm-öfre Norrland",
som i hufvudarbetet tillskrefvos G., äro af
E. V. E. Stenhammar och upptas bland dennes arbeten,
sp. 1233.) G-g N.
*Gruyer, F. A., dog 27 okt. 1909 i Chantilly.
*Gruzintsev, A. N., dog 1821.
Grycken, namn på flera sjöar i Nord-Sverige, hvaraf
den största, omfattande 11 kvkm., 126 m. ö. h.,
är belägen i Stjärnsunds kapellförsamling, Dalarna,
40 km. s. ö. om Falun, och afrinner öfver Amungen
till Dalälfven. O. Sju.
Gryllefjord, fiskeläge på västsidan af Senja, Torsken
härad, Troms fylke (före 1919 Tromsö amt), Norge. JB67
inv. (1920). K. G. G.
Grymäjomys, zool. Se Pungdjuren, sp. 598.
*Grunäu ingår nu i Storberlin.
Grunberg, ett 2,867 m. högt berg i Zillerthal-alperna,
Tyrolen, s. v. om Mayrhofen. Se T y-r o l e n, fig. 1.
Griinerlökken, förstad till Kristiania (se d. o.,
sp. 1388).
Grunewald, Isaac Hirsch, målare, f. 2 sept. 1889
i Stockholm, var elev i Konstnärsförbundets skola
1906-08 och därefter under två år i Matisses skola
i Paris, där han vistades 1908-11, har därefter
hufvudsakligen delat sin verksamhet mellan Paris
och Stockholm. Han utställde första gången 1909 på
"De ungas" utställning (motiv från Jämtland och
Skånes kust), har sedan utvecklat en rastlös och
flödande alstring och har förutom i Stockholm
utställt i Göteborg, Köpenhamn, Kristiania,
Petersburg, Paris m. fl. st. Hans motivkrets är
högst växlande - porträtt, interiörer med figurer,
landskap, fantastiska kompositioner, stadsbilder,
tjurfäktningar. Påverkan af Matisse är i ögonen
fallande, likaså det expressionistiska uttryckssättet,
den af gjorda koloristiska begaf ningen och
förkärleken för höga, ljusa, granna, brokiga
färger. Hans läggning hänvisar honom i främsta rummet
till dekorativ konst, där hans rent personliga smak
kommer fullt ut till sin rätt i strålande och pikanta
färgsammansättningar. Bland hans stafflimålningar
äro olikartade experiment med porträtt af unga damer
(Nationalmuseum och Göteborgs museum). G. har äfven
utfört flott skisserade akvareller (Nationalmuseum)
och bokvinjetter. Som teaterdekoratör deouterade han
på ett mycket uppseendeväckande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
