- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
381-382

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herr Dardanell och hans upptåg på landet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nordland fylke (före 1919 Nordlands amt), Norge. 58,70
kvkm. 2,555 inv. (1920). Fiske.

1–2. K. G. G.

*Hesiodos. Hans "Verk och dagar" utgafs i sv.
öfv. af Elof Hellquist 1923.

Heskestad, härad och socken i Sunds pastorat, vid
järnvägen Egersund–Flekkefjord, Rogaland fylke
(före 1919 Stavanger amt), Norge. 206,36 kvkm.
932 inv. (1920). Boskapsskötsel och industri.

K. G. G.

Hesperopithecus Haroldcookii, paleont., är namnet
på ett mycket uppmärksammadt, 1922 bekantgjordt
fossilfynd, anträffadt i Nebraskas äldre
pliocenlager af en amerikansk geolog, Harold Cook.
Fyndet utgöres af en tand, den 2:a eller 3:e öfre
oxeltanden (jfr Tänderna, sp. 743) af någon
högre, men hittills okänd medlem af däggdjursordningen
Primates (se d. o.). Såväl tandkronans
starka nötning som de skador, hvilka drabbat tanden
efter egarens död, försvåra fastställandet af
dennas närmare släktskapsförhållanden till andra
högre Primates. En omsorgsfull undersökning har
emellertid gjort sannolikt, att denna tand förenar
egenskaper, som återfinnas å motsvarande tänder
både hos människan, gorillan (se d. o.), schimpansen
(se Troglodytes niger) och Pithecanthropus
(se Människan, sp. 266–268). Rikligare
material bör dock afvaktas, innan man
närmare kan bestämma det amerikanska fyndets genetiska
karaktär. Representanter för gruppen Anthropomorpha
(se d. o.) lefde under mellersta tertiärtiden
på flera ställen i Europa och Indien; genom
fyndet af H. är ådagalagdt, att med människan och
antropomorfer besläktade varelser uppträdt äfven i
Amerika. – Litt.: W. Gregory och M. Hellman,
"Notes on the type of Hesperopithecus Haroldcookii
Osborn" samt "Further notes ön the molars
of H." etc. (1923).

L–e.

Hess, Germain Henri (ry. German Ivanov
Gess
), rysk kemist, f. 7 aug. 1802 i Genève, d. 30
nov. 1850 i Petersburg, kom i sitt 3:e år till
Ryssland, studerade till en början medicin och företog
1827–29 en vetenskaplig resa till Sibirien,
hvarpå han blef professor i kemi vid universitetet
och bergskåren i Petersburg. Han utförde en
mängd analyser af oorganiska och organiska ämnen,
men är numera mest känd genom sina undersökningar
öfver värmeutvecklingen vid kemiska processer,
hvarigenom han 1840 fördes till uppställandet af
Hess’ termokemiska lag (se Termokemi, sp.
923). Ehuru H. därför måste betraktas som
termokemiens grundläggare, råkade hans förtjänster på
detta område h. o. h. i glömska, ända tills de i en
senare tid genom W. Ostwald åter framdragits i
ljuset. Denna rehabilitering är så mycket mera
välförtjänt, som H. själf på sin tid gjort en motsvarande
tjänst (beträffande stökiometrien) åt minnet
af J. B. Richter (se d. o., sp. 194-195.)

K. A. V–g.

Hess, Carl von, tysk ögonläkare och
universitetsprofessor, f. 1863 i Mainz, d. 1923 i München,
fick grundlig utbildning, bl. a. som assistent hos
Hering (se d. o.) och vid Leipzigkliniken, som stod
i intim kontakt med Herings fysiologiska institut,
samt blef professor i oftalmologi 1896 i Marburg,
1900 i Würzburg och 1912 i München. H. var en
af Tysklands mest framstående ögonläkare under
sin tidsålder och en af dess ifrigaste forskare inom
den fysiologiska optiken. Under sin tidigare
verksamhet klargjorde han i en serie förtjänstfulla
arbeten ackommodationens mekanism, om hvilken
strid uppstått. Hans mest framstående verk äro
Die refraktion und akkommodation des menschlichen
auges und ihre anomalien samt Pathologie und
therapie des linsensystems
(båda i 2:a uppl. af
Graefe-Saemischska handboken). Särskildt måste
det räknas honom till förtjänst att i den förra,
synnerligen gedigna bearbetningen af ett stort område
ha brutit med det gamla framställningssättet och
infört det moderna, utvidgade dioptribegreppet, som
vid den tiden var alldeles främmande för de fleste
samtida ögonläkare. En stor del af hans öfriga
arbeten berör färgsinnet, äfven inom djurvärlden,
och i dessa framträder skarpt den inverkan, som
Hering haft på hans utbildning. Såsom den främste
arftagaren af dennes läror har han ej kunnat undgå
att på detta område verka ej blott för vetenskapen,
utan äfven för skolan. Sedan 1905 var han redaktör af
"Archiv fur augenheilkunde". 1922 tillerkändes honom
Graefemedaljen, som utdelas endast hvart 10:e år och
därför skattas högst bland de utmärkelser, som den
tyska oftalmologi en kan utdela.

G–d.

Hess, Ludwig, tysk sångare (tenor) och
tonsättare, f. 1877 i Marburg, utbildad vid
musikhögskolan i Berlin, var 1907-10 dirigent
för konsertsällskapet i München, har företagit
vidsträckta konsertresor (bl. a. till Stockholm 1910
och 1923, genom Nord-Amerika 1911–13) och med sitt
genom-bildade föredrag utmärkt sig särskildt i Bachs
kyrkliga tonverk och nutida tyska romanser. Han har
äfven väckt uppmärksamhet som tonsättare af symfonier,
många körverk samt visor.

E. F–t.

*Hesse, S. Davida A., blef 1910 gift med
dåv. revisionssekreteraren, numera häradshöfdingen
B. E. V. Lilienberg (Kristianstad). Efter sin afgång
från K. teatern (1909) har hon några gånger uppträdt
som gäst där, hvarjämte hon medverkat vid flera
större konserter i Stockholm. Hon blef 1921 led. af Mus. akad.

Hesse, R. Se Zoologi, sp. 845.

Hesselberg, ett 689 m. högt berg i Frankiska Jura,
25 km. n. om Nördlingen, med en 1856 rest pelare till
minne af Gustaf II Adolf, som enligt traditionen
där betraktat sina truppers inmarsch i Bajern.

O. Sjn.

*Hesselbom, J. O., dog 20 juni 1913 i Säffle. Hans
målning Vårt land, vårt fosterland (1902) inköptes
1910 från sin egare för Nationalmuseum. S. å. köptes
Utsikt öfver sjön Ärran af det moderna galleriet i Wien.

G–g N.

*Hesselby (Hässelby). H. villastad är nu
municipalsamhälle, där samtliga stadsstadgar
tillämpas. 504 har. 1,979 inv. (1923). Tax.-värdet å
bevillningsskyldig fast egendom är 7,675,300 kr., den
bevillningstaxerade inkomsten 2,616,440 kr. (1922),
kommunalskatten 5,eo kr. och municipalskatten
1,80 kr. per bevillningskrona (1923). Samhällets
inkomster voro 39,293 kr., dess utgifter 41,768
kr., dess tillgångar 159,968 kr. och dess skulder
126,779 kr. (1919). H. står genom en 6 km. lång
bibana från Spånga station i förbindelse med
Stockholm–Västerås–Bergslagens järnväg, ligger 17
km. från Stockholm samt har regelbunden ångbåts-
och automobilomnibustrafik med hufvudstaden. H. är
f. n. den plats i Sverige, som har största antalet
handelsträdgårdar; f. n. (1924) finnas där omkr. 110
trädgårdsmästare, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free