- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
383-384

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herr Dardanell och hans upptåg på landet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ej mindre än 35,000 drifbänksfönster och 225
växthus, flera af betydande storlek. Trädgårds-arealen
är omkr. 105 har, och 1,600 personer lefva helt eller
delvis på den trädgårdsskötsel, som uppstått här sedan
1901, då de första trädgårdstomterna uppstodo. -
Nära H. ligger H. strandbad, ett sommartiden rätt
besökt friluftsbad. E.A-t. O.Sjn.

*Hesselbyholm såldes 1916 till ett
konsortium, och fideikommisset utbyttes mot
ett penningfideikommiss. Bland senare egare af
H. märkes disponenten A. Hernmarck. Den nuv. egaren,
Södermanlands ensk. bank, förbereder en styckning
af egendomen.

Hesselgren, Kerstin, yrkesinspektris, f. 14 jan. 1872
på Hofors, Gäfleborgs län, utbildade sig till en
början i sjukvård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala,
aflade därefter skolkökslärarinneexamen både i
Uppsala och Kassel samt sanitary-inspector-examen
vid Redford college i London. Fröken H. var sedan
behjälplig vid organisationen af bostadsinspektionen
i Stockholm och blef 1906 den första kvinnliga
bostadsinspektrisen. 1909 blef hon tillf,
skolköksinspektris vid Stockholms folkskolor och
blef ordinarie 1912, men öfvergick s. å. till
sin nuv. befattning som yrkesinspektris (den
första svenska kvinnliga). Hon har ordnat och ledt
kurser för fattigvårdare och Centrala förbundets
för socialt arbete sociala utbildningskurser,
arbetsanskaffning för arbetslösa textilarbeterskor
m. m. Hon var led. af Folkhushållningskommissionens
kvinnoråd samt delegerad vid första internationella
arbetskon-ferensen i Washington 1919. Fröken H. har
blifvit Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot och
är sedan 1922 led. af Första kammaren för Göteborgs
stad; hon tillhör liberala samlingspartiet. T-s.

*Hesselius. 1. G. H. d. ä. Dotterdottern (sp. ?06)
hette Elisabet (ej Lydia).

*Hesselman. 1. O. A. H. V. H. blef 1912 professor
och föreståndare för Statens skogsförsöksanstalts
naturvetenskapliga afdelning, var 1910-14 led. af
kommissionen för försökstaxering af Värmlands
läns skogar och författade dess två betän-kanden,
var 1917-23 ordf. för de af Jordbruksdepartementet
tillkallade sakkunniga för uppgörande af plan till
en ordnad virkesstatistik och riks-inventering af
landets samtliga skogar (två betänk. 1923). Han
var 1910 sekreterare vid 2:a internationella
agrogeologkonferensen i Stockholm, till hvilken han
utgaf Mittelschwedische boden och hvars förhandlingar
han redigerade (bådadera jämte G. Andersson) och är
sedan 1923 led. af en internationell kommitté för
kartläggning af jordmånsarter. Bland hans skrifter
må ytterligare nämnas Om vattnets syrehalt och dess
inverkan på skogsmarkens försumpning och skogens
växtlighet (1910), Studier över de norrländska
tallhedarnas föryngring (1910, 1917), Studier Över
salpeterbildningen i naturliga jordmåner etc. och
Om våra skogsföryngringsåtgärders inverkan på
salpeterbildningen i marken etc. (båda 1917; belönade
1918 af Vet. akad. med Letterstedtska priset) och
Iakttagelser över skogsträdspollens spridningsförmåga
(1918). H. är medredaktör för "Skogsvårdsför-eningens
tidskrift" och "Skogen"; han blef 1913 led. af
Landtbruksakad. och 1922 hedersdoktor vid Hochschule
fur bodenkultur i Wien.

2. B. I. H. vardt 1914 professor i nordiska språk
vid Göteborgs högskola och kallades 1919 till
A. Noreens efterträdare å samma lärostol vid
Uppsala universitet. Af H:s senare arbeten må
nämnas De korta vokalerna i och y i svenskan (1909),
Väst-nordiska studier (I o. II, 1910 o. 1913) och
Ortografiska reformer i språkhistorisk belysning
(1919), hvilken utgör opposition och kritik mot flera
från språkvetenskapligt håll framförda skäl för 1906
års stafningsre-form. H. har äfven varit verksam som
utgif-vare af Dalins "Then swänska Argus" (1910 -14,
med M. Lamm) och Olaus Petris "Samlade skrifter"
(4 bd, 1914-17) samt börjat en "Ordbok över Uplands
folkmål" (1915). Medredaktör af tidskriften "Språk och
stil" t. o. m. 1920, utger H. sedan 1921 "Nysvenska
studier" (med 0. östergren, se d. o. 2). H. invaldes
1914 i Vet. o. vitt. samh. i Göteborg.

3. Knut Jonas Elias H., den föregåendes broder,
civilingenjör, uppfinnare, f. 9 april 1877
i Stockholm, utexaminerades från Tekniska
högskolans afd. för mekanik 1899 och anställdes
1900 vid A.-b. Diesels motorer, där han 1901-06 var
konstruktionschef och 1906-17 öfveringenjör. Han
innehar därefter enskild konstruktionsbyrå. Som
konstruktör har H. förtjänsten af den i hög grad
förbättrade typ af dieselmotorer, som nämnda
bolag lancerat. H. har utexperimenterat en ny
förbränningsmotor, vid hvilken brännoljan tillföres
utan användning af tryckluft. Den sålunda framkomna
"Hesselmanmotorn" har visat lägre bränsleförbrukning
och, hvad som är mer öfverraskande, större
kraftutveckling än den vanliga dieselmotorn. H. har
publicerat motortekniska afh. i "Tekn. tidskr." och,
i "Zeitschrift des Verein deutscher ingenieure"
(1923), en afh. om Hesselmanmotorn och de försök,
som föregått denna. H. är led. af Ing. vet. akad
(1921). 1. C. Lmn. 2. »-n B. 3. Fmn.

*Hessen. – 2. H. är nu till storleken den 8:e
och till folkmängden den 7:e af Tyska rikets
stater, i det att Timringen i bägge hänseendena
numera öfverflyglat H. 7,688,4 kvkm. med
1,290,988 inv., 167,9 på l kvkm. (1919). - Enligt
nuv. författning af 12 dec. 1919 är H. en republik
(volksstaafj. Kepresentationen (landtag) består af 1
kammare om 70, minst 25 år gamla medl., valda för 3
år af alla tyska medborgare i H., män och kvinnor, som
fyllt 20 år, proportionellt enligt d’Hondtska regeln,
hvarvid hela landet bildar en enda valkrets (vallagen
16 mars 1921 och landsvalordningen 14 juni s. å.). Den
samlas själfmant och dessutom på presidentens
särskilda kallelse, som måste utgå på begäran af
x/s af medlemmarna, samt kan upplösas endast genom
folkbeslut på begäran af antingen 1/20 af valmanskåren
eller af hela landsregeringen. Denna handhas af
en ministär, med landtdagens gillande utsedd af en
af denna hvart 3:e år vald statspresident, tillika
regeringens ordf., och är ansvarig inför

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 12 02:35:17 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free