Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Håkansson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
539
Hålvägg-Häfringe
540
nåden hålmurar i tegel af en helt annan typ,
näml. sådana försedda med smärre liggande kanaler
åtskilda af tunna murtungor. De härvid använda
konstruktionerna gå under namnen tebemur, cave-mur,
vidomur och ottermur m. fl. och ge med besparing af
material relativt god värmeisolering.
Vid användning för yttermurar af betong, som är
en relativt god värmeledare, har man utarbetat
hålrumskonstruktioner af olika slag för att öka
murarnas värmeisoleringsförmåga. Därvid har man
tillämpat två olika metoder, den ena baserad på att
gjuta betongen i formar på byggnadsplatsen, den andra
på att använda färdiggjuten hålsten, som inmuras på
platsen. Af den förra sorten har endast ett system
tillämpats i Sverige, det s. k. effektivsystemet
(se Effektivvägg. Suppl.), hvaremot af den senare
sorten åtskilliga olika konstruktioner kommit till
användning, såsom 1) system Lean, Aero, Manos
m. fl. af samma typ, med stenar af rektangulär
planform med 2 eller 3 vertikala luftkanaler, 2)
system Rex, Terma m. fl. med stenar af T-formig
planform och 3) system Arco, där stenarna äro
vinkelformade i plan och innesluta en rad större
vertikala luftkanaler i murens midt.
Genom laboratorieprof utförda genom Ing. vet. ikad:s
försorg och af andra undersökningar har man
konstaterat, att hålmurar af tegel enligt
den engelska eller norska typen ha nära samma
värme-isoleringsförmåga som massiva tegelmurar af
samma tjocklek och att man för hålmurar af tegel eller
betong af 33 å 35 cm. inkl. puts i tjocklek enligt de
ofvan nämnda svenska systemen, rationellt utförda,
kan få nästan samma isoleringsförmåga som hos en
IVs-stens massiv stortegelmur - 0,48 m. tjock med puts
-, hvilken anses vara till fyllest för de klimatiska
förhållandena i mellersta och södra Sverige.
Litt.: K. Hencky, "Die wärmeverluste durch
ebene wände" (München, 1921), Ing. vet. akad:s
"Handlingar", n:r 7, H. Kreiiger och Ax. Eriksson,
"Värmeisoleringsundersökningar" (1922), A. Bugge,
"Forsökshuser" vid Norges tekn. högskola (s. å.),
och A. Kolflaath, "Bidrag til beregning av
varmebehov i beboelsehus" samt en uppsats i
tidskr. "Byggnadsvärlden" 1923. P. Ax. L.
Hålvägg 1. Dubbelvägg, veter., en sjukdom
i hästhofven, bestående däri, att en spricka
bildats mellan hornhofvens yttre skyddslager och
inre bladlager. Felet kan medföra halta och botas
genom det lösa hornets bortskärning, hvarefter det
blottade partiet skyddas genom bandage eller dylikt
samt genom lämpligt beslag befrias från tryck.
H. J. Dft.
*Hängsdala, Skörstorp och östra Gerum skall framdeles
förenas med Dimbo och Ottravad till ett pastorat.
*Hångstafallén utnyttjas nu i Ljungaverken. Se
Carlson, Oskar F. Suppl.
Hårdbladsskog, bot. Se Växtgeografi, sp. 479.
Hårdbrand, bot. Se S o t, sp. 444.
* Hårdhet, miner. Den konventionella hårdhets-skalan
efter Mohs ger naturligtvis endast relativa
bestämningar af hårdheten, i all synnerhet för de
högre hårdhetsgraderna. För exaktare bestämningar
och för att i bestämda mått uttrycka hårdheten har
man tagit i användning maskinella anordningar af
olika slag, där hårdheten kan uttryckas antingen genom
den belastning, som behöfver anbringas på en hård
spets för att repa en yta af mineralet i fråga (se S
k l e r o m e t e r), eller genom den viktsförlust,
som ett stycke mineral lider genom afslip-ning
medelst en afvägd mängd af ett och samma slipmedel
af bestämd groflek. K. A. G
Hårdknut. Se Knut, sp. 415. *Hårdmalm.
Se Koppar, sp. 976. Hårdparaffin, kem., tekn.
Se Brunkols-tjära. Suppl., sp. 863. Härd schanker,
med. SeSchanker. Härdt mot härdt (Der widerspenstigen
zähmung). opera med musik af H. Götz (se denne) till
librett efter Shakspere; uppf. i Stockholm f. g. 1888.
Hårdvedsfamiljen, bot., svenskt namn på fam
Cornacece.
Härsfjärden kallas den i Stockholms södra skärgård
mellan fastlandet samt öarna Gålö, Vitsgarc och
Muskö belägna fjärden. Den står i förbindelse med
Mysingsfjärden dels i ö. mellan Gålö-Vitsgarn, dels
i s. mellan Muskö-Skramsö (Skramsö-sund). H. har
sedan länge användts som förläggningsplats för
flottans artilleriskjutskola m. m.; hvartill den är
särdeles lämplig, enär den erbjuder goda ankarplatser
för fartyg och mål, är fri från störande trafik
och har tämligen korta förbindelseleder med
hafvet. Flottan har inköpt åtskilliga områden
vid H., hvaribland ön Mäsgarn och norra delen
af Vitsgarn. Ä den förra är anlagd måldepå med
kaj, bryggor, slipar för målen samt förrådsskjul
äfvensom en mindre flygdepå och en sjukstuga.
C. K. S Häruppresande muskeln, anat. Se Hud, sp 1197.
*Håsjö omfattar nu 36,930 har och tillhör Östersunds
kontrakt. 1,713 inv. (1923).
*Håslöf. 1. Socknen omfattar nu 1,119 har. 519
inv. (1923).
* Hastad. 1. Socknen omfattar nu 654 har 592
inv. (1923). H. skall framdeles förenas med Igelösa
och Västra Odarslöf till ett pastorat i Torna
kontrakt, Lunds stift.
*Häberlin, K., dog 13 april 1911 i
Stuttgart. *Häcklöpning. - Om häcklöpning till fots
se Löpning, sp. 283-284 och fig. 3.
Häfla, bruksegendom i Skedevi socken,
Östergötland, omfattar 7 mtl med en areal af 300
har åker och 2,000 har skog. Tax.-v. 539,600
kr. (1923) för jordbruksfastighet och 351,600
kr. för annan fastighet. Bruket, som omfattar
lancashire-smedja, valsverk, hästskofabriker
och mek. verkstad, sysselsätter omkr. 60
arb. och har ett till v.-värde af 700,000
kr. Egare är H. bruks a.-b. (akt. kap. 400,000
kr.). H. anlades 1684 af landshöfding J. Fleming;
det har sedan tillhört bl. a. släkterna
Gyllenkrook och von Post (1829 -1915).
O. S ju.
Häfringe, Tnre och Yttre, två fyrar på ec liten
ö utanför inloppen till Nyköping, Oxelösund och
Brå viken. Den inre, belägen på 58° 36’ 15’;
n. br. och 17° 19’ 22" ö. lgd fr. Gr., är en fast
fyr med 4:e ordningens lins samt hvitt och rödt sken
om resp. 3,000 och 750 hl j. styrka, 15,e m. öfver
medelvatten och 13 bågminuters lysvidd. Den är anbragt
i ett 10,? m. högt torn, uppfördt 1879 och ändradt
1910. Den yttre, 40 m. från den förra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
