- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
623-624

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ing ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

623

Ingenohl-Ingerslev

Norrlands ingenjörkår (se d. o. Suppl.),
skulle tillkomma. Se vidare Bodens ingenjörkår,
Göta ingenjörkår (båda äfven i Suppl.) och Svea
ingenjörkår. - I enlighet med 1914 års härordning
utgöres Fälttelegrafkåren numera af stab, 2
fälttelegrafkompanier, l radio-, l ballong-, l
flyg-, l park-och l tygkompani. Manskapsstyrkan
uppgår till 30 furirer samt 83 korpraler och
vicekorpraler af olika slag, 125 volontärer, l
förrådsvaktmästare, l gevärshandtverkar-, l sjukvårds-
och l hofsla-garsoldat. Kåren har 61 stamhästar,
och till densamma uttagas 205 värnpliktiga. Nödigt
antal officerare, underofficerare och civilmilitär
personal placeras vid kåren från Fortifikationen,
och dessutom tjänstgöra godkända flygplanförare
och spa-nare samt flyg- och spanarelever från
andra vapenslag vid kårens flygkompani. Till
Bodens ingenjörkår aflämnas ett detachement irån
Fälttelegrafkåren, och en fälttelegraf utbildad
officer tjänstgör i Telegrafstyrelsen. Kåren är
förlagd vid Marieberg å Kungsholmen i Stockholm med
undantag af radio- och ballongkompanierna, som äro
förlagda å Järfvafältet (se d. o. Suppl.), å hvilket
ett nytt kasernetablissemang var afsedt att uppföras
för hela kåren; men då grunden väl var lagd, afbrötos
byggnadsarbetena. Flygkompaniet är förlagdt å Malmen
(Malmslätt) i Östergötland, där äfven flygverkstäder
och flygfält äro anordnade. - Under Världskriget
visade sig snart, att ingenjörtrupp-formationernas
styrka och antal vid de olika arméerna voro alldeles
för ringa för den stora omfattning, i hvilken dessa
trupper redan för sina dit-tillsvarande tjänstegrenar
snart nog måste tagas i anspråk; och allteftersom
nya uppgifter för ingenjörtrupperna under såväl
fält- som ställningskriget tillkommo, skulle dessa
senare naturligtvis ha blifvit än otillräckligare,
om icke nya formationer efter hand bildats. De olika
åligganden, som under krigets fortgång tillkommo
för ingenjörtrupperna, voro bl. a. handhafvandet
af minkastare, af giftiga gaser och af eldsprutor,
utförandet af minkrig i osedvanligt stor omfattning
och ej blott i jord, utan äfven i fast berg,
skötandet af landstigningsmateriel, handhafvandet af
olika ersättningssprängämnen (bl. a. flytande luft),
användandet af borr- och andra maskiner, utförandet
af en mängd olika slags tillverkningar m. m.; men
flygväsendet ansågs i allmänhet böra särskiljas
från den egentliga ingenjör-truppstjänsten. Från
den ur erfarenheterna från 1870-71 års krig
framkonstruerade "enhetspionjären" kom man sålunda
till en mångfald af specialiseringar på de olika
ingenjör-tekniska områdena (jfr Världskriget,
sp. 265-267). L.WisonM. Ingenohl [-genål], Friedrich
von, tysk amiral, f. 30 juni 1857 i Neuwied, ingick
vid flottan 1874 och blef efter befordran i vanlig
ordning samt täta sjökommenderingar Fr. von
ingenohi.

chef å "Hohenzollern" och flygeladjutant hos Vilhelm
II 1905. Konteramiral 1908 och Viceamiral kort tid
därefter, var han från 1913 högste befälhafvare öfver
högsjöflottan, men afgick från denna befattning kort
efter slaget vid Doggerbauk 24 jan. 1915 samt var
därefter till årets slut stationsbefäl-hafvare i Kiel.
H. W-l.

Inger Johanne, pseudonym. Se Zwilgmeyer, H. B. D.

*Ingermanland. Narva med omnejd hör nu till republiken
Estland, hvars gräns i ö. mot det forna I. nu går
10 km. ö. om floden Narova. I samband med ryska
revolutionen förekommo äfven i I. (1918–19)
sträfvanden till frigörelse från Ryssland eller
åtminstone förvärfvandet af en autonom ställning,
men de ledde ej till någon påföljd. Flyktingar i
rätt stort antal från I. begåfvo sig vid tiden för
Judenitjs offensiv mot Petersburg hösten 1919 öfver
på finländskt område.

*lngerois. Vid Anjala fors blef 1922 en
kraftanläggning om 11,800 kw. (landets största med
vattenkraft drifna elektricitetsverk) färdig. Den
levererar energi dels för fabriksanläggningarnas
eget behof, dels till Kotka stad med angränsande
industrianläggningar, dels, genom förmedling af
Sydfinska kraftaktiebolaget, till Helsingfors’ stad
och lokala konsumenter vid linjen till sistnämnda ort.
O. B-n.

Inger Ottesdotter. Se Daljunkern och Ro m er. Hon
är hjältinnan i skådespelet "Fru Inger til östråt"
af H. Ibsen (se denne, sp. 316).

Ingers, E n och, folkhögskoleman, f. l sept. 1870 i
Magiehem, Kristianstads län, filos, licentiat i Lund
1900 och filos, doktor 1908 på afh. Erik Lindschöld
(s. å.), blef 1895 lärare vid Lunne-vads folkhögskola
och öfvergick följande år till Hvi-lans folkhögskola,
där han sedermera varit verksam, från 1908 som skolans
föreståndare. Tidigt införd i där rådande åsikts- och
stämningsriktningar, har han framgångsrikt sökt bevara
och fullfölja traditionerna från skolans stiftare
och förste föreståndare, L. Holmström. Då 1912 års
riksdag beslutit inrätta en inspektörsbefattning för
folkhögskolorna, förordnades I. s. å. till förste
innehafvare af denna befattning, hvilken han alltjämt
innehar vid sidan af föreståndarbefattningen
vid Hvilans folkhögskola. I. har äfven
fått taga verksam del i förarbetena till
riksdagsframställningar och författningar
beträffande folkhögskolorna. Han har därjämte
verkat som flitigt anlitad populärvetenskaplig
föreläsare. I ett flertal tidskriftsuppsatser har
han behandlat historiska och pedagogiska ämnen. -
I:s hustru, Malin Holmström-Ingers, f. 1872, dotter
till L. P. Holmström (se d. o., äfven i Suppl.),
har vid sin mans sida och såsom lärarinna (särskildt
i sång) gjort en betydelsefull insats i arbetet
vid Hvilans folkhögskola. Hon har utgett flera
kompositioner samt en omarb. uppl. af Eggelings
sångbok (1915). I sträfvandena för den skånska
allmogeslöjdens återuppväckande har hon tagit
verksam del. K. E. S-g.

Ingerslev. 1. Johan Vilhelm Christian I., dansk
läkare, f. 22 jan. 1835 vid Prsestö, d. där 29
okt. 1918. Han bosatte sig 1861 i Prsesfcö, där han
var distriktsläkare 1888-1913. I. författade det
grundläggande medicinalhistoriska verket Danmarks
Iceger og Icegevcesen fra de celdste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free