- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
693-694

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Irrelevant ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

693

Iskast-Island

694

nister, sändes 1917 i särskild mission till Förenta
staterna och var sedermera febr. 1918-juni 1919
ambassadör i Washington. Sedan okt. 1920 är han ånyo
ambassadör i Paris. I. har sedan tillkomsten af
Nationernas förbunds råd (1920) i detta företrädt
Japan och äfven varit förste japansk delegerad
vid delegeradeförsamlingens möten i Geneve.
V. S-g.

’Iskast. Se äfven Packis.

lske’nder beg. Se Kastriota.

lske’nder pascha. Se Karatheodo ry, A.

Iskrafning. Se S v ä 11.

Iskunnighet, idrottst. Se Skridskoåkning, sp. 1196.

Iskälke. SeKälkåkning.

Islamiserad (se Islam), ombildad genom inverkan från
muhammedanismen.

’Island, numera själfständigt konungarike, hade
94,690 inv. (1,072 män mot 1,000 kvinnor), l på
l kvkm. (1920), d. v. s. en folkökning med 951
pers. (l,i proc.) sedan 1910. De största städerna
voro s. å. Reykjavik med 17,420, Akureyri med 2,575,
HafnarfjörÖur med 2,343 och Isafjord med 1,990 inv.

Samfärdsmedlen på I. ha på sista tiden kraftigt
utvecklats genom anläggning af goda körvägar,
och i trakten af Eeykjavik har automobil- och
velocipedtrafik blifvit mycket allmän. Regelbunden
ångbåtsförbindelse, som före Världskriget upprätthölls
med utlandet, blef genom detta afbruten, men
har nu återupprättats. Äfven postgången med
utlandet liksom inom landet har under senaste
årtionde kraftigt förbättrats. Sedan 1906 står
L i SeyÖisfjör-öur, på östkusten, genom Store
nordiske telegrafsel-skabs i Köpenhamn kabel i
telegrafförbindelse med Färöarna och Skottland, och
från samma tid finns en af islänningarna själfva
byggd landlinje öfver Grimstadir, Akureyri och
Blindnos, sedan fortsatt till Reykjavik och med
en linje till IsafjörÖur, i n. v. Från jan. 1907
mottar Statens meteorologiskhydrografiska anstalt
från I. dagliga väderlekstelegram. I. saknar
fortfarande järnvägar. Boskapsskötsel är alltjämt
hufvudnäring, och kreatursbeståndet omfattade
bl. a. 553,900 får, 49,320 hästar, 23,733 nötkreatur
och 2,238 getter 1921. Fiskets totalafkastning
uppgick till 30,57 mill. kr. 1918. Utrikeshandelns
värde beräknades till 62,57 mill. kr. för import
(väfnader 9,12, kolonialvaror 9,09, spannmål 7,15
mill. kr.) och 75,oi mill. kr. för export (fisk
45,99 mill. kr., kött och fett 11,69 mill. kr.,
hudar och skinn 4,28 mill. kr. samt talg, olja
m. m. 4,04 mill. kr. 1919). Universitetet i Reykjavik
upprättades 17 juni 1911. Dess filosofiska fakultet
har nu (1924) 3 ord. och l e. o. professor samt 2
docenter, den teologiska 2 professorer och l docent,
den juridiska 3 professorer och den medicinska 2
professorer, l docent och 5 extra lärare; antalet
studenter omkr. 900. Sedan 1908 finns i Reykjavik
ett nationalmuseum (isl. pjoÖ-menjasafn). Bland
kulturella föreningar märkes äfven Sögufjelagtå
(historiska sällskapet, stiftadt 1902). Sedan
1923 finns på I. en apostolisk pre-fektur.
E. A-t.

Författning m. m. I:s författning hvilar på
dansk-isländska förbundslagen af 30 nov. 1918 och
isländska författningslagen af 18 maj 1920. I. är en
själfständig suverän stat, som har konung

och utrikesstyrelse gemensamma med
Danmark. Verkställande makten ligger hos
konungen, som utöfvar den genom 3 ministrar,
hvilka residera i Reykjavik med en regeringsbyrå
i Köpenhamn. Lagstiftande makten delar konungen
med alltinget, hvilket består af 36 folkvalda
och 6 "lands-valda" medlemmar och är deladt i en
öfre och en nedre afdelning. Det samlas årligen i
sessioner af obestämd längd. Valrätt ha vid val af de
folkvalda alltingsledamöterna alla män och kvinnor,
som fyllt 25 år, bott 5 år på I. och icke häfta
för fattigunderstöd, vid val af de "lands-valda"
alla män och kvinnor, som fyllt 35 år; valbarhet
sammanfaller med valrätten. De folkvalda utses för 4
år, de landsvalda för 8 år. Alltinget, där för besluts
fattande mer än V2 a* medl. måste vara tillstädes
samt 2/a majoritet utom i budgetfrågor, där enkel
majoritet ger utslaget, erfordras, får ej åtskiljas,
förrän budgeten antagits. Författningsändringar kräfva
samtycke af två successiva allting med upplösning
och nyval emellan samt kunglig sanktion. - Högsta
domsrätten på I. utöfvas från 1920 af Högsta domstolen
(hazstirjettur) i Reykjavik.

Budgeten företer inkomster och utgifter på
omkr. 10 mill. kr. Vid skilsmässan från Danmark
upprättade danska statskassan två fonder om tills. 2
mill. kr. för stärkande af de andliga förbindelserna
mellan Danmark och I. - I. fick 1919 nytt vapen,
som visar ett med ett rödt, smalt kors be-lagdt
silfverkors i blå sköld, krönt af en med blått fodrad
gyllene konungakrona, hvars byglar äro besatta med
runda blå pärlor. Skölden hålles af fyra från Snorre
Sturlasons Heimskringla bekanta vät-tår: en fågel,
en drake, en oxe och en jätte, alla i guld. Flaggan
är blå med rödt, hvitkantadt kors och fastställdes
1915 (se färgplansch till art. Flagga. Suppl.). Från
1921 har I. egen orden, Den isländske falk (Isländska
falk-orden); se Ordnar. Suppl.

Historia (från 1909). Sedan minister H. Hafstein
störtats, blef Björn Jönsson isländsk minister i
april 1909 och efterträddes mars 1911 af Krist j ån
Jönsson, hvilken i sin ordning juli 1912 efterträddes
af Hannes Hafstein. Denne aflöstes juli 1914 af
SigurÖur Eggerz, och därefter följde Einar Arnörsson
(maj 1915-jan. 1917) och efter honom Jon Magnusson
som chef för en ministär med 3 medlemmar. I mars 1922
utsågs en ministär Eggerz, som afgick mars 1924 och
aflöstes af en ny ministär Jon Magnusson.

Striden om I:s ställning till Danmark fortsattes fram
till 1918. Ett af alltinget 1909 antaget förslag,
som skulle göra I. till ett själfständigt rike i
personalunion med Danmark, förelades aldrig danska
riksdagen, och konungen vägrade stadfästa ett förslag
af 1911 om ny isländsk författning. Slutligen antogs
och stadfästes 1915 en isländsk författningslag, genom
hvilken I. fick egen flagga, och under Världskriget
enades danska och isländska parlamentariker om en
dansk-isländsk förbundslag, som antogs af alltinget
och genom folkomröstning på I., därefter antogs af
danska riksdagen, underskrefs af konungen 30 nov. 1918
och trädde i kraft l dec. s. å. Slutligen antogs 18
maj 1920 en ny isländsk författning, som trädde i
kraft l jan. 1921. S. å. besökte konungaparet I.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free