Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacoby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
167,485 inv. (1920). J. är deladt i 6 distrikt
(Janina, Konitsa, Metsovos, Paramythia, Pogonion och
Filiates). Staden J. hade 20,765 inv. s. å. Under
Första Balkankriget intogs den då befästa och
af turkiske generalen Essad pascha försvarade
staden af grekiska Epirusarmén under befäl af
kronprins Konstantin 6 mars 1913 efter 6 veckors
belägring. Under Världskriget hölls J. besatt af
italienarna 11 juni 1916–22 sept. 1917. Jfr
Balkankrigen. Suppl., sp. 441 och 442, samt Världskriget,
sp. 214. H. J-dt.
*Janitsa tillhör nu Grekland.
Jankö [jänkå], Paul von, ungersk
musikinstrumentuppfinnare, f. 2 juni 1856 i Totis i
Ungern, d. 17 mars 1919 i Konstantinopel, studerade
i Berlin och vid Wiens musikkonservatorium och
uppfann den efter honom uppkallade Jankö-klaviaturen
(se Pianoforte, sp. 805). Han företog från 1886
vidsträckta konsertresor för att göra sin uppfinning
känd, men lyckades ej få den praktiskt använd inom
pianofabrikationen.
*Jan Mayen ockuperades sommaren 1920 af Norge. Där
upprättades 1921 en station för trådlös telegrafi.
Jannelund, municipalsamhälle i Karlskoga socken,
Örebro län, vid Letälfven och linjen
Laxå–Charlottenberg af statens järnvägar, omfattar 37
har med 1,375 inv. (1923). Alla stadsstadgorna
tillämpas. Samhällets inkomster voro 4,564 kr.,
utgifter 4,037 kr., tillgångar 8,091 kr. och skulder
1 kr. 1919. Tax.-värdet å bevillningspliktig fast
egendom var 1,813,000 kr. och den bevillningstaxerade
inkomsten 990,260 kr. 1922. Kommunalskatten
var 7,20 kr. och municipalskatten 1 kr. per
bevillningskrona 1923. Samhället bildades
jämlikt k. bref 1 juni 1912 och ligger omedelbart
n. om Degerfors bruks- och järnvägssamhälle.
E. A-t.
Janos [järnåj], ungersk namnform för Johan.
Janse, Otto Teodor, museiman, medeltidsarkeolog,
f. 10 sept. 1867 i Valdemarsvik, filos. licentiat
i Uppsala 1900, filos. hedersdoktor i Lund 1918,
tjänstgjorde 1893–95 som amanuens vid Kulturhistoriska
museet i Lund och blef 1896 e. o. amanuens vid Statens
hist. museum, där han befordrades till ord. amanuens
1907 och antikvarie 1910; under flera år till 1923
upprätthöll han riksantikvariebefattningen. 1913–22
var han medlem af fornminnesvårdskommittén. J. har
utfört en del utgräfningar af förhistoriska
och medeltida minnesmärken, däribland borgen vid
Ringstaholm nära Norrköping och ruiner i Sigtuna. Han
ordnade den kulturhistoriska utställningen i
Norrköping 1906 och utarbetade dess katalog. 1910–22
var han sekreterare i Sv. fornminnesföreningen och är
sedan 1922 dess ordf. Bland J:s tryckta arbeten märkas
Uppsala ärkesätes flyttning (i "Bidrag till Sveriges
medeltidshistoria tillegnade C. G. Malmström",
1902), Om Olofskult i Uppland (i "Studier tillägnade
O. Montelius", 1903), Ett bidrag till de ornerade
granitkyrkornas åldersbestämmelse (i "Sv.
fornm:sfören:s tidskr.", 1905), Medeltidsminnen från
Östergötland (1906), Sigtuna stads grundläggning
och stadens betydelse under medeltiden (i "Gamla
svenska städer", h. 5), Några erinringar rörande
Stockholms uppkomst (i "Samf. S:t Eriks årsbok",
1910) och Kyrkliga byggnader (i
"Uppland, skildring af land och folk"). Han har utgett
"Kalendarium Vallentunense" (1907). T. J. A.
*Jansen, J. J. E., dog 1 aug. 1912. Till sv. har
öfversatts äfven "Evangelisk förkunnelse" (1913). Jfr
M. Larsen, "Mindeblade om J. J. J." (1912).
Jansen, Max, tysk historiker, f. 1 maj 1871 i Minden,
d. 17 maj 1912 i München, blef 1902 docent och
1908 e. o. professor vid Münchens universitet och
utgaf från 1909 Görres-sällskapets "Historisches
jahrbuch". Bland J:s skrifter märkas Kaiser Maximilian
I (1905), Historiographie und quellen der deutschen
geschichte im mittelalter (1906), Die anfänge der
Fugger (1907) och Jakob Fugger der reiche (1910).
*Jansenius, C. Om jansenismen se Augustin Gazier,
"Histoire générale du mouvement janséniste depuis
ses origines jusqu’à nos jours" (2 bd, 1922).
Janslunda. Se Algö. Suppl.
*Janson, Paul, dog 18 april 1913.
*Janson, Kristofer N., dog 17 nov. 1917 i Köpenhamn.
*Janson, Agnes S. Ch., blef 1883 (ej 1882) anställd
vid K. teatern.
Janson, Gustaf, författare. Se Jansson, G. (sp. 1257),
och äfven i Suppl.
Janson, Ture Johan Ludvig, författare,
tidningsman, f. 5 febr. 1886 i Åbo, blef
student 1905 och har varit medarbetare i flera
Helsing-forstidningar. J. debuterade som skönlitterär
författare med berättelsen Inga medmänniskor (1911),
hvars grundmotiv är den bland Finlands bildade svenska
ungdom då under intryck af de rådande politiska och
sociala förhållandena rådande känslan af pessimism
och isolering, ett motiv, som han senare mognare
och mer fördjupadt utför i De ensamma svenskarna
(1916). I dikter och mindre noveller från denna tid -
diktsamlingen Mitt Helsingfors
(1913) och novellsamlingarna Knock me down
(1914) och Journalisten Bergman (1915) - framträder
han som en skarpsynt skildrare af den
specifikt helsingforsska lokalmiljön. Hans
senare verk, berättelserna Far till son (1922),
där Ålandsfrågan utgör bakgrunden, och Verkligheten
(1923), visa åter en sträfvan att öfverge den
enbart åskådande pessimismen för att i
stället, visserligen mycket illusionslöst,
taga del i handlandets verklighetsvärld. Utom
dessa arbeten har J. publicerat bl. a. ett
politisk-satiriskt skådespel, Konungen av X-land
(1920). öfverallt framträder han som en ironisk,
aldrig helt omedelbar, iakttagande, på djupet känslig
författare, med en mycket utarbetad och beräknad
stil. G. C.
*Janssen (sp. 1251), Johannes. L. von Pastor har
utgett bref samlingen "J. J:s briefe" (2 bd, 1920)
och till hans tyska historia fogat "Erläuterungen
und ergänzungen", I-X, 3 (1898 -1920).
Janssen, Christian VictorBörge, dansk författare,
f. 15 maj 1867 i Köpenhamn, var först tidningsman,
debuterade 1888 med novellsamlingea Mulm och har
från 1904 skrifvit en lång rad ytterst populära
kulturhistoriska romaner, byggda på rätt intim
kännedom om epoken i fråga och visande god
berättarförmåga utan att alls ega konstnärligt
värde. Nämnas må serierna Rosenborg-kmtiflk&et
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
