- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
835-836

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Junior ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

domstolars och öfriga myndigheters verksamhet,
förutom af en justitiekansler, skall handhafvas
äfven af en af riksdagen för ett år i sänder utsedd
Riksdagens justitieombudsman. Denne har samma rätt
som justitiekansleren att öfvervara statsrådets,
domstolars och öfriga ämbetsverks sessioner, taga
del af deras protokoll och under åklagaransvar väcka
eller låta väcka åtal för fel och försummelser i
tjänsten. Enligt hans instruktion (af 10 jan. 1920)
tillkommer det honom äfven att, därest lagstridigt
förfarande af statsrådet eller någon dess medlem
kommit till hans kännedom, därom göra framställning
hos statsrådet och, om denna lämnats utan afseende,
till riksdagen aflåta berättelse i ärendet. Riksdagens
justitieombudsman är sedan 1922 F. H. Lilius.

1. Rid. 2. B. C. Carlson.

Justitieråd är numera titel äfven på led. i Finlands
Högsta domstol (se d. o. Suppl.). – I Tysklands stater
är justizrat en af regeringen utdelad titel.

Justitiesekreterare. Se Högsta domstolen 2. Suppl.

Jusuf-ibn-Taschfin, almoravidledare. Se <sp>>Marokko</sp>,
sp. 1032.

Jusupov (Jussupov), Filiks Filiksovitj,
furst J., grefve Sumarokov-Elston, dotterson till
den i hufvudarbetet omtalade furst N. B. Jusupov,
f. 23 mars 1887, är mest bekant såsom en af de
aktivaste deltagarna i mordet på den inflytelserike
äfventyraren Rasputin (se d. o. Suppl.), hvilket
egde rum natten till 30 dec. 1916 i furst J:s
palats i Petersburg, dit Rasputin af J. lockats
under falska föregifvanden. J. är sedan 1914 gift
med storfurstinnan Irene Alexandrovna (f. 1895),
dotter till storfurst Alexander Michailovitj och
systerdotter till kejsar Nikolaus II.

Jutelignin, kem. Se Lignin.

Jutholmen, blixtfyr på den
liknämnda holmen, 1 km. s. s. ö. om Dalarö,
på 59° 77’ 35" n. br. och 18° 24’ 38" ö. lgd
fr. Gr., uppförd 1908 och ändrad 1915. Agaljus.
E. A–t.

Jutlandsslaget (eng. Battle of Jutland), den i England
vanligaste benämningen på det stora sjöslaget 31 maj
1916; se Skagerakslaget.

Juttern, en 10 kvkm. stor sjö, belägen 103 m. ö. h. på
gränsen mellan Horns socken i Östergötland och Södra
Vi och Djursdala i Kalmar län, 12 km. n. om Vimmerby,
afrinner mot norr till Åsunden och Stångån.
O. Sjn.

Jutulhugget, en egendomlig, 100-240 m. djup, omkr. 2,5
km. lång samt mellan 150 och 500 m. bred rämna i
fjället mellan Barkald station på Österdalsbanan och
Tyldalen, Hedmark fylke (före 1919 Hedemarkens amt),
Norge. J. antas ha blifvit utgräfd vid afloppet af
en isdämd sjö, som under istiden fyllde Glommens
öfre dal. K. G. G.

Juul, Asger Callisen, dansk tonsättare, f. 9 maj
1874 i Aarhus, d. 1 mars 1919 i Köpenhamn, elev af
G. Matthison-Hansen och Riemann, blef 1910 kantor
och 1915 tillika organist vid Matthæuskyrkan
och 1918 domkyrkoorganist i Roskilde. Hans
förnämsta arbete är Aandeligt sangværk, som i 3
bd innehåller närmare 200 kompositioner i kyrklig
a-cappella-stil, hvaribland flera utmärkt sköna.
P. E–t.

Juupajoki, församling och kommun i
Tavastehus län, Finland, Ruovesi domsaga och härad,
afskildes 1913 från Orivesi. Pastorat af 3:e kl.,
Orivesi kontrakt, Tammerfors stift. Areal 215
km. 3,612 inv. (1922). O. B–n.

Juvat meminisse, lat. Se Meminisse juvabit.

Juvenalorden (Juvenalernas upplifvade orden), ett
studentsällskap i Uppsala, stiftadt i okt. 1906 af
studenten A. Lindh, afser att under återupplifvande
af traditionerna från juvenalerna på 1830-talet
(se Juvenalerna) i Gunnar Wennerbergs anda verka för
den förädlade ungdomsglädjen inom studentlifvet. En
direkt anknytning till de forne juvenalerna har
vidmakthållits genom en sällskapets medlem, en äldre
sångkunnig läkare (M. Aspelin), som af Wennerberg
själf dubbats till juvenal. Antalet af i orden
intagna medlemmar uppgår f. n. (1924) till öfver
1,200, den aktiva medlemsnumerären i Uppsala plägar
vara omkr. 300–400. Sällskapet har under årens lopp
gjort en afsevärd och alltmer betydelsefull insats
i det uppsaliensiska studentlifvet, till hvars
glädje det verksamt bidragit genom sina estetiska
sysselsättningar: musik, sång (speciellt den unisona
studentvisan), poesi (särskildt humoristisk),
dramatik (särskildt det klassiska studentspexet),
bildande konst m. m. Det vinnlägger sig äfven om
forskning rörande äldre studentlif och insamling af
material (manuskript o. s. v.) ang. detta. Sällskapet
har utgett en del skrifter och småtryck, t. ex. en
studie om "Turkiska musiken" (se d. o.), juvenaliska
"promotionsinbjudningar", en regelbundet utkommande
juvenalisk "tidning" m. m.

Juvenil (lat. juvenilis, ungdomlig), geol. Juvenilt
vatten och juvenila gaser äro benämningar,
som Suess infört för utströmningar af vatten
och gaser, som stå i förbindelse med vulkanisk
verksamhet eller vulkaniska efterverkningar, exhalationer,
och sålunda för första gången
från en magmahärd i jordskorpan framträda till
jordens yta. Juvenilt vatten har i regel högre
temperatur än luften och innehåller ofta lösta
salter, så att varma mineralkällor oftast äro
juvenila källor. En källa, som matas af meteoriskt
vatten, kallas i motsats härtill vados (af
lat. vadere, gå) och dylikt vatten vadöst.
K. A. G.

Juvenilia (af lat. juvenilis, ungdomlig),
ungdomsalster, (vittra) ungdomsförsök.

, kejsare. Se Kina, sp. 56.

J–y Brn, pseudonym. Se Ödmann 3, sp. 17.

Jylhävaara, träsliperi i Impilaks socken,
Viborgs län, Finland, grundadt 1906, eges af Yhtyneet
paperitehtaat osakeyhtiö (Förenade pappersfabrikernas
a.-b.). Tillverkning af omkr. l mill. kg. trämassa.
O. B–n.

*Jylland har efter återföreningen med en del af
Sönderjylland 1920 sin sydligaste punkt på 54° 49’
n. br. och en areal af 29,647,3 kvkm. 1,498,470
inv. (1921), hvaraf 163,622 i det 1920 inkorporerade
området. Genom återföreningen ha bildats 4 nya
amt (Haderslev, Tönder, Aabenraa och Sönderborg)
och l nytt stift (Haderslev, se d. o. Suppl.).
P. B–t.

Jylländska rörelsen i den danska litteraturen härrör
från åren strax före 1900-talets början och har till
upphof författare som Johannes V. Jensen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free