- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
837-838

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Junior ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

837

Jurgensen-Jaeger

838

Jakob Knudsen, Aakjser och Skjoldborg. Stödd på
äldre realister som H. Pontoppidan, vände den sig
mot Köpenhamnskulturen och l’art-pour-1’art-kraf-vet,
framdrog i motsats däremot bonden och hem-bygdslifvet
och betonade inom Danmark särskildt Jylland
och jyllänningarna som det urdanska och mest
egenartade. Rörelsen, hvars fylligaste teoretiska
underlag gafs af Jensen, har verkat fruktbärande på
hembygdslitteraturen, men måste i sin ursprungsform
sägas vara stadd i upplösning. P- E-t.

*Jiirgensen, T h. von, dog 8 maj 1907 i Tubingen.

JiTrgensen, Christopher Peter, dansk mekaniker,
f. 30 okt. 1838 vid Randers, d. 26 dec. 1911 i
Charlottenlund, öfvertog 1868 en mekanisk verkstad
i Köpenhamn och lyfte den till högt anseende, var
leverantör af instrument till danska, svenska och
norska marinerna och sände vetenskapliga apparater
jorden rundt. 1875 fick han professorstitel. Af aren
öfvergick 1887 till ett aktiebolag och gick omkull
på grund af bristande handelsskicklighet hos J.
P- E-t.

"Jyväskylä. 1. J. hade 5,860 inv. 1922. Bland nyare
industriella inrättningar märkes A.-b. Wilh. Schaumans
fanerfabrik. Järnväg går nu äfven norrut till
Suolahti (1898) och österut till Pieksämäki
station å Savolaksbanan (1918). I staden finns
min-nesstod öfver Uno Cygnaeus, den finska
folkskolans fader. - Stadsförsamlingen hör numera
till Tammerfors stift. - 2. J. socken omfattar,
sedan Toi-vakka socken 1909 afskilts, 479 kvkm. med
10,996 inv. (1922); den hör numera till Tammerfors
stift. I J. är Kängas pappersbruk (se d. o.) beläget.
1-2. O.B-n.

Jåtta, sjöv., färdas i yacht. Se Yacht.

Jäckh, Ernst, tysk politisk författare, f. 22
febr. 1875 i Urach i Wurttemberg, utgaf 1899 -1901
i Stuttgart veckotidningen "Schwaben-spiegel",
var därefter till 1912 hufvudredaktör för
"Neckarzeitung" i Heilbronn och anställdes
1912 i tyska utrikesministeriet som expert för
orient-politiska frågor. Han stiftade jämte
K. Helfferich en tysk-turkisk förening, innehade
under Världskriget flera uppdrag i Konstantinopel
och stora högkvarteret samt blef 1916 docent vid
orientaliska seminariet och vid handelshögskolan i
Berlin. J. var 1919 medlem af tyska delegationen
vid Paris-konferensen och är sedan 1920 direktör
för en af honom grundad "Deutsche hochschule fur
politik" i Berlin. Han är därjämte ordförande i
"Deutscher werkbund" (se W e r k b u n d) och i den
af honom 1918 stiftade tyska folkförbundsföreningen
(Die deutsche liga jur Völkerbund). J. är grundlig
kännare af orientaliska förhållanden och har
bl. a. skrifvit Der aujsteigende halbmond (1911; 6:e
uppl. 1916) och Die Tilrkei und Deutschland (1916)
och utgett skriftserien "Deutsche orientbiicherei"
(1915 ff.). Jämte P. Rohrbach m. fl. grundade han och
utgaf 1916-22 veckotidskriften "Deutsche politik".
V.S-g.

*Jäder. Patronatsrätten upphörde
fr. o. m. 1922. Komministraturen var ej
patronell. 1,434 inv. (1923).

"Jaederen heter nu officiellt J se r e n.

Jäderholm, A x e l E l o f, zoolog, f. 24 juli 1868 i
Söderhamn, filos, licentiat och doktor i Uppsala 1898,
utnämndes till lektor i biologi och kemi vid

allmänna läroverket i Västerås 1905 och i
Norrköping 1913. J., som företagit flera resor i
vetenskapligt syfte, har utgett många zoologiska
arbeten, behandlande företrädesvis kavitetsdjur.
L-e-

*Jäderin. 1. Axel V. J. har bl. a. utgett Politisk
årsbok (1915-23, nio arg.), Politisk valhandbok (1917,
1920, 1921), Allmänna valmansförbun-det 1904-1914. En
krönika (1914), Valkretsarna (1910, 1912,
1914) och Landstingsvalkretsar, som välja år 1916
(1916). Vid sidan af sekreterarbefattningen i Allmänna
valmansförbundets riksorganisation utöfvade J. åren
1908-16 också sysslan som kassaförvaltare. J. har
verkat äfven som politisk uppsatsförfattare i
"Norrköpings tidningar" åtskilliga år under lektor
Eklunds redaktörstid och som politisk brefskrifvare
till "Nya pressen" i Helsingfors 1883 och 1884. -
2. Edvard J. blef 1907 filos, hedersdoktor i Uppsala
och var 1911 -17 professor i geodesi vid Tekniska
högskolan i Stockholm. April 1923 blef han led. af
Vet. akad. Död 24 nov. 1923 i Stockholm. J. införde
vid Tekniska högskolan som nytt undervisningsämne
"numeriska och grafiska metoder" och utarbetade ett
omfattande tabellverk för undervisningen däri. Bland
J:s senare skrifter märkas Solförmörkelsen den 21
aug. 1914. Företeelsens förlopp i Stockholm (1914)
samt Tabeller för interpolation och utjämning (1915;
tysk uppl. s. å.). Jfr I n v a r. Suppl.

Jäfverön, en 9 kvkm. stor ö i Vänern, i Karlstads
landskommun strax ö. om staden. O. Sjn.

Jägarförbund. Se Svenska jägareförbundet och ^inlands
allmänna Jägarförbund. Suppl.

Jägarören, blixtfyr i Norra Kvarken, ö. om Ängsö,
på 63° 40’ 52" n. br. och 20° 55’ 48" ö. lgd
fr. Gr., anbragt i ett 13 m. högt, 1913 upp-fördt
torn. Agaljus. E. A-t.

*Jaeger. - 3. Hans H. J. skref under sina sista
år Anarkiets bibel (1906), hvari han påyrkar det
privatekonomiska systemets omstörtande med våld,
samt Socialismens A. B. C., en postumt ut-gifven
sammanträngd redogörelse för socialismens
grundläror. Jfr S. S. Ipsen, "Anarkisten Hans
J." (1922). - 4. Oscar G. J. utarbetade de
socialpolitiska och försäkringsteoretiska
delarna af majoritetsbetänkandet från den
folkförsäkringskom-mitté, hvars ordf. han varit sedan
1907 ("Utkast til lov om uförhets- og alderstrygd
for det norske folk med motiver", 1912) och belyste
ytterligare skiljepunkterna mellan majoritetens och
minoritetens åsikter i Folketrygdens ökonomiske
stilling efter de ny beregninger (1915). J. var
1911-14 invecklad i en bitter akademisk strid om
afvisan-det af en för filosofisk doktorsgrad vinnande
af R. Eriksen ingifven afhandling och erhöll 1914 från
Kirke- og undervisningsdepartementet en skriftlig
skrapa med anledning af sitt uppträdande i denna
strid, hvarunder han i skrifterna Aandsfriheten ved

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free