Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klek ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af på högkant ställda plattor, hvilka förekomma i
handeln under en mängd olika benämningar. De
bestå hufvudsakligen af gips uppblandad med
sågspån, koksaska o. d. Det karakteristiska för en
kloäsongvägg är emellertid, att den icke ingår som
något konstruktivt led i själfva byggnadsstommen,
utan tjänstgör endast som skiljevägg. Den hvilar ej
på grundmur och bär inga golfbjälkar.
I. G. C.
Klobukowsky, Antony Wladislas, fransk
ämbetsman, diplomat och politiker, f. 23
sept. 1855, tillhör en urspr, polsk släkt, blef
1882 kabinettschef hos guvernören öfver Kochinkina,
1886 kabinettsdirektör hos generalresidenten i Annam
och Tonkin och 1887 generalsekreterare i Franska
Indo-Kinas regering. Efter 1889-1908 användes
K. på skilda diplomatiska poster (konsul i Yokohama
1889-96 och i Kalkutta 1896-1901, minister i Bangkok
1901-03 och i Lima 1903-06, t. f. generalkonsul i
Kairo 1906) samt var 1908- 11 generalguvernör öfver
Indo-Kina. Han var 1911 -18 fransk minister hos
belgiska regeringen och under Världskrigets sista år,
1918, generalkommissarie för propagandaärenden och
1921-23 anställd vid skadeståndskommissionen. K. är
sedan 1923 senator och var marinminister i Poincarés
rekonstruerade ministär mars-maj 1924.
V. S-g.
*Klockarboställe. Enligt regeringsrådet G. Thulins
utredning funnos 1916 891 boställen och bostäder
åt klockare med ett sammanlagdt taxeringsvärde af
3,268,465 kr. Omkr. 1/3 däraf tillhörde Lunds stift.
P. B.
*Klockare. (Sp. 318.) Domkapitlens
s. k. klockarstadgar anses numera så föråldrade,
att de ej kunna tillämpas. – (Sp. 319.) Krafvet
på styrkt färdighet i vaccinering upphäfdes genom
K. M:ts beslut i juli 1916. – På grund af besvär
från klockarna inom Lunds stift blef där gällande
klockarstadga af 6 febr. 1907 upphäfd af K. M:t 2
febr. 1923. Inom auktoritativa kretsar anses det
tvifvelaktigt, om dylika stadgar (så framt de ej
åberopats i ledighetsannonser om tjänsterna) egt någon
giltighet efter utfärdandet af k. kung. 8 dec. 1881. –
Af rikets 2,434 klockar- och kyrkomusikerbefattningar
voro 1,874 1916 förenade med folkskollärartjänster. –
(Sp. 320.) I och med patronatsrättens upphörande
fr. o. m. 1 jan. 1922 bortföll gifvetvis den åt
patronus i vissa patronella pastorat förbehållna
rätten att tillsätta klockare. Årslönerna för
klockarsysslor växlade 1916 från kr. 12,50 till (i
förening med kyrkomusiker- eller kantorstjänst) 5,200
kr. – 7 jan. 1915 ingaf hofrättsrådet K. J. Ekman
officiell promemoria ang. klockarinstitutionen, och
redan 19 maj s. å. hade en ny kommitté (öfverdirektör
L. Widell m. fl.) behandlat ärendet och föreslagit,
att klockar-, kyrkosångar- och organistbefattningar
skulle sammanslås till en kantorstjänst. I
sept. 1919 framlade regeringsrådet G. Thulin en
vidlyftig officiell utredning om klockar-, organist-
och kantorsbefattningar, och 6 mars 1920 afgafs
ytterligare en kommittéutredning (G. Thulin m. fl.),
som innebar bl. a., att klockarinstitutionen
skulle i regel afskaffas och ersättas med
kyrkomusiker- eller kantorsbefattningar. Förslaget
godkändes i hufvudsak af 1920 års kyrkomöte,
men förkastades af riksdagen 1921.
P. B.
*Klockarpräst. 1916 funnos klockarpräster
endast i Ifö-Kiaby samt i Järna och Nås. På
grund af prästerlig lönereglering enligt
1910 års lag torde dylik förening af präst-
och klockartjänst komma att alldeles upphöra.
P. B.
Klockars, Johannes, finländsk folkbildningsman,
f. 7 sept. 1867 i Malax (Österbotten), student 1887,
filos, kandidat 1893, var föreståndare för Kronoby
folkhögskola 1891-1918. Han stiftade 1888 den
första svenska ungdomsföreningen i landet (Malax)
och har arbetat förnämligast inom ungdoms- och
nykterhetsrörelserna. Han var 1905 -10 sekreterare
i Finlands svenska nykterhetsförbund, hvars
ordf. han är sedan 1912. K. har varit redaktör för
tidskr. "Ungdomen" (1897-1910), "Balder" (1899-1910)
och "Fram" (sedan 1911), de bägge sistnämnda
nykterhetstidskr. Han invaldes i riksdagen 1924.
T. C.
*Klockhoff. – 2. Oskar K. tog 1916 afsked
från lektoratet. Han är korresp. led. af
Vitt. hist. o. ant. akad. (1908).
Klockkjol, vid midjan rundadt insvängd och nedtill
utsvängd fotsid klänningskjol (jfr sista fig. å pl. I
till art. Dräkt. Suppl.).
Klocklyng, bot., namn på Erica tetralix.
Klockskojare. Se Bondfångare. Suppl.
* Klockspel. Tyska kyrkans i Stockholm andra
klockspel, tillverkadt af en Antwerpenfirma
samt uppsatt 1887 och bekostadt af H. V. Kempe
med maka (född Wallis), blef snart oanvändbart
genom oren stämning och andra brister, och ett
nytt klockspel har skänkts till församlingen af
grefvinnan V. v. Hallwyl (se d. o. Suppl.), född
Kempe. Det invigdes i okt. 1923 och har 24 klockor,
näml. dels ett flertal af de förutvarande, som nu
omgjutits i Lübeck, dels nya, och spel ver ket är
från en Berlinfirma. Tonomfånget sträcker sig öfver
2 oktaver (med 24 toner, f-fiss2). Dels finnes där
ett handspelverk, som spelas af organisten 2 ggr i
veckan medelst stora tangenter och pedaler, dels
ett renoveradt automatiskt spelverk, som medelst
elektriskt viktsuppdrag utlöses från tornuret och
har en vals med utväxlingsbara notstift samt spelar
koraler o. d. 4 ggr dagligen. – För Stockholms nya
stadshus är ett klockspel under arbete hos firman
Petit & Sritsen i Aarle-Rixtel, Holland. Det
beräknas vara färdigt uppsatt på sensommaren
1924 och skall ha sin plats öfverst i tornhufven
samt bestå af 9 klockor, hvaraf en uppsattes
1923 och slår timslagen. Klockorna skola spela
dels omedelbart före hvarje timslag på dagen den
s. k. timlåten, komp. af musikdirektören A. Boberg
i Malmö, dels kl. 12 och 6 hvarje dag den åldriga
S:t örjans-låten, som lifvade Sten Stures män vid
slaget på Brunkeberg. – Äfven i Norrköpings rådhus
torn finns ett klockspel, skänkt 1914 af "en stadens
son". Det har 10 klockor, gjutna af firman M. &
0. Ohlsson i Lübeck, är koppladt till urverket och
spelar 1 gång om dagen koralen "Vår Gud är oss en
väldig borg" och nationalsången "Du gamla, du fria".
E. F–t.
Klodio, konung. Se Merovingerna, sp. 188.
Klods-Hans, dansk skämttidning, uppsatt 1899 som
arftagare till "Punch" (se d. o. Suppl.) och "Puk",
redigerades till 1914 af Chr. Flor, 1914–16 af
författaren Harald Tandrup och utges nu (1924) af
tecknaren H. Jensenius. Den innehåller mild politisk
satir och harmlöst skämt samt har haft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
