Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krause ... - *Kretensisk kultur - Kretonn (Kretong) - Kretschman, Lily von - *Kretzschmar, A. F. H. - *Kretzschmar, J. - *Kreuger. 3. Nils E. K. - *Kreuger. 4. Ivar K. - *Kreuger. 5. Henrik Kreüger - Kreutz - *Kretzwald, F. - Kreuzbrunnen - *Krieger, A. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1201
Kretensisk kultur-Krieger
1202"
A. Trevor-Battye, "Crete, its scenery and natural
features" (i "Geographical journal", 1919). V.S-g.
* Kretensisk kultur. Studiet af den kretensiska
kulturen har ifrigt fortsatts under de senaste 14
åren (sedan hufvudarbetets art. skref s), öfver den
tidiga minoiska kulturen har nytt ljus spridts genom
amerikanen Seagers viktiga utgräfningar på den lilla
ön Mochlos vid Kreta (Seager, "Explo-rations in the
island of Mochlos", 1921). I den stora nekropolen
funnos grafvar af flera slag, innehållande en rik
keramik och förträffliga vaser af sten. A. Evans’
undersökningar i Knossos ha fortsatts under flera års
kampanjer, särskildt 1913 och på 1920-talet. Utom
det stora palatset ha undersökts smärre byggnader,
såsom "Lilla palatset", "Kungliga villan", "Södra
huset". Nya grafvar, t. ex. "dubbelyxornas graf",
ha upptäckts 3 km. norr om stora palatset. En
samlad bearbetning af de resultat, som ernåtts
vid utgräfningarna i Knossos, har börjat utges af
A. Evans under titeln "The paiace of Minos" (I,
1921). Undersökningarna af palatsen vid Faistos
ha sammanfattande behandlats af L. Pernier i
"Annuario della Scuola italiana di Atene" (I,
1914). Äfven i Hagia Triada ha de italienska
utgräfningarna fortsatts. Jfr vidare D. Fimmen,
"Die kretisch-mykenische kultur" (1921), och
0. Montelius, "La Gréce préclassique" (1924).
T. J. A.
Kreto;nn (Kretong), nyare svensk form i st. f. c r
et o nn e (se d. o.).
Kretschman, L i l y von. Se B r a u n 2. Suppl.,
sp. 811.
*Kretzschmar, A. F. H., afgick 1919 från
di-rektörskapet vid musikhögskolan i Berlin och dog
10 maj 1924 i Grosslichterfelde. H. var 1904-08 och
1914 president i Internationale musikgesell-schaft
(se d. o. Suppl.) och stod från 1918 i spetsen
för det nybildade Deutsche musikgesellschaft. Han
blef 1915 led. af Mus. akad. i Stockholm. Till
hans 70-årsdag 1918 utgafs en festskrift med 65
bidrag. K. utgaf 1910-11 sina Gesammelte aufsätze (2
bd), 1912 Geschichte des neuen deutschen liedes (I,
t. o. m. Zelter) och 1919 Geschichte der oper. E. F-t.
*Kretzschmar, J., numera senatssyndikus och chef
för statsarkivet, har författat vidare bl. a. Der
Heilbronner bund 1632-1635 (3 bd, 1922).
*Kreuger. – 3. Nils E. K. blef 1914 representerad i
Nationalmuseum af ytterligare 10 målningar (de äldsta
från 1891), bland dem Månsken, Strandbild och Liggande
kor. Senare ha förvärfvats Vårafton (målad 1896),
en stor hästtafla samt 5 målningar tillhörande Ester
Lindahls donation (nu i Nyköpings museum). Under de
sistförflutna åren har K. utställt bl. a. friska och
fullödiga Stockholmsmotiv (Högalidsgatan, Tegelupplag
o. a.).
4. Ivar K., sysslings sonson till i hufvudarbetet
nämnde K. 2, civilingenjör, affärsman, f. 2 mars
1880 i Kalmar, tog afgångsexamen från Tekniska
högskolans afd. för mekanik 1899 samt innehade 1900–08
anställning hos ett flertal byggnadsentreprenörer och
betongfirmor i Förenta staterna, England, Tyskland
och Frankrike. Återkommen till Sverige, bildade
K. tills. med ingenjör P. Toll firman Kreuger & Toll,
som hastigt utvecklades till en af landets största
byggnadsentreprenadfirmor (sedan 1917 Kreuger & Tolls
byggnads-a.-b.; aktiekapital 1 mill. kr.) och hvars
verkställande direktör
K. var 1908–13. Han blef 1913 jourhafvande
styrelseled. i Inteckningsgaranti-a.-b. och är
sedan 1918 verkställande direktör i Svenska
tändsticksfabriks-a.-b., hvars bildande och
synnerligen kraftiga utveckling torde få anses vara
hufvudsakligen att tillskrifva K:s framstående förmåga
som organisatör och finansman. K. är styrelseled.
i Trafik-a.-b. Grängesberg–Oxelösund m. fl. bolag.
5. Henrik Kreuger [kryger], den föregåendes kusin,
civilingenjör, högskollärare, f. 24 juni 1882 i
Kalmar, student där 1900, utexaminerades från Tekniska
högskolans afd. för väg- och vattenbyggnadskonst
1904. Han var 1904-08 anställd å civilingenjör
Fritz Söderberghs konstruktionsbyrå samt innehar
sedan 1908 egen ingenjörs-byrå i Stockholm för
konsultationsverksamhet inom byggnadsfacket. K. har
utfört beräkningar och ritningar för grundläggningar
och byggnadskonstruktionen för Stockholms stadshus,
Myrstedt & Sterns-samt Nordiska kompaniets affärshus,
radiomaster och byggnader för Varbergs radiostation
m. m. Han var 1905-09 assistent och 1909-11
t. f. professor i väg- och brobyggnadslära vid
Tekniska högskolan samt är sedan 1914 ord. professor
där i byggnadsteknik. I byggnadstekniska frågor
har K. ofta anlitats af Byggnadsstyrelsen och andra
statens-institutioner och har bl. a. deltagit som
sakkunnig vid utarbetande af statliga bestämmelser
för järnkonstruktioner, byggnadsverk af betong och
armerad betong samt elektriska linjebyggnader. Han
är led. af Lidingöbrostyrelsen (1916), var 1921-22
byggnadsfullmäktig i Kommunikationsdepartementet och
är led. af brorådet vid byggande af järnvägsbron
öfver Årsta holmar (1923). Sedan 1923 är
K. äfven stadsfullmäktig i Stockholm och led. af
styrelsen för Stockholms stadsbibliotek. Led. af
Ing. vet. akad. sedan 1920, har K. på akad:s uppdrag
verkställt en serie uppmärksammade undersökningar
rörande olika byggnadskonstruktioners värme- ochi
ljudisolerande egenskaper samt klimatets inverkan
på byggnadsfasader af olika materiel. K. har
författat ett 50-tal tekniska uppsatser och afh.,
dels i bokform, dels i tidskr. samt vetenskapliga
och andra, institutioners meddelanden. Häribiand
märkas Järn-armerade tegelpelare (i "Tekn. tidskr.",
1915 och 1916), Brickwork teste and formulas for
calculation (i "The clayworker", 1917), Metoder
för mätning-och beräkning af krafters storlek med
särskild hänsyn till stötkrafter (i Ing. vet. akadis
"Handl.",. 1921), Undersökningar rörande rostbildning
å järn ingjutna i betong (1921), Undersökningar
rörande cements hårdnande efter inverkan af låga
temperaturer (i "Tekn. tidskr.", 1921), Beskrifning
öfver grundläggning och byggnadsstomme till Stockholms
stadshus (1923), Utredning rörande klimatisk inverkan
på byggnadsfasader (i Ing. vet. akad:s’ ’Handl.’’,
1923). K. är redaktör för afd. Byggnadskonst i
"De-tekniska vetenskaperna" och har (med biträde af
0. Bergström och T. Nordahl) författat dess bd I:
Byggnadsmaterialier. 3. G-S N. 4-5. Fmn.
Kreutz [kröjts], socken. Se Estsvenskar. Suppl.
*Kreutzwald, F., föddes 1803 (ej 1804).
Kreuzbrunnen [krå^tsbronnen], en af källorna vid’
Marienbad (se d. o.).
*Krieger, A. F. Johanne Luise Heibergs bref till*
K. utgåfvos af A. Friis och P. Munch 1914-15...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
